Afrikaresan 2 Hop On.

Vad gör man av en solig dag i Cape Town och inte vet så mycket om staden. Ett bra förslag är att hoppa på en av de röda Hop on - Hop off-bussarna. Solskyddsfaktor 50 eller mer kan vara bra för oss bleka nordbor om man vill sitta på det övre däcket.

Då åker vi, kameran är laddad.

Det första vi kommer till är silon vid hamnen. Den ska nu byggas om till hotell och var länge den högsta byggnaden i Afrika efter pyramiderna.

 I hamnen finns det nu flera torrdockor där man fixar till fartyg från hela världen.

Kul med skuggorna som hamnar rakt under varvsarbetarna.

Klart man måste tvätta när man ligger och väntar på sin tur.

 Nu åker vi vidare in mot själva staden. Här står Bartolomeu Dias staty. Det var han som rundade Godahoppsudden 1488, mer om det senare.

Vem det här är som står där med ett hål i hjärtat framgick inte.

Som synes så är det inte silon som är den högsta byggnaden längre. Många nya och höga hus sträcker sig upp mot himmelen.

I Tibet såg jag att de målade stegar på bergväggarna, ladders to heaven. Här behövs inte det. Trapporna verkar leda raka vägen upp till himmelen, speglingen av molnen i glaset förstärkte känslan.

Men även lite äldre hus finns kvar, som det här huset från 1903.

 I den här kyrkan var nobelfredspristagaren Desmond Tutu ärkebiskop.

Vi passerar en lite ovanligt dekorerad häst.

 Till vänster i den här bilden syns det stora konferenscentret CTICC.

 Stadshuset med klocktornet som i folkmun går under namnet Little Ben.

 Här på balkongen höll Nelson Mandela sitt första ofentliga tal några timmar efter han blivit släppt ur fängelset.

 I dag håller de på med en filminspelning då vi passerar.

Inte alla städer som kan skryta med att de har ett femstjärningt slott men Kapstaden har ett. Det är mer som ett fort men alla kallar det för "Slottet", Castle of God Hoop, att det är femstjärnigt syns inte från marken. Intressant var att höra att förr gick havet ända upp till muren där vallgraven är nu. Då det stormade slog vågorna upp så högt att det var farligt att stå vakt i tornen.

Vid slottet kan man se flaggorna från Sydafrikas historiska bakgrund, alla länder som har härskat över landet.

På taket vaktar Poseidon.

Och vid ingången vaktar två lejon.

Inne på slottsgården står den gamla Omnibussen uppstäld.

 Innan bussen fortsätter upp mot Taffelberget hoppar vi av för en liten promenad inne i stan.

Afrikaresan 1. Kapstaden.

Den här gången går resan till södra Afrika med startpunkt i Kapstaden. Efter en lång och behaglig flygresa ser vi Kapstaden där nere under oss. Till höger om Taffelberget och berget som kallas det liggande lejonet ligger själva staden.

 Vårt hotell Cape Grace verkar lovande med fina rum och trevlig personal.

Utsikten från vårt rum är inte så dålig den heller. Tittar vi ut till höger ser vi Taffelberget eller Table Mountain som de säger här och rakt fram så skymtas rumpan på "Det liggande lejonet".

Det känns som om de kommande fem dagarna här i Kapstaden kommer att bli riktigt bra, vi tar en promenad ut för att bekanta oss med Victoria and Alfred Waterfront. Hotellet ligger på en liten pir med hamnbassänger på ömse sidor. Tittar man riktigt noga här så ser man att det simmar några pälssälar utanför hotellet.

 Syns de inte? Vi zoomar in dem lite.

Zoomar lite till. De ser ut att må ganska så bra där.

Nära hotellet reser sig en mäktig Coca Colagubbe bygd av Coca Colabackar.

På Nobeltorget står fredspristagarna parad. Albert Luthuli (1960), Desmond Tutu (1984), FW De Klerk (1993) och Nelson Mandela (1993).

 Här i V&A Waterfront finns det mesta, god mat i de flesta prisnivåer och mängder av butiker om man är sugen på en shoppingrunda, även ett pariserhjul om man vill upp och se på utsikten. För en ringa penning kan man få en egen gondol för två och då ingår champagne också. Det är den svarta gondolen.

Synd att jag inte kan lägga in lite ljud här för överallt så spelades det medryckande musik.

Klocktornet från 1882.

Det finns mycket att se och fotografera här och jag är inte ensamen om att gå runt och fota, fast jag såg bara en enda person som gick runt med sin ipad och tog bilder. Alla sätt är bra.

När vi tittat färdigt på alla människor, hus, båtar och fåglar......

...så känns det som det är dags för lite mat.

Middagstips inför helgen.

Som de flesta vet så har jag varit på ett fantastiskt äventyr i Afrika. Fick med mig hem ett recept på en god stuvning som jag tror att fler skulle vilja få ta del utav. Det kanske är lite tidskrävande att tillaga den maträtten så det är hög tid att börja förbereda om det ska bli någon mat till helgen.......fast för säkerhets skull så planera middagen till midsommarhelgen.

                                             ELEFANTSTUVNING

                                                             INGREDIENSER:

1 medelstor elefant, 20 påsar salt, 500 kg pepparkorn, 750 säckar potatis, 125 säckar morötter, 2000 kvistar persilja, 300 stora lökar, 1 kanin.

1. Skär elefanten i stora bitar. ( det tar ungefär 6 veckor)

2. Hacka grönsakerna i kuber  (Ytterligare 4 veckor)

3. Lägg ingredienserna i en stor missionärsgryta. Pumpa i 5000 liter brunsås och låt sjuda i 28 dagar.

4. Skyffla i salt och peppar och smaka av.

5. När köttet är mjukt, lägg till grönsakerna. För att skynda på tillagningen så rekomenderas att använda en grävskopa för omrörning.

6. Småkoka sakta i ytterligare en vecka, garnera sedan med persilja.

Serveras till ca. 3000 personer, om fler gäster väntas så lägg till  kaninen.

På engelska så finns det en liten ordlek i receptet som inte går att översätta, så jag lägger till de raderna också.

Serves  aproximately 3000 people, if more guests are expected add the rabbit. However this is not really reccomended because not many people like hare in their stew.

Dessutom så tror jag att tiden fram till midsommar också blir lite för knapp, blir kanske en middag för anstormningen av gäster i sommarhuset.

Smaklig måltid.

Nu åker vi hem

Så kom då den allra sista dagen på vår resa. Tre veckor har vi varit på resande fot och jag skulle nog kunna tänka mig tre till. Kunde inte före resan föreställa mig att den skulle bli så här fantastisk och innehållsrik.

Här på River club kan man ta en promenad på egen hand eftersom området är inhägnat och inga farlig djur finns innanför stängslet, så innan packningen tar jag en runda i det markerade spåret. Ser några djur, fast de är inte så värst farliga. Den här lilla larven är mest bara ullig och söt.

Några näshornsfåglar skränar i ett träd.

Sedan efter morgonpromenaden är det dags för packning, men eftersom jag inte har så mycket med mig går den fort, så några bilder hinner jag med att ta.

Vi hinner även med en kopp kaffe på altanen innan det är dags för avsked och avfärd till flygplatsen.

Flygplatsen i Livingstone är inte så stor.

Så var det dags att gå ombord på vårt plan för en kortare färd till Sydafrika.

och därefter en längre resa, ut ur Afrika för resa hem.

Nu är det slut.............!

Mighty Zambezi

På kvällen gjorde vi en skön båttur på Zambezifloden. Av ortsbefolkningen fick vi lära oss att den skulle kallas för "Mighty Zambezi" och visst var det en mäktig flod så här års.

Fast först lite afternoon tea på verandan.

Sedan äntrade vi båtarna och gav oss iväg.

Bred och som sagt mäktig flyter den fram.

En hel del fåglar håller till vid floden.

Inte bara fåglar utan en och annan krokodil fanns det där. De var inte så lätta att få syn på, där de låg och mest liknade en gammal stock och när vi närmade oss med båten så slank de snabbt ner i vattnet.

Inte så långt från vårt hotell hittade vi ett gäng med flodhästar.

Jag var den enda som röstade för att vi skulle åka lite närmare dem, för att få bättre bilder. Men när jag fick höra att det skulle bli simmandes så avstod även jag, tror inte att min kamera var så vattentät.

Den här apan sitter i ett träd i Zimbabwe och gränsen till det landet går här ute i vattnet, så nu är vi alltså på Zimbabwes del av Zambezifloden.

När vi ska tillbaka stänger vi av motorn på båten och driver med strömmen. Tyst och sakta flyter vi fram smuttandes på en G&T och njuter av den nedåtgående solen och stillheten.

Vi möter ett filminspelningsteam....

...som följer efter den här båten och filmar, jag trodde först att mannen i båten har en mikrofon i handen men det är en ölflaska.

På många ställen ser man att det är mycket vatten i floden nu.

Skymningen sänker sig och vi återvänder till River club och den väntande middagen.