Hemma hos Panchen Lama.
Tog en liten morgonpromenad i Shigatse (3.860 m.ö.h) innan alla försäljare kommit igång.
Det gick bra att sova här på hotellet trots att det luktade illa. Åt stekt ägg till frukost och får höra att det är några i gruppen som inte mår så bra, troligtvis är det höjden som är orsaken. En läkare ska komma och titta till dem som mår sämst. Vi andra åker till Tashilhunpoklostret.
Här kan man köpa jaksmör (i de gula påsarna) och sidensjalar till offer inne i templen.
Panchen Lama, som är den näst viktigaste inkarnationen efter Dalai Lama, har sin hemvist här på det imponerande stora klostret.
Panchen är ett sammansatt ord av två ord, ett på sanskrit och ett på tibetanska, och betyder stor och lärd. Panchen Lama är den som bär ansvaret för att finna den reinkarnerade Dalai Lama. Hur det blir nästa gång det är dags är nog ganska ovisst eftersom den Panchen Lama som Dalai Lama erkänt som den rätta inkarnationen inte godkändes av Kina och sattes i fängelse. Nu vet ingen var han finns eller om han fortfarande lever. Kina har utsett ett annat barn som Panchen Lama. Som en följd av det har Dalai Lama sagt att om han dör i exil så kommer även hans reinkarnation att födas utomlands.
Vi går runt och tittar inne i de olika byggnaderna och det ser ganska lika ut i de olika klostren som vi besöker. Folk offrar jaksmör och pengar vid de olika gudabilderna, den mest imponerande gudabilden här är den 26 meter höga statyn av "Den framtida Buddhan" helt täckt av 300 kg guld. Man får inte fotografera inomhus så några bilder, mer än minnesbilder, har jag inte.
Även Sven Hedin har varit här, han fick träffa den då levande Panchen Lama, det fick inte vi för han var inte här. Han har besökt Tibet och det här klostret några gånger men då under hård bevakning.
Vackert gammalt hänglås på den här dörren.
Klosterområdet är stort och vi vandrar runt bland husen tills jag och Christina plötsligt upptäcker att nu är den övriga gruppen försvunnen. Tänk att alla måste förvirra bort sig hela tiden.
Men vi behövde aldrig efterlysa dem i någon högtalare, de hittade tillbaka till oss alldeles själva. Se så glada de blev när de hittade tillbaka till oss igen och inte var försvunna längre. Nu är det bara jag och Christina som inte varit försvunna.
Det sägs att hundar har en stor betydelse för munkarna i det här klostret, eftersom de tror att de munkar som misslyckats med sin gärning här på jorden, återföds i en hundkropp. Men jag såg ingen hund här, bara en katt.
Nu är det lunchdags och vi går till en tibetansk restaurang.
Ser att de har jakhamburgare där, men det får inte vi.
Den här lille pojken höll till utanför restaurangen och blev väldigt glad över den lilla bilen han fick. Pennan han fick sprang han in och gav till föräldrarna.
/Anna