Pig´s Inn i Bishan

Finns en visa som vi förr alltid spelade i bilen då vi var på bilsemester med barnen. I refrängen sjöng vi med och den var så här: "Var ska vi sova i natt"  och det var faktiskt lite spännande att få veta var vi skulle sova den här första natten. Hade fått höra att det hotellet som heter Pig´s inn var som att bo i ett museum. Stället har bara åtta rum.

Lite ovanlig konst pryder ingången.

Vi kommer in i ett stort öppet rum och huset är byggt i samma stil som i byn Hongcun med öppning i taket.

Det är rejält högt upp till tak.

På något som liknar en spiselfris står något som finns i de flesta hem. Klockan i mitten ersätter den buddhafigur som fans på den platsen före maotiden.  De två krukorna på var var sida om klockan symbolisera det manliga och kvinnliga. Spegeln är för kvinnorna och den stora krukan är till höger för mannen att lägga hatten på då han kom hem på kvällen efter arbetet. Låg den på krukan behöll den formen.

Det mesta är riktigt gammalt och genuint här.

Matsalen.

Ni ska bo två trappor upp säger den äldre damen, som äger hotellet, och greppar min resväska och drar iväg uppför trapporna. Ja äldre och äldre, hon är nog i min ålder men förvånansvärt rask i benen och stark i armarna. Måste nog ta och vänja mig vid att räknas till de äldres skara. Känns inte rätt att hon ska bära min väska, men det spelar ingen roll att jag protesterar, hon bär den ändå och jag får snällt följa efter med en liten fotoväska. Trappan är smal och brant.

Endast personal står det på skylten som hänger i trappen så vi kanske ingår i personalstyrkan nu och kommer att få bära väskor tills armarna kroknar. Vem vet.

Jag brukar inte ha med vårt hotellrum i bloggen om det inte är något speciellt, men det här rummet var lite speciellt i sin gamla stil. Dessutom är det inte bara stilen som är gammal, hela huset är mycket gammalt. Det enda som kunde ha varit bättre här är om de hade haft vattenlås i badrummet. Det luktar lite bättre då.

Vi pustar ut en liten stund och konstatera att i de här sängarna kommer vi sova gott och går sedan ut för att inspektera omgivningen. Solen är på väg ner och vi får komma upp på taket i byns högsta hus för att beundra utsikten.

Där borta i fjärran kan vi se Gula bergen.

Grannen är ute och påtar i sin trädgård.

Lejonfigurerna på takteglet kommer vaka över oss i natt.

Ankorna plaskar glatt i sin damm...

...och vi börjar fundera på om det inte är dags för att få något i magen. Slinker in på den lokala puben "Dogs house". Det är direkt ingen trängsel där men trivsamt.

Efter att tidigare ha ätit en rejäl kinesisk lunch så är vi inte så hungriga, det får bli något lätt. Fyra mackor att dela på räcker bra.

När vi ska gå hem är det becksvart. Tur att vi bara behöver runda huset för att komma hem.

Snubbla inte över skottkärran.

Nästa morgon stärker vi oss med en rejäl kinesisk frukost innan vi ska iväg på en cykeltur i byn. Här är det vår chaufför som förser sig.

Hongcun Village, en 800 år gammal by.

Det finns en liten by i södra Anhui-provinsen i Kina som heter Hongcun. Den lilla byn grundades för 800 år sedan under Song-dynastin och blomstrade under Ming- och Qing-dynastierna och det blev ett centrum för handel. De flesta av byggnaderna från den tiden finns fortfarande i byn idag. Numera är den upptagen på UNESCO:s världsarvslista.

Ända fram till september 2019 fick inga  andra än kineser övernatta i byn, numera får vi bo på ett av byns hotell men trots det så valde vi att bo på ett litet mysigt ställe i en närliggande by, men ett besök i Hongcun är liksom ett måste. Det sägs att dimman ofta ligger över Gula bergen och gör att byn ser mer ut som en naturlig landskapsmålning.

Omgiven av en pittoresk vallgrav med broar in till byn är det ett populärt ställe för konstnärer och konststudenter som kommer hit för att måla.

De sitter i långa rader utefter vallgraven.

En del arbetar på samma målning.

Ser att flera av dem har sina förebilder i surfplattan, gissar att de ändå tycker att det är en inspirerande plats att sitta och måla på.

Vår guide April berättar att numera är det många unga som väljer konststudier, när hennes föräldrar var unga var det fattigt och då var de tvungna att välja att studera något som gav en säker inkomst ganska snabbt. Nu har kineserna fått det bra ställt och de unga kan välja mer fritt och studera till något som de kanske måste vänta länge på innan det ger en säker inkomst.

En del har hamnat mitt ute i spenaten för att söka motiv.

Alla husen här är vita med svarta tak, liksom i de flesta kinesiska byar. Orsaken till det är att det vita symboliserar metall och det svarta vatten och det ska skydda husen mot brand.

I den här byn spelades stora  delar av den berömda filmen "Crouching Tiger and Hidden Dragon" in. Vi går in över den lilla valvbron för att se hur det ser ut inne i själva byn. Många turister besöker platsen, men trots det så lever och verkar folk här. Det är inget Skansen eller museum utan en verklig by.

Trevligt att se att byn inte är översållad av souvenirbutiker istället kan vi se att frukt och chili torkas framför husen, inte för att locka turister att köpa utan för att använda i den dagliga matlagningen.

Det finns restauranger med traditionell kinesisk mat.

Vi vandrar runt i de smala gränderna.

Lite var och här sitter det konstnärer och målar.

Passar på att slinka in i ett hus som tidigare varit skola, den används mest som samlingslokal numera eftersom det bor ytterst få barn i byn.

Husen här är byggda på ett lite speciellt sätt, det finns få eller inga fönster alls, enda ljusinsläppet kommer från taket som är helt öppet i mitten av huset. Anledningen till det är att man var ganska rika i den här byn och männen arbetade långt borta från byn och var borta långa tider. Då skulle det vara svårt att ta sig in i husen för eventuella rövare.

Titta där, medans vi tittat runt har det kommit en elev till skolan.

Jingde hall är ett typiskt hus i den här byn och här bor det ett äldre par, vi får komma in och titta.

Ingången till deras hus är rikt utsmyckat med mängder av symboler.

Deras port är platt, men i ett hus intill ser porten och öppningen ut så här. Den liksom vidgar sig utåt och så fick bara de högt uppsatt ämbetsmännen ha till sina hus.

Fint dekorerat fönster i en mur.

Vi stannar till hos en man som svarvar muggar av bamburör, han vill inte vara med på bild men vi får se hur han tillverkar sina muggar och går sedan vidare.

Där framme verkar det vara mycket folk. Vi går dit.

Och hamnar på stadens torg.

Vi går ett varv runt den halvmåneformade dammen. Tror att vi är de enda västerländska turisterna här, en del av de kinesiska väljer att fotografera oss istället för husen.

Fläsket hänger ute på tork.

Bakom husen här kan vi se Chengzhi Hall det huset byggdes av en rik salthandlare under den sena Qing-dynastin, för att rymma sina två fruar. Huset har nio öppna takterrasser med mer än 60 rum.

Vi går dit.

När Röda arméns trupper var på marsch använde de huset och målade en del slagord på väggarna. De brukade också skära bort ansiktet på konstverk som skildrade figurer från det forna Kina, som tur var gjorde de det inte här.

Här i huset finns även det här fönstret och efter alla information som vi fått här i byn om alla de symboler vi sett så frågar nu April om jag vet vad det är som dessa fåglar symboliserar. Jag testar med Happiness och får rätt!

Innan vi lämnar byn kommer vi till ett annat litet torg där ett 500 år gammalt ginkoträd står. Det är ett unikt träd med oklart släktförhållande till andra växter. Troligtvis är dess närmaste släktingar kottepalmen och barrträd. Det är mycket lik de växter som den härstammar från, och som fanns för mer än 100 miljoner år sedan.

Bladen är solfjäderformade.

Hur intressant den här byn nu är så är det dags att lämna byn och åka till vårt hotell Pigs Inn, det stället är ganska unikt och värt ett eget inlägg.

                                                                                                                  nästa

Åka tåg i Kina.

Att åka tåg är trevligt och att åka tåg i Kina är en angenäm upplevelse.  Vi skulle åka från Shanghai till Huangshan och bästa sättet att ta sig dit var med tåg,  det snabbaste tåget Fu Xing train går den sträckan. Det är världens näst snabbaste tåg med en max fart på 350 km/t. Så fort kom vi inte upp i på vår sträcka, men 299 km var vår toppfart. Det tåget kallas också för Bullet Train. 

För att komma in på en järnvägsstation måste du ha en giltig biljett och även passera en likadan säkerhetskontroll som det är på flyget. Vi utlänningar måste även ha passet med oss, även om vi åker inrikes.

Att läsa av biljetten är inte det lättaste, men jag sitter i vagn 8 plats 1A.

Tur att vi visste att vårt tåg hette G7319 och skulle gå 09:38 så att vi kunde lista ut att det gick från spår 1.

Vi hittade vårt tåg och även rätt vagn.

Letade reda på våra sittplatser som såg bekväma och bra ut. Den här vagnstypen kallas för Business class seat.

Man kan även välja att åka First class seat. Då ser det ut så här.

Det finns även Second class seat.

Vi slår oss ner på våra platser och tåget avgår sedan på sekunden efter tidtabellen. När tåget vänder och åker åt andra hållet då vänds stolarna så att man alltid sitter i tågets färdriktning.

Direkt efter avgång kommer tågvärdinnan in och frågar om vi vill ha vatten eller Honey Tea, jag väljer Honey Tea och tror att det är en kopp tea som ska serveras. Men in kommer hon med en dryck på flaska och en liten låda.

I lådan finns det lite kakor. Det är tydligen en variant av kinesisk frukost då man är på resa.

På en av de andra tågsträckorna vi åkte var det lunchtid och då fick vi något som kineserna äter då de är på utflykt. Har provat det förut och i dessa vakuumpåsar finns det kyckling, frukt, torkat kött och något som jag inte vet vad det är. Vi lämnade våra små paket till städerskan på hotellet, hon tyckte om den maten.

Storleken på stolarna var kanske mer anpassade för korta kineser, men det gjorde inte så mycket vi satt bra ändå. Speciellt jag som inte är så lång.

Den lilla killen som satt i stolarna framför oss tyckte det var väldigt spännande att åka tåg.

Kina har världens mest utbyggda järnvägsnätverk och inte mindre än 60 procent av världens totala nätverk. Så om du är i Kina passa på att åka tåg, de går i tid och kommer fram i tid. I alla fall de som vi åkte med.

Strax före vår avresa till Kina fick jag en ny liten maskot, och min Lilla M uppskattade mycket vår tågresa och tittade nyfiket på allt nytt.

Min lilla lilla maskot, Polarresenären var förstås också med, hon passade på att ta några bilder under tågresan.