Swayambhunathstupan

När man är i Kathmandu får man inte missa att besöka Swayambhunathstupan. Den ligger på toppen av en kulle och syns på långt håll.

Kullen heter Kathmandu Valley.

Platsen kallas även för Monkey Temple och det är lätt att förstå om man kommer hit, för det vimlar av apor här.

Aporna förser sig frikostigt av offergåvorna och jag tror nog att de får det, eftersom aporna anses vara heliga. De kollar gärna in turisternas väskor också om de bara får tillfälle till det.

Det är oklart när stupan byggdes men det lär ha funnits någon form av religiös byggnad på den här platsen redan för 2000 år sedan. Det finns flera tempel och många religiösa monument och minnesmärken här uppe.

Det är inte alla som kan läsa.

Jag var här för elva år sedan och inte mycket har förändrats sedan dess, förutom att försäljarna har mångdubblats.

Fick lite känsla av "Månglarna i templet" när jag såg det. Man kan tro att det går att gå in i stupan, men så är det inte. Den stora vita rundeln, som ser ut som en marängtårta, är en jordhög och längst inne i den lär det finnas en liten relik av Buddha. Ovanpå reser sig toran med Buddhas vaksamma ögon.

Ser att det finns fler vakande ögon, de här männen stod uppe i ett fönster och beskådade det som hände under dem.

Några skickliga hantverkare håller också till här uppe.

Kathmandu ligger liksom i en gryta med Himalayas bergstoppar som fond. Därför har luftföroreningar svårt att blåsa bort och luften är ofta fylld av dis. I dag är det en ganska skaplig dag ändå för vi kan skymta bergen i bakgrunden. Andra dagar ser man nätt och jämnt ner till staden.

En sista blick på utsikten innan vi far vidare till nästa stora sevärdhet.

Heliga män och annat heligt i Kathmandu.

I Kathmandu vimlar det av heliga män, Sadhus. De vandrar runt där och försöker bli fotograferade av turisterna för att sedan kräva betalning för fotot.

Vet inte hur pass heliga de här männen är, för en riktigt helig man ska vara asket och leva helt på allmosor och vad naturen ger. De är ofta självplågare och kan t.ex sitta och titta in i solen tills de blir blinda, bara för att slippa ut ur själavandringen.

Hörde att de här männen har det mer som ett yrke att vara "Helig man", bara ett sätt att försörja sig på. Vet inte om det är sant, men upplevde att de var mer intresserade av oss turister än att sitta i enskildhet.

 Men den här mannen satt ganska avslappnad och brydde sig inte om att han kom med på bild, när jag fotograferade det heliga trädet bakom honom.

Ett av de äldsta templen i Kathmandu är Kasthamdapa. Det sägs vara byggt av virke från ett enda träd och på 1100-talet. Det sägs också att Kathmandu fått sitt namn därifrån. Där inne satt de här heliga männen och även en kvinna (hon syns inte på bilden). De hade en blank folie uppspänd framför sig och kvinnan med filmkameran filmade deras spegelbild i folien. Fick tydligen inte filma dem annars. Jag visste inte vad de sysslade med när jag tog den här bilden, får väl hoppas på att jag inte förstört någons karma med min bild.

I Kathmandu bor också "Den levande gudinnan", Kumari. Hon utpekas redan som nyfödd och får sedan bo här tills hon är i 10-13 års ålder. Hon blir alltid buren utomhus och får inte blöda. Man får inte heller fotografera henne. Ibland tittar hon ut genom de här fönstren. När vi var där var det lördag och gudinnan hade ledigt. Den som kikar ut här är en av hennes lekkamrater.

Överallt finns det också sådana här små helgdommar en del kan man gå in i, som den här som är tillägnad elefantguden Ganesha. Han är son till Shiva. 

Bredvid ingången till det gamla kungliga palatset sitter apguden på en stensockel. Han har en vacker röd mantel på sig så man ser inte mycket av själva apan bara nosen. Där på socken lägger folk sina offer i form av pengar och frukt. Tittar man noga här så syns det en liten hand som sträcker sig upp med gåvor.

Blixtsnabbt kommer det sedan en liten kille, en av alla gatubarn, han klänger sig vigt upp på stensocken och upp till guden, där gåvorna, och plundrar den på allt ätbart och alla pengar.

Heliga kor har väl de flesta hört talats om.

Men heliga tjurar vet jag inte om det finns, de kanske behövs för att få fler heliga kor.

Andra heliga ting är Tankas. Det är en religiös målning där ofta Budha är avbildad.

Vet inte om de här kvinnorna var heliga på något sätt men de satt vid det kungliga palatset och sjöng både vackert och intensivt. Såg dessutom så vackra ut i sina kläder. Synd att jag inte har någon ljudfil med deras sång.

Kathmandu - när staden vaknar.

Ska man fotografera när staden vaknar på riktigt måste man vara uppe mycket tidigt, tidigare än efter frukost. På vår tidiga morgonpromenad hade jag tyvärr inte kameran med mig. Dagens promenad i den gamla stadsdelen tar vi innan alla butiker öppnat och staden verkar fortfarande lite sömndrucken.

Trafiken är i full gång, den verkar aldrig vila....och över allt vakar Canon.

Jag var här för elva år sedan och det mesta är sig likt, men något som jag inte såg till då var alla dessa tiggande barn. Det var nog det som berörde mig mest. Så sorgligt att se och inte kunna göra något åt det. De flesta sniffade i en plastpåse med lim och med blanka ögon.

Duvorna har inte vaknat ännu.

Undrar hur de gör när det blir elfel och måste hitta felet i det här skatboet av ledningar. Sätter de bara dit en ny tråd i stället för att byta ut den trasiga?

Jag skulle inte vilja vara elektriker här.

Är det någon som är i behov av en lokal eller en lägenhet här i Kathmandu så är det dags att boka nu. Det ser inte ut som om det brådskar men vi får väl tro på att det ska vara färdigt snart.

Försäljarna har också vaknat.

På Durbar Square är det ganska lugnt ännu.

Fast försäljarna är redan på plats där.

Hamburgerstället har inte öppnat ännu. Undrar om det är gårdagens hamburgare som är till salu?

Smutsig väg!

Vägen till Kathmandu är innehållsrik, många lever sitt liv väldigt nära vägen och vi får en liten inblick i deras vardagsliv.

Det är livlig trafik på den här vägen och det dammar en hel del. Trots att det är soligt och varmt är det svårt att ha fönstret öppet på grund av allt damm. Tycker att tvätten som hänger på tork ute i  dammet, borde bli smutsig igen innan den torkat.

Husen klättrar upp efter bergväggen.

Disk.....

.....och den dagliga hygienen sköts också utefter vägen.

Det känns lite ovant med all vacker och frodig grönska efter att ha åkt omkring i det karga och torra Tibet.

Det växer bra och här pågår det skörd av dagens grönsaker till middagen.

En del hus ser mer ut som skjul.

På vår karta står det att den här vägen är "Dirt Road" och det är nog en klar underdrift. Den är inte bara smutsig utan nästan helt ofarbar vissa sträckor, ändå  åker vi buss på den.

Det här är bilder på några av de bättre sträckorna. På de sämsta blev det inga bilder för då blundade jag och var övertygad om att vi skulle välta och rulla ner i dalen. När bakhjulet (där jag sitter) på bussen passerar en sådan här grop som på den här bilden, då är det lätt att tro det.

Det är visserligen mycket vackert nere i dalen, men jag vill nog hellre komma fram till Kathmandu än att avsluta resan här.

För de som vill ha lite mer äventyr, än att åka på den här vägen, kan boka en Bungy Jump och få hoppa på en av de högsta bungy jump-ställena i världen. Mitt på bron finns en plattform, där är det 160 meter ner i ravinen. Här en länk för den som är intresserad av att boka ett hopp. Bungy.

Träffade på två artiga pojkar där som uppskattade att fåvarsin penna. De kunde dessutom lite engelska.

Det har varit en av Nepals alla helger och vid den här helgen är det tradition att sätta upp en gunga gjord av långa bambustörar.

Bambu andvänds även till byggnadsställningar. Det här huset var verkligen välförsett med fönster.

Vår buss var tydligen inte i det allra bästa skick, för ungefär halvvägs till Kathmandu, går bussen sönder.

Vår buss är inte den enda som trafikerar den här sträckan, många bussar passerar oss där vi står vid vägkanten och alla är överfulla.

De flesta passagerarna är studenter som varit hem till sina byar över långhelgen.

Vår chaufför och hans "busspojke" är tydligen vana med krånglande motorer för med lite slit och några vattenflaskor är vi snart på väg igen.

Titta till höger nere vid flodstranden, där sitter en kvinna och tvättar, inne i skuggan bakom henne kan man se hennes hus. Skulle kunna tro att det huset bara är en koja som barn byggt för att leka i, men så är det inte, det är hennes hem.

Landskapet förändras igen och vi kör förbi stora bebyggda dalar.

Vi kommer fram till Dhulikel och ett litet trevligt ställe där vi ska äta lunch.  Inte vilken lunch som helst. Känner att matlusten återkommer bara av att titta på maten.

Grillad kyckling, potatisgratäng, fräscha grönsaker och en massa annat gott. Känns som om det är evigheter sedan jag åt sådan mat.

Vad sägs om creme brulée eller fruktsallad till dessert.

De har en bambugunga också och trädgårdsarbetarna tar en paus i ogräsrensningen och kommer och visar oss hur den fungerar.

Mätta och belåtna åker vi sedan vidare. Tittar på landskapet genom bussfönstret.

Åker förbi risfält och nybyggda hus.

Vi börjar närma oss dagens mål, stannar för att titta på en 30 meter hög staty av en ung Buddha. Den är byggd av en rik indisk köpman uppe på en höjd .

Han står där uppe med en formidabel utsikt äver Kathmandudalen.

Sedan går vår buss sönder igen och vi passar på att vinka till de bussar som kör förbi.

Bussen lagas igen och vi kommer ner till mer tätbebyggt område och det eviga motorvägsbygget. En motorväg som aldrig tycks bli färdig. Ser att det inte verkar vara tillåtet att åka på busstaket, för alla som sitter där uppe måste gå av när polisen ser dem.

Efter en lång bussfärd är vi i Kathmandu och vid vårt hotell. Ett vackert och lite lyxigt hotell där det inte luktar kloak på rummen.

Upptäcker dessutom att vi har varmvatten och nu är vi på låg höjd (1.317 m.ö.h) så här gör det inget om man tar en varm dusch eller ett bad. Passar på att ta ett långt skönt bad, men upptäcker först efteråt att vi bara fått små tvättlappar till handduk. Hårtork har vi i alla fall, men vad hjälper det när det är elransonering och just i kväll är det vår del av stan som inte har någon ström. Det får bli självtorkat hår till middagen.