Dassiga bilder.

Blev utlockad till Rosenhill och Café Ogräs efter att ha läst i Thomas blogg om det stället. Kan hålla med om att det var tämligen bohemiskt men ganska så trivsamt också. Goda smörgåsar med hembakat bröd hade de. Det fanns en hel det att titta på där dessutom. Byta böcker kunde man göra och även byta grejer med varann.

Lite avsides fick jag syn på några träd med spännande rötter som jag bara måste kika lite närmare på. Där på ett träd fanns det dessutom en skylt.  Himmelska fridens toa? Himmelska fridens torg har jag sett, men inte någon toa med det namnet, måste undersökas.

Vad hittade jag då, jo bekvämlighetsinrättningar med himmelen som tak. Fast det kanske inte var så bekvämt, men inte så dåligt att få stå där ute och kunna passa på att plocka sig ett äpple samtidigt.

Damerna hade också en liten hörna, väldigt omtänksamt med små "tak" över varje plats.

 Ha en fortsatt skön sommar, ta det gärna lika lungt som Lilla Kanin här.

Östersjökryss - Visby och åska

Så var vi tillbaka i Sverige igen. vaknar och ser hur Gotland växer och blir större och större när vi närmar oss Visby. I dag ska vi åka livbåt in till land eftersom vi inte fått kajplats utan får ankra ute på redden.

Klart för avfärd.

Visby, här kommer vi!

Toaletten till höger.....nej titta i spegeln för vi startar med en liten rundtur med Lilleputttåget för att få en liten överblick av staden.

Vi kommer förbi Almedalen, men i dag är det inga politiker där. Parken såg mycket mindre ut än vad jag hade föreställt mig.

Vi får också en fin överblick av ringmuren.

Visby verkar precis så mysigt som jag har föreställt mig med små butiker, fast just i dag massor av turister.

Fina gränder och mer butiker.

Hittade även en bagge mitt i stan.

Eftersom vi var på Spötorget eller Klinttorget som det heter nu, så hittade vi även Spöpålen. Inte den gamla ursprungliga pålen, den här är uppsatt 1987.

Där bredvid ligger brandstationen, anas bakom rosorna. Eftersom Visby kallas för "Rosornas stad" så tyckte jag de var viktigare. Gula rosor är dessutom min favorit.

Rosor behöver vård.

För att bli så här fina.

Vi kommer till Dalmanska tornet och där kommer en guidad grupp, men varför gömmer de sig där inne under tak..........jo det har börjat regna. Först bara några små droppar.

Men vädergudarna nöjer sig inte med bara några små droppar, kolla in molnen som tornar upp sig ovanför det 17 meter höga tornet.

 Sedan börjar det fullkomligt ösa ner, eller snarare det vräkte på från sidan och åskan mullrade i fjärran.

Vi hade tänkt oss en lunch med Saffranspankaka och slambärssylt borta vid Botaniska trädgården, på väg dit sökte vi skydd i Domkyrkan. Kan väl säga att vi inte var ensamma där.

Men regnvädret var ihärdig, det hade bestämt sig för att stanna och saffranspankakan lockade fortfarande. Vi styrde kosan till Botaniska trädgården, visst var det fint där men att sitta ute i snålblåst och ösregn var inte så lockande. Vi gav upp och tänkte oss en "tenderbåt" tillbaka till vårt fartyg och torra kläder, kan väl säga att även där var det fler som kommit på samma tanke. Lång kö och lång väntan innan vi  åter var på fartyget.

Jag är inte speciellt åskrädd, men det här åskvädret var av det häftigaste slaget, så när blixt och åska kom med en millisekunds mellanrum då gick även jag in från balkongen. Hörde att hela Gotland blev utan ström.

Blev inte så många bilder i Visby, men Visby är nog den plats av de vi besökt på den här resan, som jag helst av allt vill återvända till och då stanna några dagar. Det gav mersmak med andra ord.

Kvällen kom med en drink i baren.

Sista middagen tillsammans med våra nya vänner.

Tummen upp, vinet verkar ha fått godkänt.

Lite fotande också.

...och till sist fick vi en blomma på vår säng.

Många har frågat mig vilken resa som var den bästa av den här Östersjökryssningen eller Hurtigruten. Det är en lätt fråga att besvara, för om det är någon resa av de båda som jag vill göra om, så är det Hurtigruten. Den gav så mycket mer, vi var sällan långt från land och hade så fantastisk natur runt omkring oss hela tiden.

Östersjökryss - Gdynia

Jag trodde före resan att vi skulle komma till Gdansk och det kunde vi också ha gjort om vi åkt på utflykt men varken jag eller min make hade lust med en busstur i dag så vi nöjde oss med att titta på staden Gdynia. Var trevligt det också. Speciellt när den bjöd på ett sådant storslaget välkomnande.

Först så var alla skarvarna samlade på piren för att hälsa oss välkomna. Förstora så ser man att prickarna där är fåglar.

Sedan när vi närmade oss kaj så hördes det musik, men än så länge såg vi inte varifrån den kom.

Vi spanade nyfiket men såg bara tullarna och passkontrolanterna.

Tills det plötsligt tågade ut en hel promenadorkester med medföljande fotograf.

Var lite svårt att få med hela ringen och skuggor så här uppifrån däck eftersom de gick så nära fartyget. Var lite för högt upp för att jag skulle våga hänga ut över kanten.

Men även om vi avstod från bussutflykt så var det andra som skulle iväg.

Nu är det dags för oss att få gå iland, men undrar varför vår fotograf har livbojen med sig, solen skiner och inte ett moln syns på himlen, inget reng eller översvämning i sikte..

Skippar shuttlebussen även i dag och tar en svettig promenad in mot stan. Traskar förbi ett enormt skrotupplag.

Mer skrot och en häftig kran som verkade äta skrot i stora munsbitar.

Passerade brandstationen, huset i bakgrunden verkar behöva en liten uppfräschning.

Det här huset kändes som om det var från sovjeteran.

Stora monument fanns det.

och höga monument.

Även påven hittade jag, det måste var något speciellt med den påven, se bara så det strålar över honom.

Hittade också en väldigt stor filmrulle, förstår av texten att den har något med filmfestivalen 1974, att göra.

Vi har promenerat hela huvudgatan fram och gissa vilken sida vi valde, skuggsidan eller solsidan. Det var bara förmiddag och +30,5 grader redan.

För att få lite svalka går vi ut på piren,  där alla andra turister verkar ha samlats, här fläktar det lite. Så pass mycket sa att segelbåtarna får vind i seglen.

Där ligger en del historiska fartyg. Som det här vackra skeppet Dar Pomorza.

Träffade på en söt pirat här. Kolla kameran som jag lyckats få med..:)

Det finns inte bara gamla byggnade här i Gdynia. Sea tower ser väldigt modernt ut.

Efter att ha suttit och vilat lite i skuggan på piren återvänder vi till vår kaj där kranarna står i givakt.

I kväll hade vi en solande hund på sängen.

Östersjökryss - Riga

Vår resa fortsätter och i dag ska vi bese Riga, Lettlands huvudstad. Riga ligger vid floden Daugava, eller Dyna som den också kallas. Det var på den floden vi kom inseglandes också och bland det första vi såg var den här pampiga bron

.

På andra sidan reste sig Swedbanks märkliga byggnad, det var nästan så man trodde sig kommit till Dubai.

Om det inte varit för den här katedralen strax intill.

Dags att gå iland och vi skippade schuttlebussarna och tog en promenad i värmen. Gamla stan låg ju inte så långt bort. Innan vi gick dit tog vi en liten tur på gatan Valdemära passerade en liten å.

Många pampiga byggnade är det utefter den gatan men då jag ser lite äldre ruffiga hus så kan jag inte låta bli att få med dem på bild.

Så var det dags att bege sig till den gamla stadsdelen, kommer först fram till domkyrkan, den började byggas 1211. Den är den största kyrkliga byggnaden i Lettland.

Det syns att det är ett kryssningsskepp i stan, alla vill se domkyrkan.

Fast jag tyckte att Rigas keligaste katt var mycket sötare.

Hinner inte stanna så länge för att klappa katt om jag ska få se mer av gamla stan. Det finns en intressant byggnad som är dekorerad med två svarta katter på taket. Det berättas att ägaren, en rik köpman, var i konflikt med kommunfullmäktige därför bestämde han sig att sätta rumpan på katterna mot stadshuset. Stor skandal blev det.

Det här lilla torget hade en kul gatulampa, ser nästan ut som om någon tagit ut den från vardagsrummet med skärm och allt.

Blev lite förvånad över att se julgranar lite varstans här i Riga, fick sedan veta att man firade att julgranen funnits i 500 år. Här några blommande granar.

En som blommar ändå mer.

Nära inpå.

Hittade en gran som blänkte och glänste av en massa silverfärgade plåtar. Passade på att ta ett självporträtt i den.

Som i alla gamla städer har även Rigas gamla stad trånga små gränder.

Även gatuförsäljare. Här säljs det bärnsten och stickat.

Träffade på "Musikanterna från Bremen" vet inte varför de stod staty där, men det gjorde de.

De blev både klappade och betittade.

Rigas slott började byggas 1220 men har både rivtis och byggts upp igen ett flertal gånger sedan dess. Numera har presidenten sitt kontor här.

Inne på slottets gård såg vi att det finns rester från sverigetiden, antar att det här har något att göra med en utställning om Lettlands och Sveriges gemensamma historia som var här förra året. Jag kunde inte kontrollera eftersom det inte gick att komma in dit.

Det finns en legend om Riga, den är så här:

En gång i tiden, för mycket länge sedan, långt innan staden Riga fanns. Då fanns det en lång och stark man som hette Lielais Kristaps ( Store Christopher) han bar folk på ryggen över floden Daugava. Han bodde i ett litet hus vid floden. En natt när han låg och sov hörde han ett barn gråta på andra sidan floden, han skyndade sig över floden och hämtade barnet. Halvvägs över blev barnet plötsligt så tungt så att han knappt klarade att bära det över till andra sidan. Med att uppbåda sina sista krafter klarade han det, lade barnet i sin hydda för att sova och somnade sedan själv. Nästa morgon hade barnet förvandlats till en kruka full med guld. Kristaps var sparsam och gjorde inte av med guldet och efter hans död användes det till att finansera byggandet av Riga.

Sant eller ej, men här är Kristaps och barnet.

Utefter floden hittade jag lite klotter.

Nu är det snart dags att kasta loss och bege oss iväg mot nästa hamn, bara alla kommer ombord. Kön är lång och varmt är det.

På väg ut från Riga får vi lite annan överblick av staden, många torn är det.

Och kranar också.

Kranar och kol.

Och ändå mera kol.

Började med en bro så jag slutar med en annan bro. 

I kväll har vi en sköldpadda på sängen.

Vad gör man ett dygn till havs?

Ja vad kan man göra ombord på ett fartyg som är till havs, finns det något att sysselsätta sig med mer än att läsa och sola.

Jo, det fanns en hel del. Man kan t.ex passa på att avnjuta alla godsaker på restaurangen Vindjammer.

Pasta, pasta, pasta.

Ät så mycket du orkar.

Mums!!!

Eller frossa i godsakerna från efterrättsbordet

Avsluta med en chokladtårta.

Sen är det väl dags för lite motion, en danslektion kan passa bra då.

Eller lite hjärngympa med frågesport, sudukutävling och på det Bingo.

Kanske en stilla promenad på däck istället.

För de mer våghalsiga lockar kanske klätterväggen mera.

Eller så kan man nöja sig med att slappa vid polen.

Eller passa på att gå på rea, lägg märke till att det är inte damerna som trängs där längs framme.

Har man tröttnat på allt det så kan man vara lite kulturell och gå på konstutställning.

Med efterföljande konstauktion.

Varför inte ropa in en Rembrandt.

Var det någon som missade att köpa med sig en souvenir i Ryssland så går det också att ordna ombord.

En ikon.

Julgran.

Eller en rysk Babushkadocka.

Eller varför inte en med skvalpande innehåll.

Många andra butiker finns det också och ett fotogalleri, där kan vi kolla runt och se om vi hittar någon bekant.

Som t.ex Bill.

Dessutom så fanns det mycket, mycket mer att göra men nu är det dags för mat igen, middagsdags. Vår kypare Selton, från Indien, hjälper till med dagens enda problem, att välja rätt vin till maten.

Här är vårt glada matgäng, fast bilden är inte rättvisande, vi hade mycket trevligt vid bordet men ta fram en kamera och alla ser allvarliga ut. Eller kan det vara så att alla är spända på vad det blir för dessert i dag.

...och i kväll hade vi en bulldog på sängen. Han hade klarat av att sätta på TV:n alldeles själv.

Alla bilder är tagna med min lilla extra kamera. Missade att ändra ISO lite för ofta.