Maggan mellan isbjörnar och pingviner
På Mekongfloden flyter vi lungt fram.
Livet på och vid floden känns väldigt lungt och behagligt. Solen skiner och en svag vind svalkar oss så det känns så skönt att sitta och titta på hur vi sakta flyter fram. Det känns i alla fall som om det går ganska så sakta tills tystnaden bryts av ett fartvidunder som närmar sig bakifrån.
Har man riktigt bråttom, vilket vi inte har, kan man hyra in sig på en Speed boat, då går det undan och då låter det en hel del.
Fast motorn i vår båt är inte så dålig den heller.
Men oftast så glider vi fram och ser på vad som händer utefter stränderna. I början på färden har vi Thailand på ena sidan och Laos på den andra. Svårt att se någon skillnad i vare sig natur eller folkliv.
Folket ser ut att leva på likande sätt.
Här ser det ut att vara något bygge på gång. Bro eller en ny färja kanske.
Mest är allt stilla och fridfullt.
Inte så ofta ser man hus och bostäder för de ligger oftast i lite skydd av växtligheter eller bakom någon höjd. Förmodar att det är för att inte sköjas med i floden då det är högt vatten.
Vi flyter fram genom en mycket vacker natur.
Stannar till för att visa tillstånd på att vi får åka här.
Plötsligt blir vår båt tämligen invaderad av ett gäng barn som vill sälja lite saker. De flesta tror att vi vill ha Pringelchips och läsk.
Den lilla tjejen har hemtorkade bananchips som vi köper och de är försvinnande goda.
Bestättningen passar på att bunkra öl och så vinkar vi farväl och fortsätter färden.
Stora kalkstensformationer sticker upp och jag ser även att det finns små som knappt syns så det gäller att kaptenen på båten kan sin flod.
Av alla fiskare och nät att dömma så förstår jag att det är gott av fisk i floden.
Men i övrigt syns det inte till så många vilda djur. Inga Mekongdelfiner eller krokodiler kan vi skymta. Det enda vilda vi får syn på är några få Mekonghägrar.
Strax innan skymningen siktar vi vår logde i Pakbeng där vi ska sova i natt.
Här angör vi stranden för det finns ingen brygga.
...och klättrar upp till vårt natthärbärge och en hägrande middag.
och vi myser med en välkomstdrink.
Innan vi går till sängs äter vi en middag på sedvanligt laoistiskt sätt med sked och gaffel.
Som sköljs ner med en Beer Lao.
Mer om flodlivet i nästa inlägg.
Mot Laos går färden i dag.
Tidig väckning i dag, men vad gör det när kroppen ändå är inställd på helt andra tider än vad som råder här. Hemma i Sverige hade vi väl knappt hunnit gå och lägga oss ännu. Efter frukost hoppar vi in i vår tjusiga buss igen för en tur på två timmar till Chiang Khong.
Vacker natur åker vi igenom men tyvärr finns det inte tid för att stanna och fotografera, men jag ser utefter vägen att det står en hel del stora svarta grytor ute på gatorna. Undrar så varför och vad de använder dem till, har lite svårt att tänka mig att de lagar mat ute vid landsvägen. Jag får svaret när vi kommer fram till Chiang Khong. Det är helt enkelt soptunnor.
Nu när den gåtan är löst så är det dags för passkontroll och överfärd till andra sidan Mekongfloden och Laos men först har vi en viktig uppgift att klara av; toalettbesök. Smarta killar det här, för 5 baht så får du lite toalettpapper.
Sedan kan vi traska ner till Imigration checkpoint och köa. Nu har de fått supermodern utrustning så vi får gå fram en och en och titta in i en liten kamera som läser av våra ögon.
Tur att vi inte ska åka över med stora bussen eller långtradare för det ser ganska vingligt ut.
För att inte tala om påfarten till färjan.
Så här glad kan en reseledare bli när allt funkar perfekt, alla kom igenom vid passkontrollen, allt bagage fanns på plats och våra båtar för överfärd ligger och väntar.
Stolt som en tupp kanske.
Vi hoppar i, nja det var kanske lite överdrivet, åtminstonde jag gick ganska försiktigt i den lite vingliga båten färden över Mekongfloden. Vi får hoppas på att bagaget kommer efter.
Welcome to Laos, sa damen i fören på vår båt när vi kom till stranden på andra sidan.
Resten av gänget kommer också över.
Likaså vårt bagage. Vilket slit!
Vi resenärer har lite annat att slita med innan vi får komma in i Laos. Tur att alla kom ihåg att ta med sig foto till visumansökan.
Många transportmedel i dag. När vi nu har släpts in i landet Laos så får vi åka lastbil.
En skara barn tycker det är kul och följer efter oss.Framme i Houi Say klätrar vi in i en något stadigare och mer komfortabel flodbåt. Den ska bli vår hem i två dagar.
Vår färd blir som kartan visar. Först det gula strecket är flodbåt på Mekong med övernattning på en lodge i Pakbeng. Det rosa strecket är flyg från Luang Prabang till huvudstaden Vientiane.Men mer om det i kommande bloggar, nu ska vi njuta av färden på floden Mekong som är världens tionde längsta flod och livsnerv för närmare 50 miljoner människor och en vistelse i landet som förr kallades för Lan Xang som betyder "Landet med miljoner elefanter". Tyvärr så stämmer inte det längre, jag såg en enda elefant men hann inte med att fotografera den för den var ledig på måndagar då jag försökte.