Barn i Nepal - igen.

Barnen i Nepal har lite annorlunda livsvillkor än barnen i västvärlden.

Vi besökte Sankhu en liten Nevarby, strax innan hade vi varit på ett berg för att se soluppgången över Himalaya. Det var kallt -2 grader och innan solen gick upp låg frosten på marken. Här i byn började solen värma lite men kallt var det fortfarande, var nog fler än de här barnen som frös.

En annan dag besökte vi Dakshinakli templet som ligger ca två mil utanför Kathmandu, det är ett mycket viktigt tempel att besöka för nepaleserna och många hade klätt sig fina för det besöket. Den här lilla flickan vill gärna vara med på en bild och visa sin fina kläning.

En mamma som arbetade med att sälja souvenirer och blomsterkransar till offer, hälsade glatt på mig och poserade gärna på bild. Hennes lilla dotter tittade med stora ögon  på främlingen.

En tös i grannståndet såg vad som var på gång och skyndade över för att få vara med på bild, inte så uppskattat av den lilla tösen.

Många heliga män fanns det i templet och även barnen blev välsignade och fick sin tikka i pannan. Kommer säkert skriva mer om det templet, men tar bara barnen här.

Inne i Kathmandu har många vattenledningar blivit förstörda i jordbävningen, det jobbas med att laga dem, men under tiden finns det stora vattenbehållare utställda. Kul tycker barnen.

Där kan man släcka törsten.

Som i många andra asiatiska länder så åks det mycket motorcykel, föraren har hjälm men bara föraren.

Många barn går i skolan, men långt ifrån alla.

En hel del måste arbeta för att hjälpa till med familjens försörjning.