Huset som är en dröm

...för fotografen.

Ett lite speciellt hus.

Kul såg det ut och de jag träffade på där tyckte att det var fint.

Vet inte vem fotografen är, men gatumålarna har lämnat en signatur.

Två procents arbetslöshet.

Som i många andra asiatiska länder så kan man även här i Singapore se arbeten som inte går att finna hemma i Sverige. Lite här och där så ser man någon som går omkring med en sopborste eller...

...trasa och torkar lite obefintligt damm.

Även rulltrappan är damm och skräpfri.

Utanför muséer fanns det folk som hjälpte besökarna tillrätta. De såg inte ut att göra så mycket mer än visa var ingången var.

Pensionärer och handikappade har det inte så lätt här i Singapore. Bostadsbidrag och andra bidrag finns inte och pensionen är så låg så att många pensionärer arbetar. Alla pensionärer har inte så låg pension eftersom de har ett system där pengarna är liksom öronmärkta för varje individ. Deras pengar går alltså inte till en allmän välfärdskassa - som i Sverige. Man får ut precis så mycket som man sätter in. Varje medborgare tar därmed ansvar för sin egen och sin familjs  trygghet. Fina och välutrustade sjukhus har de men det är dyrt att få vård,  så de mindre bemedlade säger att det är bättre att dö än att komma till sjukhus. Några tiggare finns det inte eftersom tiggeri är förbjudet men ibland så kunde man se handikappade som sålde lotter eller näsdukar.

Många jobb som vi här i väst anser helt onödiga som att stå och öppna dörren och hälsa på folk finns det vid de flesta hotell och butiker.

Vid vårt hotell fanns det flera personer som bara hade som uppgift att vinka fram nästa taxi och öppna dörren.

Det fanns många som städade på olika platser.

Inte så konstigt att det var så rent överallt.

Rensa ogräs var ofta en syssla för de äldre.

Vid övergångsställen finns det vakter som hjälpte till så att trafiken flyter och att folk kommer över gatan.

Mat levererades hem, både från butiker och restauranger.

Vid gatuarbeten finns det vakter som ser till att ingen kommer till skada.

Många män gick åt för att reparera en trapp...

...eller för att måla några siffror på trottoaren.

Trots att det var många pensionärer som arbetade och att det fanns mycket utländsk arbetskraft...

... som gästarbetare...

...vars transport till flygplatsen var av det enklare slaget...

....Ändå är bara arbetslösheten här på 2 procent!

Marina Bay Sands Hotel

En av de stora sevärdheterna i Singapore är ett hotell, nämligen Marina Bay Sands Hotel.

Det har en lite märklig placering mellan två motorvägar och en bra bit utanför själva citykärnan.

Det är högt och man ser det från många olika platser i stan.

Hotellet har 2560 rum och sviter och är 200 meter högt.

Den övre plattformen, som mest liknar ett fartyg, har en pool som är 150 meter lång. Vill man betala inträde på ca 275 kronor så kan man få komma upp och titta på utsikten och ta en drink i baren men inte komma in på poolområdet eller deras SkyPark. Vill man bada i polen så går det på minst 3.550 kr för det är så mycket det billigaste rummet kostar och för att få bada i den så måste man bo på hotellet.

 Jag avstod från att åka upp och titta men den som är intresserad av mer bilder så finns det här på deras egen hemsida.

Men några kvällsbilder kan jag bjuda på.

På kvällen har hotellet en egen lasershow den anas lite här. Vi valde bort den till förmån för Garden by the Bays ljusshow.

Tar en repris på hur det ser ut inne då man passerar genom gångbron.

Garden by the Bay på kvällen.

Något man inte får missa i Singapore är Garden by the Bay och framför allt inte på kvällen. På kvällen är det lite svalare och inte den tryckande fuktiga värmen som det blir på dagtid och ganska skönt att strosa omkring i trädgården. De stora träden har belysning. 

Marina Bay Sands Hotel ser också pampigt ut på kvällen.

Det är många som samlas här när träden tänds upp på kvällen.

Det är inte så konstigt för klockan kvart i åtta blir det en musik och ljusshow, inträdet  är gratis.

Trots att det inte går att förmedla känslan och upplevelsen av att stå där och se det skådespel som bjuds på så visar jag några bilder. Ni får tänka er musiken och hur färgerna växlar i takt med den. Det är en fantastisk fin upplevelse och jag kände mig som en liten älva där jag stod vid dessa jätteträd och bara njöt. Hade velat haft älvvingar som en liten Tingeling och få susa omkring uppe i luften och njuta, fast vill man känna känslan av att vara högt upp går det bra att åka upp i det högsta trädet och gå på gångbron. Fast den finaste upplevelsen var nog från marken. Tur att min man filmade så att jag kan få känna den känslan igen.

När showen är över letar vi oss fram till bron som leder rakt in till Marina Bay Sands Hotel, det gungar lite så att få till en skarp bild var inte lätt.

Detta hotell är en märklig skapelse.

Köpcentrat i anslutning till hotellet är inte så dåligt det heller.

Det har en egen kanal där man kan åka båt in.

På torget utanför finns det en praktfull allé.

Det blir en skön kvällspromenad nere vid den nya stadsdelen Marina Bay.

Mera gatukonst.

Tar några bilder till av den konst som fanns i det offentliga rummet i Singapore.

Även inne i varuhus och köpcenter fanns det mycket konst utplacerad.

I taket på ett varuhus simmade det hajar. Inte riktiga förstås men som ett skuggspel och det kändes som att gå under ett akvarium.