och ett och annat lejon.
Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också.
Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.
Tack Magnus för dina ord. Visste inte om jag skulle ta med den bilden, men jag har bestämt mig för att mina bilder i "En om dagen" ska var liksom en dagbok över vad som händer mig det här året och just nu så är det det här som händer.
Kanske plumt uttryckt av mig men det är en riktig vinnarbild, det är säkert en svår stund för dig men titeln och texten tillsammans gör detta till en helt fantastisk dokumentation. Hoppas att du inte tar illa upp.
Satt med min far och höll honom i handen, vi hade ögonkontakt till hans sista andetag när hans själ for vidare till de sälla jaktmarkerna, det var otroligt vackert, allt var så vackert, tom det jättefula sjukhusrummet var det vackraste rummet på jorden, konstigt nog. Det kändes som en tät, intensiv närvaro av nåt slag, hans blick klarnade och blev kristallklar precis i dödsögonblicket, svårt att förklara.
Tack Silja för dina ord, jag tar inte alls illa upp.
Däremot så blir jag varm i själen av din berättelse om din fars bortgång.
Hade inte chansen att få vara med i det ögonblicket då min far nu gick bort, men anar något eftersom han gick bort på den dagen som skulle ha varit min mors födelsedag.
Kändes som om det var hon som kom och hämtade honom.
Känner igen den, har varit där.
Sänder tankar och hoppas allt är någorlunda ok.
Vi känner inte varandra, men även av mig får du styrketankar...
/Jenny
Denna bild säger mer än tusen ord.
Tack!
/Catarina
Vill bara ge dig en försiktig kram
och en varm tanke.
/ Maria
Värmande tankar och stärkande kram.
Jörgen
Satt med min far och höll honom i handen, vi hade ögonkontakt till hans sista andetag när hans själ for vidare till de sälla jaktmarkerna, det var otroligt vackert, allt var så vackert, tom det jättefula sjukhusrummet var det vackraste rummet på jorden, konstigt nog. Det kändes som en tät, intensiv närvaro av nåt slag, hans blick klarnade och blev kristallklar precis i dödsögonblicket, svårt att förklara.
Varma kramar från Silja
Däremot så blir jag varm i själen av din berättelse om din fars bortgång.
Hade inte chansen att få vara med i det ögonblicket då min far nu gick bort, men anar något eftersom han gick bort på den dagen som skulle ha varit min mors födelsedag.
Kändes som om det var hon som kom och hämtade honom.