Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Grillparty med gung.
Vad vore en expeditonsresa utan ett grillparty.
Det gäller att balansera allt rätt när man är på grillparty. Om ni undrar över den vackra hatten så var det en tävling om finaste hatten.
Musiken var så medryckande så det var inte många som kunde stå still.
Det ryckte och svängde i benen på de flesta.
Snart gungade alla och hela båten i takt. Det gungade nog mer på däck än vad det gjorde bland vågorna.
Mest av allt vår chilenske vän.
Det mörknar och vi ser att det blinkar från fyren "Tiumpan Head Lighthouse" som vi passerar.
Undrar om de som bor i Stornoway hörde vår dansvänliga musik. Det är en riktigt färgrik ort, men i mörkret blir alla katter grå säg det.
Förra inlägget om det märkliga slottet. - Nästa inlägg då vi provar whisky.
Neptun.
Händelserna från den här resan kommer inte i kronologisk ordning men så är det inte med minnen heller, de brukar inte dyka upp i någon riktig ordning. Minnen ploppar liksom upp i en enda röra och helt osorterat.
Det här är innan vi kommit fram till målet. För innan vi får tillåtelse att komma fram till Nordpolen så måste Neptunus ge vår kapten nyckeln dit och ge sitt tillstånd till fortsatt färd. Men korruptionen är stor även inom gudavärlden. Det går inte att få den eftertraktade nyckeln utan att muta havsguden först. Vad är då det naturligaste att en rysk kapten har med sig, om inte en flaska rysk vodka. Visserligen lite maskerad med en plastpåse. Vi får hoppas att havsguden inte tar påsen med sig ner i djupet.
Se där det lyckades, den åtråvärda nyckeln till Nordpolen är överlämnad. Yamal har fått tillstånd att fortsätta sin färd.
Nu räckte det inte med att isbrytaren fick tillstånd att fortsätta färden, alla ombord måste också ha tillstånd. Vår expeditionsledare Laurie har beväpnats sig med en tunna öl som han försöker muta Neptunus med. Hoppas han har samma framgång som kapten.
Ja! Det lyckades Laurie lyfter glädjestrålande upp isborren som han fick i utbyte mot ölen och som är bevis på att han får fortsätta leda färden mot Nordpolen.
Men det räcker inte med mutor, vi måste bevisa att vi är starka nog för att klara av de kommande strapatserna. Först ut är vår läkare Dr. Peter Kenrick som får visa om han är stark nog att ta hand om oss.
Efter att några till fått bevisa sin styrka var det dags för styrkeprov i form av dragkamp.
Klarar man alla dessa kraftprov så finns det chans att få dansa med en isbjörn.
En glädjefylld långdans blev det sedan på däck.
Det fungerade bra att vara med i dansen och hantera kameran med en hand.
Att gå ut och äta får en annan innebörd här.
Grillparty ute på däck var inte så dumt det även om det var både jacka, mössa och vantar på. Gott var det. Det är inte kaffe i muggen. Vin i plastmugg smakade faktiskt riktigt bra därtill.
Fyller man år på väg till Nordpolen, vankas det tårta och skönsång från de övriga deltagarna. Han såg glad ut ändå...