Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Skulle du vilja bo i Rio?

Skulle du vilja bo i Rio?

Den frågan fick jag då jag var i Rio de Janeiro. Visst var det en ganska trevlig stad med behaglig värme då vi var där, men om man behöver ha det så här runt där man bor så behövde jag inte tänka så länge över den frågan.

Många hade dessutom dubbla stängsel att passera innan de kom in till sina hem.

För egen del märkte vi inte något av brottsligheten, men den fanns där. Ett par på vårt hotell blev rånade då de var ute och gick på Copacabana och själv blev jag varnad för att ta med kamera ut på stan.

Tur att det var först tredje dagen, för annars hade jag nog inte fått några bilder från våra promenader. När vi var ute på den här promenaden så kom en äldre dam fram och pekade på min kamera och sa att den där ska jag nog inte ha med i de kvarteren.

Ändå borde det här väl vara våra kvarter, ;)

Så mitt svar blev att eftersom staden ändå känns så osäker så vill jag inte bo där...och nog skulle jag sakna vintern.

Postat 2016-01-06 13:59 | Läst 3970 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Färsk fisk.

Mitt emot vårt hotell finns det en liten hörna av Copacabanastranden som är reserverad för fiskare.

Varje morgon ser vi, från vår balkong, hur små fiskebåtar kommer in med sin fångst.

Vi går ner dit för att kika lite närmare på det, platsen känns som en rest från en svunnen idyll här mitt i storstan.

Här kommer de små fiskebåtarna in tidigt på morgonen och sedan läggs de pinfärska varorna upp till försäljning, bara några steg från stranden. Vill man se något av det så får man vara tidigt ute för bara några timmar senare har de sålt slut på all fisk.

När vi kommer ner dit så håller de fortfarande på att lägga upp av fångsten.

Jag frågar om jag får ta en bild...

...och det får jag.

Mera fisk.

Det går bra att få fisken filead också.

Näten lagas inför nästa fisketur.

Känns lite som att vara i en liten fiskeby...

...och inte i ena änden av Copacabanastranden.

Postat 2016-01-04 09:24 | Läst 5492 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Corcovado och Limhamnsjesus.

Ett måste när man är i Rio de Janeiro för första gången är att besöka kristusstatyn (Cristo Redentor, på portugisiska) uppe på berget Corcovado. Berget är 710 meter högt och det borde vara en hänförande utsikt där uppifrån vid klart väder. Vi har väl inte haft så mycket klart väder och dagen för vårt besök lovar väl inte det klaraste vädret heller. Det regnar i alla fall inte. Ser ni statyn där borta bland molnen?

Från vårt hotell ser statyn ut att sväva bland molnen.

Vi har i alla fall bokat in en tur upp till statyn, en liten minibuss hämtar upp oss vid hotellet och vår lilla grupp består av två engelsmän, mig och maken och vår guide Eduardo. Tror inte han var så van guide, för det han delgav oss läste han innantill på en knagglig engelska. Men hur som helst så begav vi oss iväg för att stifta närmare bekantskap med den 38 meter höga statyn. Ett litet stopp på uppvägen ökade våra förhoppningar om att det skulle klarna upp något.

När vi så kom upp till mellanstationen för bergbanan som går upp till statyn, tanken är att vi ska åka bil upp, kan jag inte påstå att vädret kändes lovande för utflykten.

Man ser inte många meter bort.

Vi får veta att under nattens oväder så har ett träd fallit rakt över vägen och vi måste vänta tills det röjts bort, jag roar mig med att kolla in djurlivet.

Hittade några sådana här baggar som valt att sova på rygg.

Jag väckte dem genom att vända dem på rätt köl...

...och de satte genast igång med dagens jobb.

Fanns en del fåglar också, men de var lite blyga.

Efter lite väntande och diskussion med personalen där uppe så fick vi veta att det inte gick att komma fram bilvägen utan vi fick åka ner igen och ta bergbanan upp. Där nere står en lite annorlunda staty.

Efter lite köande så kommer vi iväg med första vagnen för dagen.

Turen upp går genom skog och moln och lite högre upp kommer vi förbi den mellanstation där vi stod och väntade nyss. Ett mycket fallfärdigt hus håller på att renoveras och det ska bli hotell så småningom.

Sista biten upp mot statyn kan man välja på att gå trappor eller åka hiss och rulltrappa.

Så var vi uppe vid den stora kristusstatyn. Ett som är bra med alla dessa selfies är att folk ser så glada ut.

Jag läste att statyn skulle ha förlorat ett finger på högerhanden i ett åskväder, tog en bild men de måste ha lagat handen.

Sedan måste vi beskåda den formidabla utsikten. ;)

Här en till som verkar fundera på hur det ser ut där nere.

Molnen skingras lite emellanåt så man ser att det finns en stad under oss.

Masterna på berget intill ser lite spöklika ut då de skymtar fram då och då.

Vår guide beklagade sig för att vi hade otur med vädret och sikten men jag tycker nästan att det var lite mer spännande så här. Kom att tänka på sången "Jag har hört om en stad ovan molnen", här kan vi säga att vi såg en stad under molnen. Det var nästan som om någon gläntade på förlåten och lät oss skymta en glömd och gömd stad. Lite magisk känsla när molnen öppnade sig för en stund.

På baksidan och i sockeln av statyn finns det ett litet kapell.

Men hur var det där med Limhamnsjesus då? Jo, det ryktas om att statyn är gjord av cement som kommer från Cementa i Limhamn, det blev känt bland svenska sjömän och de döpte statyn till Limhamnsjesus. Nu stämmer inte det helt och hållet, visserligen levererades cement från Limhamn, men den användes bara till fundamentet.

Man får inte mata aporna här...

...men det bryr sig inte aporna om utan förser sig gärna av det de kan roffa åt sig. Den här som satt ovanpå maskinhuset till bergbanan hade lyckats få tag på ett stort bröd.

Vi åker ner igen.

På kvällen är statyn belyst och synes sväva över Rio.

_______________________________________

Postat 2015-12-16 11:34 | Läst 9150 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Söndag på Copacabana.

På söndagar stängs en halvan av Avenida Atlântica av för biltrafik och folket tar över gatan . Avenida Atlântica är den gata som går utefter Copacabana stranden.

Då kommer rullskridskoåkarna...

...brädåkarna.

Även de som inte är så vana cyklister vågar sig ut på en tur.

Den sötaste lilla brädåkaren var nog den här lilla flickan. Hon hade övergett sin sparkcykel och tagit över pappas bräda och kom åkandes i full fart.

På kvällen blir det musik och dans, men redan på eftermiddagen börjar folk förbereda sig för det.

Försäljarna är så klart på plats.

Paraplyförsäljningen gick inte så bra den här regnfria dagen, tur han hade lite solhattar med sig också.

Vädret är så klart i dag så att men ser Sockertoppen och stranden börjar fyllas med solande och badande.

Saknar du baddräkt så är det lätt avhjälpt.

Olika viljor. Hundar är också välkomna på stranden.

Ser en person som nog får en orolig natt.

Har du inte varit förutseende, som den här mannen, och tagit med egen öl...

Så är även det lätt avhjälpt. Serveringarna duggar tätt utefter Avenida Atlântica.

Trots att det ofta varnas för tjuvar och rån, så känns det ganska tryggt att gå här.

Polisen patrullerar på den avstängda gatan...

...och förstora upp och kolla vad polisen där uppe i helikoptern har i famnen.

Det kan även vara jobbigt med en dag på stranden.

Och får man inte sin öl så blir det inte så roligt heller.

Tur att det finns folk som kan liva upp tillvaron för en stund då.

Men nu börjar det skymma...

...och vi drar oss tillbaka till takterrassen och hotellets lounge med en Caipirinha som är en traditionell brasiliansk drink bestående av cachaça (brasilianskt sockerrörsbrännvin), lime, rörsocker och is. Den är både läskande och god.

______________________________________________________

Postat 2015-12-15 09:27 | Läst 5872 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Tar en promenad på stan.

Det är både kul och intressant att gå runt lite och bara iaktta då man kommer till en ny stad. Kallas kanske gatufoto fast för mig är det mer att lära mig hitta och få en känsla för staden jag hamnat i. Följ med på en liten promenad.

Ser att många transporter sker med kärror och cyklar.

Brödet kommer.

Vatten levereras.

En röd hand istället för röd gubbe vid övergångstället, men då det är fritt fram att gå över så lyser det en lite grön gubbe lite käckt på sned.

Folk här verkar inte så stressade.

Man tar det ganska lugnt.

Hittade en helt underbar sybehörsbutik, så som de såg ut här hemma förr i tiden, där fanns allt.

En trång men mysig bokhandel, synd att jag inte kan portugisiska.

Här kan man lära sig yoga.

Titta de har isbjörnar även i Rio. ;)

Även pingviner.

Istället för Scholls och fotriktigt.

En hel butik med bara frukt.

Oväntat motiv, jag skulle fota hunden men något kom i vägen.

______________________________________________

Postat 2015-12-06 10:12 | Läst 3660 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera
1 2 Nästa