The Peak

Victoria Peak är väl ett måste att ta sig upp på när man är i Hongkong. Så det var klart att även vi ville upp ock se hur där var. Det vanligaste sättet att ta sig upp för berget är Peak Tram, en bergbanan som invigdes redan 1888. Det kostar 83 HK$ och bara 40 för seniorer att åka fram och åter. Innan bergbanan öppnades bar man upp folk i bärstolar och det var bara tillåtet för européer och regeringsfolk att bosätta sig där. 

På vägen upp gick vi förbi det här huset.

Undrar varför man placerat en naken man på taket?

Vi traskade iväg till starten för bergbanan. Träffade på en vakt som visade alla över gatan till där kön började. Kön var lång, slutet på den syns bakom bussen och den fylldes på hela tiden.

Varken jag eller maken gillar att stå i kö...

...så vi bestämde oss för att ta bussen upp istället.

Fast har du traskat ända hit upp så passa på att ta en liten promenad i Hongkong zoologiska och botaniska trädgård.

Men nu var det "Berget" som vi skulle upp på. Vi hittade bussen och for iväg. Fick en fin blick över Victoria Park på vägen upp.

För att inte tala om alla märkliga hus.

Får också en glimt av hur utsikten kommer att vara. Diset ligger väldigt ofta över staden, men den här dagen var det mindre dis än vanligt.

Så är vi framme och hoppar av bussen, funderar en liten stund på om vi ska gå upp till utsiktsplattformen eller ta en promenad.

Valet blev lätt, efter att ha bara traskat runt i stan så kändes det skönt att röra på sig lite med lite natur runt omkring och få lite välbehövlig motion. Det är en slinga på 3 km, men den går uppåt och uppåt.

Så vi traskar iväg.

Husen som finns här uppe är stora och dyra, här finns även världens dyraste gata som är Pollocks Path. Här finns den dyraste fastigheten som någonsin sålts i Hongkong till det facila priset av 800 miljoner HKD. Även här på vår promenadväg finns det några stora hus.

Vi går uppåt och uppåt och till slut kommer vi till vägs ände och ett staket. Dit upp får vi inte komma.

Men skam den som ger sig, vi hittar en annan stig som också går uppåt.

Och se där vi kommer upp till en utsiktsplattform.

Här kan vi spana ut över staden under oss.

Klart en del vill ha bevis på att de varit där.

Ser också att det finns annan utsiktsplats, så vi går vidare.

Här har vi utsikt mot Aberdeen och ön Lamma.

Läste att det ska finnas både fjärilar och fåglar här uppe, och en fågel får jag i alla fall syn på.

Du som vet vad det är för fågel får gärna berätta det för mig.

Platsen här uppe är ett populärt ställe för picknick.

Ser även att det är många som använder stället till bröllopsfotografering.

En sista blick ut över staden...

...innan vi går nedåt igen. På vägen ner känns det som om vi har blivit mer eller mindre överfallna av fotografer.

Fast det var naturligtvis inte oss som de ville ha bilder på.

Det var en tjusig dam som de skockades omkring. Jag tänkte ta en bild på henne, men hade lite för bråttom så det blev bara sudd, eller kan det gå in under soft. ;)

Det börjar bli sommar i Hongkong.

_________________________________________________

Världens längsta rulltrappa

Världens längsta rulltrappa är egentligen lite missvisande eftersom det är världens längsta utomhus rulltrappesystem. Fast det där med utomhus är lite överdrivet för den är  överbyggd så man kan åka utan att bli blöt i regnväder. Det är inte en enda rulltrappa som är 800 meter utan flera sammanlänkade. Redan första kvällen så såg vi den från hotellfönstret.

Men det var inte lika lätt att hitta var den började, så vi fick ta kartan till hjälp och då blev det betydligt enklare. Den startar nere vid Queens Road Central och går upp till bostadskvarteren Mid-level.

Den här rulltrappa är byggd för att folk ska kunna ta sig till och från jobbet på den brant sluttande ön. Rulltrappan går bara åt ett håll, neråt på morgonen fram till kl. 10 och därefter uppåt. Där den startar kan man få lite bilder på trevlig graffiti om inte butikerna är öppna. 

Här börjar rulltrappan, eller slutar om man kommer på morgonen.

Sedan fortsätter den uppåt och...

...uppåt.

På flera ställen får man korsa gatan för att komma vidare.

Vill man ta sig åt andra hållet än vad rulltrappan går för tillfället så får man gå.

Men man kan pausa och titta på det som bjud på under vägen.

När man är nästan högst upp hittade jag en liten mataffär.

Sedan gick vi ner.

Vill man fortsätta högre upp så kan man gå vidare i 20 minuter för att ta sig till The Peak Tram, fast det gör vi en annan gång.

Vi hittade en liten restaurang under en av rulltrapporna. Monogamous låg där lite undangömd och såg nästan bortglömd ut.

Såg att den fått en hel del utmärkelser och så serverades mat från Sichuanprovinsen, just det som vi ville testa.

Klart vi slank in, förbi Maos röda rock.

Liten var restaurangen...

...men maten var utsökt god.

Den godaste kinamat jag ätit ditintills.

Inredningen var också lite kul.

Den här bonaden hade jag gärna tagit med mig hem, fast då skulle jag fått hosta upp 20.000 HKD.

Desserten "Ice creme Soufflè balls, var också jättegoda. Missa inte det stället om du är i Hongkong, vill du gå dit på kvällen är det bästa att beställa bord innan.

Mätta och belåtna vandrade vi vidare i den stora staden med de höga husen.

______________________________________________

Trångbott.

Det är inte bara de levande som måste få plats i Hongkong. Även när man avslutat sitt liv så behövs det plats. Hörde häromdagen att Kina försöker få sina innevånare att kremera sina avlidna eftersom det inte finns mark till begravningsplatser kvar och att det går åt så mycket träd till kistorna. Kommunistpartiet försöker skydda mark och träd genom att förbjuda kistbegravningar. För att skydda odlingsbar mark och träd vill det styrande kommunistpartiet att kremeringar ska vara normen i Kina. Antar att det är det samma i Hongkong för ont om mark har de och träd finns det inte så mycket av.

Såg några kyrkogårdar då vi var ute och åkte buss. Här syns en liten del av den enorma kristna kinesiska kyrkogården som ligger i närheten av Aberdeen.

Uttrycket vila i frid känns inte relevant vid den här kyrkogården som jag såg då vi var ute och åkte spårvagn. Den ligger intill travbanan Happy Walley, livlig trafik snurrar runt omkring och höghusen tränger sig på.

Det är Hong Kong Cemetery som etablerades 1852.

Vi gick dit en dag och kikade och det var, trots att den ligger i ett så utsatt läge, en oas i staden.

Vi traskade runt bland de äldre gravarna, där många var från 1800-talet.

Att plantera palmer på ömse sida om gravstenen var kanske inte så lyckat.

De militära gravarna är uppradade som om de står i givakt.

En sista tillbakablick innan vi återvänder till stadens brus.

Mer om hur man bor i Hongkong.

Att man bor tätt ihop och lägenheterna inte är så stora har jag sett och förstått. Alla bor inte i äldre hus, det finns en hel del mer nybyggda också, och de är höga.

Många praktiska lösningar för att få till förvaring ser man då man traskar omkring här. Tvättställningen är inte bara bra för tvätt och mjukisdjuren kan ju få hänga i fönstret.

Många verkar använda balkongen som garderob, eller så har de bara ovanligt mycket tvätt.

Mellan hus och över gator finns det ofta gångbroar och då kan man komma upp och se lite mer och få motiven mer i ögonhöjd och inte underifrån.

Många vinklar och vrår och mycket tvätt.

Många många luftkonditioneringsaggregat finns det i denna stad. Ser att det är ordnat så att kondensvattnet tas om hand.

En del försöker pynta och göra lite fint på sina balkonger.

Husen står tätt, tätt.

Fasaderna har jag svårt att låta bli att fotografera.

Vi går över gatan...

...och kommer till nästa stora hus.

På den gården är det full kommers. Grönsaker...

...eget supermarket.

Med slaktare.

Tangs kycklingar såg goda ut.

Frisör och kaffe finns det på den gården också.

___________________________________________________

Hur bor man!

När vi åkte spårvagn i Hongkong så såg man en hel del hus och ett område såg mer tätbebyggt och tättbebott än de andra. Där hoppade vi av spårvagnen för att gå runt och titta.

Det här huset drog till sig min uppmärksamhet lite mer än de andra. Det var så stort så mitt objektiv på 18 mm inte räckte till. Inte så högt men det verkade uppta ett helt kvarter.

Jag backade lite och då kom även höjden med, men inte bredden.

Jag ville ha en bild rakt emot fasaden, men gatorna är inte så breda här så det blev bara snett och vint hur jag än försökte.

Fast tar jag en bild på en liten bit av fasaden, rätar upp den lite så blir det nästan så som jag ville ha det. Men jag skulle vilja vara i höjd med huset och inte en bild underifrån.

Är man intresserad av att fota tvätt så skulle man kunna fylla flera stora minneskort här i Hongkong. Lägenheterna är små de får nog inte plats med några torktumlare.

Jag blir också nyfiken på hur det här stora huskomplexet ser ut på baksidan, så vi går runt... och upptäcker att där finns det en gård. Huset är byggt som ett U.

Man kan gå upp på gården och det gör jag.

Här bor det många.

Här uppe är det aktiviteter på gång, några ungdomar spelar badminton, grönsaker torkas, man sitter där och umgås och så kan man gå på Dandys och äta...

...eller vänta tills del lilla lokala fiket öppnar.

Men här uppe kan jag få den bilden som jag ville ha.

De som bor här behöver inte gå så långt för att göra sina inköp. På hörnet håller fiskhandlaren till.

Slaktaren finns i samma kvarter.

Kycklingfötter verkar vara populärt.

Vill du inte laga mat själv så kan man lösa det också med take away.

Sömmerskan har en egen butik.

Men här finns det mycket att se, så det får bli en fortsättning...

______________________________________________