Under alla broar.

Vi passade på att ta en flodtur på Sumidafloden nu när det var så fint väder, vi  var förstås inte ensamma om att ha kommit på den idén. Fast är man i Japan så ska man väl trängas vare sig det gäller att åka tunnelbana eller en tur på floden. Vi försökte sikta in oss på en fönsterplats men den tanken var bara att släppa så vi ställde oss längst bak istället, för att kunna ta några bilder under färden. Det här är den tjusiga båten som vi ska ut och åka med. Vet tyvärr inte vad den heter för namnet stod bara på japanska.

Här startade vår flodtur. Långt där borta ser vi Tokyo Sky Tree det är dit bort vi ska åka.

Nu var det väl inte alla broar som vi skulle åka under, men många var de.

Den pampigaste av broarna är Regnbågsbron eller Reinbô Burijji. Den är 570 meter och har två våningar.

Området i Tokyo som kallas för Odaiba var förr ett stort sopberg. Där hittar man numera Fuji-TV:s huvudkvarter. Ett riktigt spännande bygge, liknar nog inget annat som jag sett tidigare. Arkitekten till det bygger var Kenzo Tange. Titta vid det vänstra brofästet på den övre bilden så syns huset även där.

Det där med vägar kan de också japanerna. Många vägar i flera våningar går kors och tvärs genom hela staden. Tur att jag slapp köra där, förutom att det kan vara svårt att hitta har de vänstertrafik.

Det är inte många båtar ute på floden, men vi blir omkörda av ett gäng tuffa killar som ser ut att ha varit iväg på en fisketur.

Höga hus och däremellan något litet hus kantar floden, på kajkanten står folk och vinkar...

...och en del ser bara ut som om de vinkar, men är där och tränar för någon sport.

En del broar var lite färglösa.

Medans andra var desto färggrannare. Som den här gula bron.

Eller som den röda bron.

En del hus är så höga så det ser nästan ut som om de svajar.

Andra hus blänker ikapp med solen.

En del broar är bara för cyklar och gående som den här gröna bron.

På andra broar kör tågen.

Och så finns det de vackra broarna. Här närmar vi oss målet på flodturen.

Närmare Tokyo Sky Tree tower än så här kom vi inte med båten. På den här båtturen såg jag att även Tokyo har uteliggare. Man ser en del av dem under den här bron.

Här ligger också öltillverkaren Asahis huvudkontor, deras hus ska symbolisera ett gyllene ölglas med skummet på toppen och en mugg med en gyllene flamma på toppen. Den gyllene flamman ska antagligen föreställa skummet på muggen men japanerna kallar den oftast för "the golden turd",

Vi traskar iväg och ser om vi kan hitta någon ninja eller samurai, de lär hålla till i det här området.

Hama-Rikyu Garden

Hama-Rikyu Garden är en offentlig park som ligger vid Sumidaflodens mynning. Inträdet här är 300 yen då ingår en audioguide på engelska. Det kommer inte så många utländska turister till den här parken därför finns det inte så mycket information på skyltarna än på japanska. Den enda skylt jag hittade med lite engelsk text var om det här tallen. Den planterades 1709 och är över 300 år gammalt. Det är den största svarttallen i Tokyo och det är Shogun Ienobu som ska ha planterade den tallen.

Stora fält med blommor för varje säsong planteras här. Det regnar inte men nu har paraplyerna fått bli solparasoll istället.

Den blomman kallade guiden för Conrad, vet inte om jag missuppfattade men annars var det ett gulligt namn på en blomma.

Det finns mycket att titta på här i parken, en utställning med bonsaiträd var det just nu, den inledande informationen gick vi snabbt igenom eftersom all information var på japanska men de små fina träden var kul att titta på.

Man kunde också lära sig att tukta och skapa ett eget bonsaiträd.

Ville man lära sig lite om origami så gick det också bra.

Kul att de som lärde ut var traditionellt klädda. Även skorna var av det traditionella slaget.

Fina men dyra penslar fanns till salu.

Vi vandrar vidare i parken och kommer till en tesalong där man kunde avnjuta en traditionell japansk teceremoni. Det är ett mycket konstnärligt och förfinat sätt att dricka te på.

Här vid tehuset var till och med stuprören konstfullt utformade. De ser ut som små klockor.

Parken är ett populärt utflyktsmål för japaner och vid en av dammarna satt det en hel rad med konstnärer och målade.

I den här parken finns två dammar som är anlagda speciellt för andjakt. I mitten av båda dammarna finns det en liten platt ö som är tätt bevuxen och lämplig för häckning. Här kunde de tama ankorna och de vilda änderna häcka tryggt. I närheten av gömslen matade man fåglarna med ris och när det var jakt lockade man dit även de vilda änderna med hjälp av de tama ankorna, som inte kunde flyga, de var vana vid att bli matade. Fåglarna  lockades in i smala kanaler där jägarna satt gömda bakom lerkärl med nät. När de vilda änderna blev skrämda och började flyga iväg fångades de i jägarnas nät.

Det finns änder kvar i dammarna men ingen andjakt bedrivs här numer.

Inte bara änder utan jag träffade på en korp också.

Kejsaren Tokugawa Shogun Yoshimune fick några elefanter i gåva från Vietnam. De kom 1728 till Nagasaki, tyvärr så var det bara en som överlevde och den fick officiell rang som “Konan Jyushii (junior 4th rank) Hakuzo (white elephant)" för att få komma in i Kyoto. Efter 74 dagar kom han till Tokyo och den här trädgården. Här blev kvar här i 12 år. Det är till minne av den elefanten som det nu finns en grönskande elefant här.

Vi lämnar den fina parken och tänker ta en "River Cruise".

Mera mat -- Automat.

Japanerna måste vara experter på automater. Överallt såg man dem.

Praktiskt var det, bara i med en peng och vips hade man en kall dricka, vatten eller iste i handen.

Är du sugen på kaffe så är det bara att välja knappen för kaffe.

Och ut kommer en burk varmt kaffe.

Eller kaffe i mugg.

Det finns mycket att välja på.

Behöver man lite extra energitillskott så väljer man Calorie Mate, det är en slags energibar, finns i olika smaker.

Är du riktigt hungrig så är det också lätt avhjälpt. Der finns automater för mat också.

Så här ser det ut när man fyller på i automaten.

Kallt grönt te var en populär dryck, läskande i värmen.

Äta ute i japan.

Att gå ut och äta i Japan kan vara ett litet äventyr bara det. Har man otur, eller om man är av den lite äventyrliga sorten så kanske det är tur, då är det bara att chansa och peka och se vad man får.

Har man tur så får man en matsedel med bilder och då blir det lite enklare. De flesta restauranger verkar ha bilder på sin meny, om det inte finns en som också har engelsk text.

Vi hade hört att all sushi är god i Tokyo och eftersom varken min man eller jag har uppskattat den sushi vi testat i Sverige eller andra länder så tänkte vi att då måste vi smaka den här....nu vet vi att vi inte tycker om sushi. Det var inte gott här heller.

Utanför många matställen fanns färdiglagad mat att beskåda, där kunde man titta och välja vad man ville äta innan man gick in och beställde.

Maten i dessa portioner såg inte så apptitlig ut eftersom den inte var av riktig mat utan av något plastmaterial och den så mycket plastig ut.

Många japaner som var ute för att äta lunch köpte sin mat i något som likande ett maträtternas snabbköp.

Där finns också en rad med mikrovågsugnar som de gick till för att värma upp sin nyinköpta mat.

Många japaner väljer en bentolåda till lunch, den har i regel flera små fack där maten ligger. Vet inte om det här också kallas bentolåda.

Det är inte så lätt att välja vart man ska gå och äta, det finns så otroligt många restauranger och matställen på en del får man bestick och det kan underlätta om man inte är van med pinnar.

Här var servitriserna så fint klädda.

På andra ställen är det bara pinnar som läggs fram till maten, ibland är det största problemet att få isär pinnarna.

En del matställen har automater utanför, där väljer man sin maträtt, stoppar in pengarna, trycker på rätt knapp...

...och får en liten kupong som man tar med sig in i restaurangen för att hämta sin mat.

Vill man lyxa till det lite så kan man passa på att gå på en restaurang som har fått en stjärna i Michelinguiden. Passar man på att gå dit och äta lunch så är det samma goda mat men mycket billigare än att äta middag där. I vårt hotell har Tateru Yoshino sin restaurang ty, vi passade på att gå dit och eftersom maten var både god och så vacker vill jag visa lite av den.

Vi startade med en Amuse-bouche

Efter soppan kom det in en fantastisk kreation med en blandning av säsongens grönsaker presenterade med inspiration av Monet.

 Hälleflundran var också god och snyggt upplag.

Efter en sexrätters lunch så smakade det bra med lite godsaker till kaffet.

 Kul kaffekoppar hade de.

Vill man inte testa något annorlunda så finns det också ett tryggt men inte lika spännande allternativ.

Tokyo Imperial Palace, East Garden.

Själva palatset besökte vi inte eftersom det bara är öppet för besökare två dagar om året, nyårsdagen och kejsarens födelsedag den 23 december. Men den östra trädgården var öppen för besök, där är det full fart på våren då körsbärsträden blommar och även en hel del irisar. Nu var det inte så mycket blommor men fint ändå. Det kändes lite märkligt att det bland alla dessa höghus fanns en så stor trädgård.

En stor pampig port ledde in till själva trädgården.

Där stod det en märklig skulptur som var en kombination av både fisk och lejon.

Det kostade inget att gå in till trädgården men vid entrén fick man en liten plastbricka.

Runt palatset är det en hög stenmur som är byggd på så sätt att det ska klara av även kraftiga jordbävningar.

Fanns en hel del fint att titta på här inne, se bara på de vackert skulpterade lyktstolparna.

 Mjukt formade häckar.

Snygga tak.

Även nu när det inte var så mycket blommor så var det en lugn och fin oas att vandra runt i, extra trevligt var att det slutade regna också, värmen kunde man inte klaga på heller den låg runt 25-27 grader. Japanska trädgårdar är byggda med naturens egna material, mycket sten, trä och bambu.

Japaner är kända för att fotografera mycket, här var det inget undantag.

I dammen simmade det stora fiskar.

Näckrosor fanns det även i dammen, den här brukar slå ut vid tvåtiden, vi var där strax före lunchtid och den har redan börjat öppna sig lite.

 En fin trädgård var det i alla fall och väl värd ett besök.

Du kanske träffar på en vit häger på ditt besök vid östra trädgården.

Jag smög mig lite närmare hägern...

...då flög den sin kos, bort mellan höghusen.

och vi åkte iväg för att äta lunch.