En tur på Tonlé Sap.

Tonlé Sap är sydostasiens största sötvattensjö. Den har en yta på 2.700 - 16.000 km² beroende på årstiden. Vid regnperioderna fyller överflödsvattnet från Mekong på sjön och det blir ofta översvämningar. Dessa översvämningar är inte bara negativa. Vattnet för med sig näringsämnen som är bra för odlingarna som ligger vid sidan om sjön.  Floden som har förbindelse med Mekong och sjön heter också Tonlé Sap och efter regnperioden byter den riktning. Vi ska nu ut på en tur i sjön för att besöka de flytande byarna.

Vi kliver ombord, två små pojkar verkar vara matroser och hjälper oss så att vi inte ska falla överbord. När vi lagt ut visar det sig att de är även massörer och de gör sitt bästa för att tjäna en extra slant.

Klart man blir trött när man jobbat hårt och är ganska liten. Då är det skönt att somna i hängmattan bak i aktern.

Vi hinner inte så långt innan den första båten med försäljare dyker upp. De vinkar så sött till oss så det är klart att vi vinkar tillbaka, fast vi vet ju inte att de tar det som ett tecken på att vi vill handla.

Vi tuffar på över lite öppet vatten och ser lite märkliga byggnader ute i vattnet, någon slags mast och hus. Kommer ihåg att det är högvatten nu och förmodligen ligger det här på torra land i vanliga fall.

Det är lite spännande att få se de flytande öarna och folket som lever där. De är Vietnameser, de som lever här ute på vattnet.

De flesta lever på fisket och här ser dagens fångst ut att ha varit god. Se de små, små fiskarna som fortfarande sitter kvar på nätet.

Även de här har haft en god fångst, korgen vid flickan är nästan helt full av små fiskar.

Många försäljare kommer då de ser vår båt anlända men ingen är påstridig eller otrevlig, vill vi köpa eller ge en peng är de glada annars paddlar de bara iväg.

Den här damen paddlade frenetiskt för att komma ifatt vår båt, då hon närmade sig oss vek hon upp skynket.  Jag trodde det var för att visa upp sina varor.

Men där inunder hade hon två små barn som låg och sov. Lägg märke till leksaken som hänger över barnen. Ett sköldpaddsskal. Det hon hade att sälja var lite öl.

Storlek och form på bostäderna här ute varierar ganska mycket och det är fascinerande att se hur de kan lägga till en båt extra eller flotte när behov av mer utrymme finns.

Det kanske finns behov för mer utrymme då barnen växer till sig.

Eller om matlagningen blir lite för osig.

Jag vet att många här ute på sjön är väldigt fattiga och har säkert inte råd eller någon möjlighet att skaffa sig bättre eller större utrymme.

De lever inte bara på fisk så en extra utbyggnad är ofta bra. Syns det vad som finns här inne? En liten nyfiken nos sticker ut.

Fler som är nyfikna.

Fler husdjur.

Här ute i sjön finns det mesta; affärer.

Båtvarv och vad är naturligare här än att hoppa i vattnet då propellern behöver tillsyn.

Restauranger och ölbarer.

Här några glada som varit ute och roat sig. Det var kul att se att folket här ute inte var irriterade över att vi turister kom för att se hur de levde, utan de vinkade glatt från sina båtar.

 Inte ens för att gå i skolan behöver de åka till fastlandet. Det finns flera skolor här.

Efter skoldagens slut kommer skolskjutsarna och hämtar barnen.

 Alla barn har det inte så bra att de får gå i skolan, många måste jobba och hjälpa till med försörjningen i familjen. Analfabetismen är hög i det här området.

Gissar på att pappan här är ett offer för en mina.

Det kan inte vara så lätt att sköta alla dagliga sysslor när man bor på en sjö, även om det ibland kan bli en illusion av radhusidyll och hemmafruar som umgås över "staketet".

Men tvätt och disk kan var lite riskfyllt.

Även då man mekar kan det vara lite vanskligt, tänk bara om han tappar den här maskindelen och måste ner och fiska upp det igen.

Sophämtningen ser ut att fungera.

Det här området är så speciellt. Svårt att välja ut några bilder som visar hur det är; det får bli lite extra kavalkad så här på slutet.

 Nu ska vi till en skola för handikappade.

2011-12-06 12:00   pia51

Det måste vara fantastiskt att uppleva människors vardag här på så nära håll. Bild och text får en onekligen att tänka över vår välfärdssituatiion.
/pia

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2011-12-06 13:12

Begrepp som barnfattigdom får en helt annan innebörd när man sett hur de här människorna lever. I böjan kändes det lite pinsamt och besvärande att fotografera men insåg att de inte hade något emot att bli fotograferade och de flesta gärna ville var med på bild. Tror inte att de tyckte att det såg så fattigt ut och många gånger var det också vackert. Inte bara armod.

Svara

2011-12-06 12:24   Arne Bivrin

Mycket läsvärt med fina bilder. Är vietnameserna flyktingar, och söner/döttrar till dessa, från kriget?

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2011-12-06 13:18

Jag tror inte att det är flyktingar från vietnamkriget eftersom det har invandrat folk från Vietnam i över 100 år hit och många bor här illegalt. De har inget kambodjanskt ID-kort och de pratar bara vietnamesiska. Jag vet att de flesta är mycket fattiga och dessutom blir förföljda av kambodjanerna.

Svara

2011-12-06 12:59   Lasse.K

Hej Margareta och Tack för fina och spännande bilder!

Kan bara hålla med om vilken välfärd vi lever i, dessa människor (flyktingar?) måste man bara beundra, ingenting är självklart för dem, utan allt måste ordnas på något sätt.

Önskar/hoppas att man någon gång i livet får se detta live, det är verkligen vackert men samtidigt sorgligt...

Ser framemot fler Asienbilder.

Bästa hälsningar /Lasse

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2011-12-06 13:20

Hoppas du får tillfälle att åka till den här delen av världen. Jag fick iaf. en annorlunda syn på tillvaron efter resan. Fler bilder kommer, jag lovar.

Svara

2011-12-06 16:05   Ewa Kirjavainen

Vilken upplevelse! Tack för bilderna!
//Ewa

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2011-12-07 13:46

Kul att du vill läsa Ewa.

Svara