Khan Bogd Ger camp

Efter att ha utforskat Yol valley och dess kanjon återvände vi till vår Ger-camp. Den är omgiven av fyra kullar med varsin stor djurskulptur på. Vår reseledare som jag börjar misstänka  har varit bergsget i sitt förra liv eller besitter en hemlig dröm om att bestiga alla världens höga berg, föreslår redan när vi hoppar ur bilen att vi ska kila upp på björnens kulle. Visserligen befinner vi oss på 2000 m.ö.h redan, men den utmaningen att komma ändå högre upp antar vi direkt. 

Något anfådd kommer jag upp på kullen och belönas med en fin utsikt över omgivningen. 

Där borta är en till kulle med några djur på.

Åt andra hållet får vi en överblick av vår Camp. 

Nya gäster anländer, det dammar rejält när de kommer.

Nallen där uppe på kullen ser mer ut som en isbjörn, fast det ska vara ett av de djur som finns i området så det är säkert en brunbjörn.

Vi hasar oss ner från kullen för nu är det middag.  En av rätterna, i den traditionsenliga fyrarätters middagen, är en klassisk mongolisk soppa på lamm. Solongo berättar att då man fött barn så är det just den här soppan ska ska serveras till den nyblivna mamman. Den får inte saltas och då får den inte heller innehålla grönsaker. Bra kött och buljong. Den nyblivna mamman får inte duscha eller bada på 30 dagar.

Den Ger-camp vi bor på är en av de äldre,  de gamla husen står kvar. Där bor personalen, som ofta är skollediga ungdomar. Fast så värst gammal är den nog ändå inte för turismen har bara funnits i 20 år i Mongoliet.

Nu är det dags att gå upp på nästa kulle och njuta av solnedgången.

Solen sänder sina strålar över omgivningen och skapar nya mönster.

Stenbocken här uppe börjar få lite problem med sina horn.

Nästa kulle är inte så långt borta så vi skyndar över dit innan solen går helt ner.

Amdraa och Solongo kommer och vill vara med och njuta av solnedgången.

Kvällen sänker sig över vår camp.

                                                              föregående ---

Solnedgång

En solnedgång i Hongkong är faktiskt lite ovanligt, jo solen går ner även där men att få se den i färger hör till ovanligheterna. Första gången jag kom till Hongkong var en söndagskväll för några år sedan. Vår chaufför som hämtade oss på flygplatsen var så exalterad över solnedgången och den stora röda runda solen som vi hade som sällskap på den bilturen. Då förstod jag inte att det var något sällsynt vi såg. 

Vår sista kväll i Hongkong på den här resan blev det en färggrann solnedgång, tyvärr såg vi inte den stora röda solen nu men fina färger var det.

Ett fint farväl av staden innan hemresan nästa morgon.

På flygplatsen kom jag ihåg hur effektivt bagagehanteringen vid bandet hade varit då vi kom. Där står det två personer som sorterar bland väskorna och vänder dem så att alla handtag kommer uppåt.

Vi har hoppat över frukost på hotellet och tar den på flygplatsen istället. En Ägg Benedict är aldrig fel.

Över Kina får vi se berg i fina blå toner.

Hur ska man ha tid att äta när det är så intressant där utanför fönstret. Jag fick en underbart god lax som förrätt, fast den utlovade blinin verkade vara utbytt mot gurka.

Gissa vilket flygbolag. Viss ledtråd av skål och godis.

Utanför har landskapet förändrat en aning. Vi är fortfarande över Kina.

Någonstans över Inre Mongoliet.

Inte så vackert

Så flyger vi över Mongoliet, ser ganska kallt och snöigt ut där.

Hongkong är inte bara en massa höghus.

Hongkong består inte endast av en massa höghus.

Jodå, det finns en hel del av dem både på Hongkongön och på Kowloonsidan.

Men Hongkong består av så mycket mer än bara de områden som är fullspäckade med dessa höga hus. Jag tänkte ta med er på en tur ut till Shek O i dag. Vi hoppar på en spårvagn och åker så långt de går.

Spårvagnarna är smala och höga och på övervåningen får man bra utsikt.

Där vid ändhållplatsen är det en trevlig marknad, men den får vara med i något annat inlägg, nu hoppar vi på bussen som tar oss ut på landet.

Vi har åkt till en liten fiskeby som heter Shek O.

Namnet "Shek O" betyder bokstavligen "Rocky Bay". Hela området är en halvö på södra kusten av Hongkong, mot södra Kinesiska havet.

Byn grundades av fiskare för ungefär 200 år sedan.

Här kan man koppla av från allt stök inne blandhöghusen. Just lugnet är områdets största attraktioner.

Vi letar oss ut till den yttersta udden.

För en promenad.

Inte så många som letat sig ut hit i dag, men på helgerna brukar det vara betydligt fler som åker hit ut för att promenare eller vandra.

Långt där borta är den brusande storstaden.

xxxxzzzzzzzzzz

Visserligen blåser det en hel del här ute, men man hör fåglarnas sång ändå.

Vi traskar upp mot uddens topp.

Villman inte vandra här så kan man göra som killen där nere, sätta sig och bara njuta av havet.

Vi fortsätter uppför och uppför, för att komma längst ut på udden. Här ser man hur stigen vindlar sig uppför berget.

Jag kikar ner i havet och ser en sorglig syn, som tyvärr börjar bli alltför vanlig runt om i världen.

Sopor som flyter omkring och plast ska definitivt inte vara i havet.

Blickar lite bakåt.

Här i Shek O finns också en populär badstrand, fast den är inte så befolkad en dag i januari. Men jag såg att livräddarna var i tjänst. Nere på stigen kommer det några till som är ute på promenad.

Det blåser ganska friskt här uppe.

Vi fick en skön promenad där ute vid havet. Vinden ökar och vågorna böjar slå in över stenar och klippor.

Långt där ute spanar vi in en segelbåt, när jag får upp bilden i datorn så ser jag att det är Greenpeace båt.

Vinden ökar mer och nu det skummar rejält om havet.

Vad den här mannen och han kompisar gjorde vet jag inte, de samlade in något, kanske var det musslor de plockade. De var inte rädda utan stannade kvar när vågorna ökade i storlek och den här mannen hoppade för fullt på sin sten och sedan plockade han upp något.

Vi kände oss nöjda efter vår promenad och återvände till busshållplatsen för en tur tillbaka in till stan. Där borta ser vi Stanley, vi tar nog en tur dit senare.

xxxxxxx

En skön båttur på Boafeng Lake.

Lunchen var god och nu när vi vilat benen så är det dags för en tur på Boafeng Lake. Den sjön beskrivs så här i turistbroschyrerna. "Baofeng Lake är en riktig plats för graciösa berg och charmiga vattenvägar och för alla de snälla, goda, nådiga och kloka människor. Baofeng Lake är ett sådant paradis som du skulle vilja besöka om och om igen, oavsett om du varit här eller inte". Låter ju lovande.

En liten buss ska ta oss upp till sjön och nere vid torget där den startar står de här "soldaterna" uppradade i väntan på tjänstgöring.

Vägen upp till sjön är en riktig serpentinväg.

De är noga med bältet i dessa bussar och det kan vara förståndigt på de slingrande vägarna. Gullig skylt för att få oss att ta på oss bältet.

Vädret är strålande och perfekt för en tur på sjön.

Det är guidning ombord, en vältalig kinesiska håller låda och berättar antagligen allt om sjön och dess omgivningar och får passagerarna att utbrista i lite olika tillrop. Hon till och med brister ut i sång som avslutning på resan, fast vi förstår inte ett dugg för allt är på kinesiska. 

Men vi förstår att djupa vatten är farliga.

När vi börjar närma oss den här byggnaden så uppmanas vi att ropa något, vad vet jag inte.

Men ropen har effekt för då vi kommer nära så kommer den här mannen ut och sjunger en liten sång för oss.

Lite längre fram upprepas proceduren och här är det en kvinnlig sångerska.Det kan verka som ett enkelt och lätt jobb men tror att det blir ganska enformigt och ensamt i dessa små stugor.

Den här stenpelaren har säkert något namn och berättelse...

...men det enda jag vet är att det ser ut som ett ansikte i pelaren.

Vår båttur går runt en sväng och tillbaka där vi steg på, men man kan välja att åka till andra änden av sjön och ta en promenad där.

En fin liten tur var det på sjön och med vacker frodig natur.

Tillbaka vid utgångspunkten.

Där tar vi bussen tillbaka ner och beskådar vattenfallet som finns här. 

Först tittar vi på fiskarna i dammen.

Dom ser ju glada ut.

Sedan tittar vi på vattenfallet, där alla poserar och tar sina bilder på varandra.

Vill man inte vara ensam på bilden så kan man betala 1 Yuan och få en av de vackert klädda flickorna med på bild.

Även en betald modell behöver en liten paus.

Så är vi tillbaka nere hos städsoldaterna och jag upptäcker att det här blev nästan som Finn Fem Fel.

.

Föregående  -  Nästa

En promenad i Zhangjiajie Grand Canyon.

Efter att ha gått ner via "Sky Ladder", som trapporna med de 1.680 trappstegen kallas, kommer man ner i Zhangjiajie Grand Canyon.

Här ska vi gå en lättgången vandringsled där det långa sträckor är byggt gångvägar i trä.

Vandringsleden följer ett vattendrag och vi behöver inte gå så långt innan vi är framme vid Butterfly Spring, som vattenfallet heter. Det har fått sitt namn från att det brukar vara mycket fjärilar som dansar runt här. Så gjorde det även i dag, men ingen fastnade på bild.

Det är ett lummigt och fint område, folkträngseln som var i trapporna har plötsligt löst upp sig och man kan gå i sin egen trakt och njuta av naturen.

Det rinner vatten utefter bergssidorna som gör att grönskan frodas.

Ibland finns det lite trevliga skyltar utefter vägen.

Det ska finnas en hel del djur här i dalen, men de jag ser är mest fåglar.

Vi fortsätter vandringen.

Vatten är det gott om...

...och ett paraply hade kanske inte suttit i vägen vid en del ställen.

Ibland strilar det på ganska bra.

Skulle man bli hungrig så finns det även lite mat att köpa, påpassliga försäljare har ställt upp sina spisar och förser hungriga turister med godsaker.

Jag testade inte att smaka på småfågel, men såg att det som var populärast var fläsket som ligger till höger. Det doftade gott men såg väldigt segt ut, de som åt på det fick slita rejält för att få loss någon bit.

Vi går och går. 

Kommer fram till ett ställe där man kan åka linbanan en liten bit, i full fart kommer de nedsusandes.

Vi vandrar igenom grottor, den här heter Bandits Cave och var gömställe för eftersökta banditer. Det sista banditgänget bröts upp 1965 efter grundandet av Folkrepubliken Kina. Många filmer och TV-serier bygger på banditer som huserade här.

Bakom den här vackra bron finns också en banditgrotta.

Vandringen fortsätter.

Efter två timmars promenad kommer vi ner till en sjö.

Där får vi en liten tur med en sådan här båt. Nu var det skönt att få sitta ner ett tag.

Utefter stranden sitter det män och fiskar.

Men nu är jag hungrig efter att först ha gått på glasbron och nedför alla dessa trappsteg och sedan en promenad i kanjon. 

.

Föregående  -  Nästa