Basilica di Santa Croce.

Först såg jag den från bussen och fick höra att där var bl.a Michelangelo, Rossini och Galileo begravda och att det är världens största Franciskanska kyrka. Intressant tyckte jag.

Vi tog en promenad dit och torget framför kyrkan var även det imponerande med sin inramning av dekorerade hus.

Ett tag kändes som om jag hamnat mitt i en filminspelning, men det var bara verkligheten.

Den här personen stötte jag ihop med på en mängd platser i Florens, han busade med folk och kom gärna fram och tog i hand, varför vet jag ej för han sålde inget och tiggde inte. Bara fanns där.

Vid kyrkan står Dante staty

Örnen vill att Dante ska se den i ögat.

Sedan vi beskådat kyrkan och Dante gick vi vidare och förundrades över hur de parkerar i Florens. Har man en liten bil så kan man ställa de på tvären. Det är väl praktiskt.

Har man en stor bil så är det väl bara att köra upp den på trottoaren.

Skulle det råka vara ett övergångställe där du vill parkera så är det heller inget hinder.

Inte ens gathörn är något hinder, den här bilen trodde jag stod och väntade på att få köra ut på korsande väg, men såg sedan att den hade ingen förare utan var parkerad där.

Trångt? Nä, vad då bilarna kommer ju fram.

Här hade jag velat stå kvar och se hur de gjorde när de skulle köra därifrån, bakom och framför var det lika snålt med utrymme. Inte så konstigt att många bilar i Florens var lite buckliga och repiga.

Till sist....