Nu blommar det.

Tog en sväng in till stan för att se hur det såg ut i Kungsan.

Där blommade det för fullt bland körbärsträden. Gott om folk var det där på morgonen också.

Många var det som fotograferade blommorna.

Och stilarna varierade ganska mycket. Inte så lätt att få med blomningen i en vattenpöl.

Lite lättare men inte helt optimalt var det i dammen, då solen lyste med sin frånvaro.

Men gott om blommor var det.

Visst är de vackra.

I fin rosa färg.

Undrar om de doftar något.

Lite roligare är det att fotografera de som fotograferar, än blommorna.

-Måste de växa så högt upp!

Är man i stan med tjejgänget så är det klart man vill ha en gruppbild med de vackra blommorna.

-Lyfter du upp henne så tar jag en bild.

-Titta så fint det blev.

Sedan blev det en promenad i gamla stan och efter det blev jag hungrig och åkte hem.

Höstpromenad i stan.

Vi hade samlat ihop poäng till en gratisövernattning på hotell och tyckte det kunde vara lite kul att ta den inne i stan. En ovanlig känsla att ta sin lilla övernattningsväska och dra in till stan för att checka in på Grand Hotell, kul att vara turist i sin egen stad.

Blev lite shopping och titt i butiker och så en god middag på Wedholms fisk.

Efter en rejäl hotellfrukost nästa morgon begav vi oss ut på stan, visserligen en gråtrist lördag men slussenbygget måste jag ju kolla in. Ser att stan förändras en hel del mellan varje besök där, här har man gjort det omöjligt för personbilarna att kunna komma fram. Såg flera som tydligen brukade köra där, men fick backa och vända.

Det var plank och väv uppsatt mot bygget, men någon som var lika nyfiken som jag hade gjort kikhål och där passade jag på att ta några bilder ner i det stora hålet som en gång var Slussterassen.

Slussen ser lite svårforcerad ut för båtar.

Ovanför gropen har man byggt nya vägar för bilar och cyklister.

Vi rundar stora gropen och kikar ner mot bygget, men här nere ser man inte så mycket. Så vi fortsätter mot trapporna upp till Söders höjder.

Ingen vidare sovplats.

Och går upp på berget för att få lite överblick.

Ser utgrävningarna på Södermalmstorg, där har utgrävarna gjort en hel del fynd läste jag om i tidningen häromdagen.

De har hittat en tidigare helt okänd gata där husen ligger på rad. Den gatan har sträckt sig längs med den äldre strandkanten av Saltsjön.

Det är en 1500-tals miljö som växer fram i utgrävningarna och de fynd som man gör stämmer inte riktigt med vad man tidigare trott.

Även om det är lite sorgligt att se hur gamla Slussen försvinner så är det lite spännande att se det så här från ovan.

På väg tillbaka kom vi förbi huset där Bellman bott. Det är ett hus i korsvirke som byggdes 1723 och Bellman bodde här 1770-1774 i vindsvåningen. Här skrev han en hel del av Fredmans epistlar.

Vi kom också en sväng förbi Kungsan, inte för att titta på körsbärsträden, utan nu pågick det helt andra aktiviteter. Massor av snö hade forslats hit för att här ska det åkas Barnens Vasalopp.

Vi var lite för morgonpigga för att se några aktiviteter, men å andra sidan kom vi fram överallt. ;) träffade på några kända skidprofiler, bl.a. Pernilla Wiberg så det blev nog full fart där senare på dagen, får hoppas på att inte snön regnade bort.

Till och ned en skidbacke hade de fått till.

Hemma igen så såg jag att i fått besök av en gröngöling, men den var nog lite sur över att ingen fyllt på fågelmataren för den flög och satte sig utanför tomten då jag ville ha en bild på den.

När Cortès mötte Pizarro.

Blev nästan ett historisk möte inne i stan i går. Fast nu var det inte några conquistadorer som var här för att erövra vår huvudstad, snarare övervakare av körsbärsträdens blomning.

Jag läste i någon av bloggarna att nu började körsbärsträden i Kungsan blomma och eftersom jag skulle in till stan och träffa en mycket god vän, så passade jag på att åka in lite tidigare och bege mig till Kungsan för att se om det stämde...och det gjorde det. Det är visserligen ingen översvallande blomning än, men nog blommar det allt.

Folk satt där och njöt av blomningen och den fina vårsolen som sken och värmde oss  i går. Klart man passade på att njuta av en glass också.

Många, många plockade upp sin mobiler och förevigade allt det rosa.

Armar sträcktes upp med mobilen i högsta hugg.

Blir det bra så?

Nä, på den här ledden blir det mycket bättre.

Är grenarna för högt upp så kan man hålla ner dem lite.

Hur var det nu med det där historiska mötet mellan Cortès och Pizarro då? Jo, jag gick en sväng rakt igenom blomsterallén och längst där nere stod det en annan fotograf och föreviga alla som sträckte upp sina armar för att fota.

Vi kom i samspråk och det visade sig att vi hade närbesläktade namn. Fast där slutade samhörigheten, jag har inget som helst släktskap med den berömde Hernan Cortès, även om vissa i släkten gärna vill att det ska vara så. :) Hur det var med herr Pizarros släktskap med Francisco framkom inte. Men ett trevligt möte blev det och extra trevlig när Moderna museets fotograf också anslöt. Vi fick en trevlig pratstund vid körsbärsträden. 

Vi skildes åt och jag gick vidare till mitt möte.

Såg att kön till glasskiosken började bli lång.

Och trappan vid Sergels torg började bli fullsatt och solhungriga människor.

Någon passade på att ta sig ett bloss. Bäst att passa på, snart är det förbjudet.

En trevlig eftermiddag inne i stan fick jag sedan i sällskap av min goda vän.