1000:san så många det är.

Tänkte ta och fira mitt tusende blogginlägg med att gå på restaurang. 

Även om Kirkwall är en liten stad så har de flera bra restauranger att välja mellan, hotellrestauranger brukar inte var de som omnämns då man vill äta gott men den som ligger i Kirkwall Hotel kan jag verkligen rekommendera.

Vi var inte de enda som hade valt att gå dit och äta,  bredvid vårt bord hade två äldre damer bokat bord. Jag tror att det två var systrar och båda var säkert 80+, jag antar att den i röd jumper var den äldre och van att bestämma. De hade nog det här stället som sitt stamställe och samma bord vid varje besök. Damerna kom strax efter oss, slog sig ner vid sitt bord och beställde in ett glas vin och en vatten.

När vinet och vattnet kommit in så räcker den ena damen fram en näve med mynt och säger "take what you want" utan att blinka så tog servitrisen emot mynthögen och gick iväg och räknade ihop vad det kostade och kom tillbaka med resten. Jag trodde att de två damerna bara hade gått ut för att dricka ett glas eftersom de betalade direkt. Men så var det inte,  de beställde in mat.

Fish ‘n’ Chips och Crab Mac ‘N’ Cheese blev deras beställning och när deras mat kom in så upprepades betalningsproceduren fast nu med sedlar.

Maten slank ner och de verkade nöjda med sin måltid, nu var det dags för kaffe och whisky. Whiskyn kom in men skickades ut, för det skulle vara vatten i den också, ganska mycket vatten. Damerna betalade och satt sedan där och njöt av sin dryck och med ett leende på läpparna iakttog de folk runt omkring. De verkade ha det så trevligt och njöt av sin kväll.

 Vad jag åt? Jo den här helt utsökta skaldjurssalladen. Den njöt jag utav och även av att se de fina damerna njuta av sin utekväll.

Före resan till Orkney hade jag trott att jag skulle få njuta av skaldjur och speciellt hummer och krabba på många ställen, men tyvärr så var det svårt att få tag på något ställe som serverade det. På kvällen vid vår kvällspromenad så fick vi veta orsaken. En av fiskebåtarna hade kommit in och lastade av sin last direkt i en kylbil. De hade räkor och hummer.

När vi frågade vart den lasten skulle gå så fick vi beskedet att den skulle till Spanien. Det lönade sig bättre att exportera den dit än till de lokala handlarna på ön.

Fiskelycka

Att äta middag eller frukost där vi bodde på Bali var alltid underhållande men efter att ha släpat med mig stora kameran de flesta gånger så tyckte jag att jag fått tillräckligt med bilder på häger, så den sista kvällen tog jag bara med mig min lilla Sony men för säkerhetsskull satte jag på telet med 55-210 mm, utifall att. Så klar blev det utifall att den här kvällen.

Ni som inte tycker det ska vara mycket bilder i bloggen kan sluta läsa nu.

Den stora vita hägern verkade var på alerten. Den hade något annat än vår mat i blicken.

 Den verkade mer sugen på det som simmade nere i sjön..

Den valde lite olika platser för spaning.

Den lilla natthägern verkade ha på känn att det var något på gång.

Den spanade också från lite olika utsiktspunkter.

På andra sidan sjön så fanns det några till som var nyfikna på vad som var på gång.

Är det någon som har tips om vilken sorts häger dessa två är så berätta det gärna.

Så plötsligt, efter att ha spanat och kollat läget i sjön så händer det.

Upp kommer det något sprattlande och jag är irriterad på mig själv att jag inte tog med min stora Canon den här kvällen. Nu när det för första gången på veckan blir napp då hägern fiskar.

Gott om fisk finns det i sjön men ändå är det första fiskelyckan som jag ser.

Nu gäller det att säkra bytet.

...och även få det att sluta sprattla.

Någon i bakgrunden är mycket intresserad av bytet.

Den spanar från olika vinklar.

Ankorna inser att det är bäst att dra och ägna sin uppmärksamhet till de som har bröd på bordet.

- Jaha, var ska jag gömma mitt byta nu då?

- Många som verkar vilja ha min fångst.

- Hur ska jag fixa det här då? 

- Bäst att stycka fisken, den var lite stor.

- Glup! En bit slank ner.

Men pass upp, ögon i nacken skulle du behöva.

Det är fisktjuvar i farten.

- Såg han mig?

- Bäst att säkra det här lättfångade bytet.

Högt uppe i trädet verkar vara ett säkert ställe.

Det gäller att vara stor i truten även när man är en häger.

- Jaha, vad hände egentligen. Hade jag inte en fisk här?

- Bara att börja om då.

I Landskrona är det toppen tycker Siv.

Det är säkert så som Siv Malmqvist sjunger också men orsaken att vi styrde kosan dit var den gassande solen. Inte för att det var svalare där, men min man behövde en hatt för att slippa sitta och köra med min rosa solhatt på sig. Efter lite letande i några herrekiperingsaffärer så hittade vi vad vi var ute efter. Jag passade på att ta några bilder då vi letade runt.

Ett litet axplock av Landskrona.

Landskrona trädgårdsgille hade parkerat en bil vid torget.

Här i Landskrona har Carl Fredrik Reuterswärds revolver dubbla knutar.

Vi tar en sväng till Citadellet också.

Det verkar som det finns fisk i vallgraven. Jag trodde att den fiskande mannen hade prislappen dinglandes kvar i hatten, men det kan vara fiskekortet också.

Medan maken filmar lite slinker jag in på hemslöjden och sedan är den dagen räddad. ;)

Till sist en viktig uppmaning.

Vi tar en runda.

Slingrande grusvägar är spännande att åka på, för det första kan man inte köra så fort där och då hinner man se vad som finns vid sidan av vägen, dessutom är det lättare att stanna om det inte går så fort.

Så vi svänger in på avtagsvägen till Fäviken bara för att se hur det ser ut där. Vill man äta middag på Fäviken får man vara ute i mycket god tid, så det blev varken lunchpaus eller middag på det stället, men så här ser det ut där.

Huså herrgård. Det var till Huså som kopparmalmen från Fröå gruva forslades och även förädlades. i Huså fanns det en hel det att titta på men det krävdes promenader för att nå dit så det fick vara den här gången. Men Huså bageriets goda bröd kan jag rekommendera.

Färden går långa stunder utefter Kallsjön strand och i dag ligger den spegelblank.

Små fall och bäckar rinner ut ur skogen och fyller på sjön.

Vi kommer fram till Baksjön där speglingarna får oss att stanna till en stund. Fjällen speglar sig i sjön.

På andra sidan vägen ligger Tallsjön som även den är lika spegelblank i dag.

Kan tänka mig att det är en härlig dag för en fisketur.

I närheten ligger  Anjans fjällstation så jag gissar att fiskarna kommer därifrån.

De ser ut att ha det skönt.

Speglingar har jag en viss förkärlek för,

Även torrfurorna är vackra i den här miljön.

En kort sväng in i Norge.

Fast den gamla skylten är betydligt finare.

Western-style och piratbåt.

Det är mycket folk på vägarna den här dagen som vi är på utflykt, visserligen är det en måndag men det är helgdag och den helgdagen är avsedd för sport. Därför är det mycket trafik och mycket folk som åkt ut från storstaden. Lite bra för då vi passerar ett område där det växer mycket pampasgräs, eller Hakonegräs som det kallas här, blir det många stopp och jag kan fotografera lite.

Hakonegräset skimrar så vackert.

Området vi åker igenom ingår i Hakone nationalpark där finns en hel del spahotell och området har många varma källor. Eftersom det är en helg för sportaktiviteter är det många som åkt hit för att vandra. Japaner verkar tycka om att göra saker i grupp, även att vandra.

Hotellet där vi ska äta vår mat ligger i en mycket vacker natur.

Maten var god och det var kul att se vad japanerna ansåg vara mat i western-style.

Det här är inget badkar för småväxta utan hotellets toalett. Starka ben och att vara lite vig i kroppen var en fördel när man skulle dit. Inte lika lyxigt och modernt som inne i Tokyo.

Mätta och belåtna gav vi oss ut på sjön. Runt omkring berget Fuji finns det fem sjöar och vi ska åka piratbåt på Lake Ashi. Som jag sagt innan så gillat tydligen japanerna när det är mycket folk eller så är det bara så att de är så många att det blir mycket folk när de ska göra något. För många var det som ville åka båt.

Trots att det var så mycket folk var det ingen trängsel. Allt gick fort och smidigt att komma ombord och konstigt nog fick alla plats. Det fanns andra transportmedel på sjön också. Man kan välja en liten svanbåt med mössan käckt på svaj.

 Eller så kan man välja en stilla fisketur. Det är ingen svartvit bild, bara en i motljus.

Men som sagt, vi bordade piratskeppet och gav oss iväg. Egen utkik har vi också, det ser ut som om damerna varit lite närgången mot honom. Byxorna ser väldigt slitna ut på vissa ställen.

Sa någon att det var trångt här uppe på däck? Nej då, bara trivsamt gemytligt.

 Att spela golf i Japan är inte billigt, en greenfee för en dag kostar ungefär 3.000 sek. Golfbanorna är välskötta och vackra och klubbhuset vid den här golfbanan, som vi åkte förbi, är mycket imponerande.

Resan med piratbåten tog inte så lång tid men när vi når stranden på andra sidan sjön har vi utsikt över Mt. Fuji.