Hungrig

Man blir hungrig av att gå omkring och titta på sevärdheter, så vi letade reda på ett matställe som såg trevligt ut och slank in. Fast nu var vi inte så bevandrade i den kinesiska matkulturen, så vi behövde lite vägledning.

Visserligen stod det också på engelska på matsedeln men trots det var den ganska kryptisk för oss västerlänningar och den som kom för att hjälpa till kunde bara kinesiska. Fler hjälpande servitriser kommer till undsättning. Med tre personer som visade och pekade så kom vi till slut fram till vad vi skulle beställa.                                                                 

Brickan med alla småskålar trodde vi först var bara till oss men vi fick förklarat att det var kryddor som vi skulle blanda i sojan som vi fått varsin skål av. Soja är inte min favorit, men med dessa kryddor i så blev den delikat att doppa maten i.

En stor gryta kom också in och ställdes på bordets värmeplatta. mer instruktioner om hur man skulle äta. Först öser man upp en slags buljong och äter som soppa.                                                                       

Därefter kom köttet in.

Vackert marmorerat. vi fick kika lite på de andra borden hur de gjorde och kom underfund med att det var något som liknade det vi kallar för fondue. Man tillagade sitt kött, fisk och grönsaker i den stora grytan. Smaksatte med sojan och åt. Underbart gott.

Det var tydligen en fin restaurang vi hamnat på, för hade du jacka, väska eller ryggsäck så kom de med ett överdrag som hängdes över stolsryggen.

Mätta och belåtna drog vi ut på stan igen.                 

__________________________________

Fortales de Monte.

Efter den fina parken styr vi kosan upp mot fortet där murarna var gränsen för den ursprungliga portugisiska kolonin på Macao. Förstår att de därifrån hade bra uppsikt för det är en ganska brant backe som vi strävar uppför.

Vägen slingrar sig upp runt bostadshus och där många lägenheter ligger så man kikar ner i dem.  

Fyren på Guia syns bra härifrån. Den ligger på en annan kulle en bra bit härifrån.

Vår väg slingar sig vidare uppåt och runt muren. I muren finns det något som nästan ser ut som stenar som skulle kunna underlätta för fienden att ta sig upp, men jag antar att det är något som man vilade gevär och muskedunder mot.

Där i muren trivs småfåglarna.

Vi kikar ut över staden...

...med sin lite varierande bebyggelse.

Planteringarna sköt om med handkraft.

Några unga tjejer har hittat en bra utsiktsplats.

Kanonerna var populära att posera på. 

Jag försökte sikta in mig på Grand Lisboa.

Mamman här ville ha en bild på sin lilla söta dotter, då upptäckte dottern att den där sluttande marken kunde vara en kul rutschkana, fast det gled ju inte så bra.

Fler söta barn.

.

_____________________________________________________

Camões grotta.

Igreja de Santo António, som är en av de tre äldsta kyrkorna i Macao.

Han satt där utanför kyrkan och tittade på trafiken.

Husen här skiljer sig en hel del från de i Hongkong. Många har vackert utsirade balkonger.

Det här mystiska bruna, blev jag nyfiken på. Var det ett kloster där munkarna hade haft stortvätt, eller vad? Här syns också den mönstrade stenläggningen.

Fast det var inte så spännande då jag kom närmare, bara lite handdukar och tvättlappar, alla i brunt.

Vi slank också in på den protestantiska kyrkogården, men den var inte så inbjudande så det blev en snabb titt.  Hunden träffade vi inte på, som tur var.

Fundação Oriente.

En vacker plats bredvid parken Jardim  Luís de Camões Garden, dit vi egentligen var på väg, men huset lockade vår nyfikenhet så vi kikade in i parken.

Där fanns en liten damm som det simmade omkring grodor i och även några söta sköldpaddor.

Bredvid ligger alltså parken Jardim  Luís de Camões Garden. På torget utanför brukar äldre män samlas och lufta sina burfåglar. Mycket riktigt så kommer det en man med sina burar.

Burarna hänger de upp på staketet.

Vi går in i parken.

Den verkar vara flitigt använd av motionärer.

Vi hittar Luís de Camões grotta, men det är inte mycket till grotta, mer en liten öppning i berget. Det lite lustiga är att han troligtvis aldrig varit i Macao.

Det är mycket man inte får göra här, undrar om den översta till höger betyder förbjudet att hosta eller är det spotta.

Spela kort får man i alla fall.

Jag stod en stund och tittade på spelet, men förstod inte mycket av det. Frågade om det gick bra att fota och det var inga problem. Snarare tvärtom.

Blommorna behöver vatten...

Behöver man kasta lite vatten så fanns det valfrihet.

Men glöm inte att spola.

.

.

__________________________________________

Ruinas de Sao Paulo.

Byggandet av denna katedral började 1582 och pågick ända till 1602 och leddes av Jesuitorden. Vid den här tiden var St Pauls katedralen den största kyrkan i hela Asien och var därmed mycket känd.

Med tiden började Jesuitorden att undervisa i kyrkan som snabbt blev till ett stort college. Av den anledningen brukar man prata om St Pauls College när man pratar om katedralen. År 1835 totalförstördes dessvärre St Pauls college som numera ligger i ruiner.

Fast inte helt i ruiner, ena gaveln står där så praktfull.

Går man trapporna upp till själva ruinen så får man lite utsikt och då framträder det märkliga huset Grand Lisboa.

Det har kommit in ett kryssningsfartyg och deras passagerare strövar runt här.

Å så en gruppbild.

Vi strövar vidare in i gränderna. Där finns det många småbutiker och många säljer portugisiska specialiteter.

 Som det här pressade köttet. Jag fick smaka och även om det mer ser ut som en torr Vettexduk så var det gott.

Jag blir nog aldrig någon reseboksfotograf, för jag kan inte låta bli att ta bilder av vardagen förutom de gängse sevärdheterna, som de här männen som rensar avlopp. Hur kul är det att se det. 😀

Eller en Herr Gårman med hatt.

Hur som helst så strosar vi vidare mot nästa tips i vår bok.

___________________________________

Macao

Om du gissade på Macao så hade du helt rätt. Vår färja Turbo Jet har tagit oss över till den tidigare portugisiska provinsen på mindre än en timme.

Efter färjan hoppar vi på buss nummer 2, praktiskt att man kan betala med HKD här. Vi hoppar av vid Largo de Senado. Torget som är Macaos hjärta med sina vackra kolonialbyggnader.

Macao är idag, liksom Hongkong, en Speciell Administrativ Region (SAR) i Kina enligt koncepte "Ett land, två system"

Det är lätt att känna igen att vi kommit till torget, tack vara det smått psykedeliska mönstret i stenläggningen.

Macao grundades som en portugisisk kolloni 1557 och var länge ett viktigt handelscentrum, ända tills britterna anlade Hongkong 1842.            

Numera är det casinon som blomstrar mest. Macao brukar kallas för Asiens Las Vegas.

Eftersom det är vårt första och kanske enda besök i Macao så passar vi på att kika på de sevärdheter som guideboken föreslår, åtminstone några av dem. Den här vackra kyrkan är Largo de Domingos.

Vi lämnar det vackra torget och slingrar in bland gränderna för det ska finnas en pampig ruin i närheten.

Världsarven duggar tätt här.

Många små butiker och gemytlig stämning.

Vi går vidare för nu verkar det som om vi är på väg mot ruinen efter kyrkan São Paulo.

.

___________________________________________