Det var en gång en stolpe.
Vi har bott vid en stolpe, en hög stolpe som var 45 meter hög.
Den där stolpen har inte stört oss för den stod så att vi egentligen inte såg så mycket av den och det var inte så ofta som det var någon ström på i den heller, men våra grannar som såg den mer på håll tyckte att den var mer störande. De hade den mitt i sin utsikt.
Vårt hus står på en kulle så när åskan gick var stopen bra att ha som åskledare och varje vår så kom det ett korppar och landade där. Deras klonkande ljud signalerade vår och framåt hösten brukade de landa där också, fast då i sällskap med sina ungar. Så jag tror att korparna kommer bli ganska förvånade då de kommer .
För några år sedan monterades det också upp flera mobilsändare i stolpen.
Men en dag så kom det ett brev i brevlådan att nu skulle den här kraftledningen bort och då även "vår" stolpe. Då måste först mobilsändarna bort. I november kom stora maskiner och en massa folk som behövde vår uppfart för komma fram till stolpen.
Jättespännande tyckte Ronja, som var på besök. Hon spanade i fönstret och ville nog helst ut och leka med alla gubbar som var där.
Masterna monterades ner och alla stora lådor forslades bort.
Sedan tar det lite tid innan något mer händer, men plötsligt en dag så börjar det sprängas ledningar. Här finns en film om hur det såg ut då ledningen från Kärsön sprängdes och föll ner i vattnet.
Strax efter så sprängdes det även kraftledningsstolpar, det märkte vi inte mer av än ljudet från sprängningen, men alla delar behövde forslas bort och de skulle till uppläggningsplatsen på Kärsön.
Dessa fraktades med helikopter.
Helikoptersurret började kännas som vardagsmat till slut.
Men så en dag i januari var det dags för vår ledning och stolpe att försvinna.
För att spränga bort kraftledningen så måste det till sprängladdningar, så modiga killar klättrar en kväll upp i stolpen och adapterar lite sprängladdningar på ledningen.
Det är högt dit upp och hur de fick dit laddningarna precis ovanför stolpen förstår jag.
Men den som hasade ut på själva ledningen för att tejpa fast den här, måste ha varit lite modigare. Det var kväll ganska mörkt då de klättrade och satte dit dem, så vi såg inte så mycket av det arbetet.
Sedan är det dags för den stora smällen och jag överdriver inte när jag säger stora. Vi frågade om vi behövde flytta vår bil, inte nödvändigt egentligen sa de, men för säkerhets skull så kan det vara bra. Bra var det, för där bilen stått föll det sedan ner en stor gren.
Ett tips var också att vi behövde ju inte vara ute på tomten då de sprängde, men ingen tänkte på en nyfikna fotograf och att vår balkong högst upp var en perfekt utsiktsplats.
Efteråt förstår jag att det var ingen bra ide att stå ute på översta balkongen för att filma. Men lätt att vara efterklok.
Smällen var så kraftig att jag inte klarade av att stå stilla utan for baklänges med ringande öron och något snopen över att det var sådan kraft i smällen. Dessutom var det inte lätt att hålla kameran stilla för varningssignalen tutade mycket längre än vad som hörs på min nedklippta film.
Bitar av silvertejpen flög omkring efteråt, har plockat bort en del på tomten.
Sedan var det dag för helikoptern att komma och hjälpa till med uppstädning. Resterande kablar och prylar ska bort.
Det är inte bara städning kvar, för själva stolpen ska också bort.
Men det kommer i nästa inlägg.
Nu vet jag precis var du bor... :-)
Äventyrliga killar som jobbar med dessa ledningar.
Då har du även koll på backen vi bor vid, traskar du upp där så vet du var närmaste fikaställe är. :)
Det är långt mellan stolparna, och ledningarna är mycket tunga och kraftiga - och håller en enorm belastningsspännig.
Om någon försökte klättra upp och lossa ledningen, eller rent av kapa den manuellt, blev vi nog snabbt en gubbe mindre här i världen!
Tänkte att de måste ju ha någon metod att spänna ledningen när de sätter upp den, och de borde då kunna släppa den spänningen (mekaniskt). Men jag kan förstå att bara vikten av ledningen kan göra att det blir en rekyl i stolpen, som arboristen i trädet
Ser att du redan har fått svar på din undran. Dessa ledningar for iväg med en väldig kraft, syns på träden i skogsdungen under.
Kan vara så att värdet på huset ökat, men bara om man ska sälja så märks det.
Man kan ju som jag tycka att om det gått att montera grejerna så borde det ju gå att demontera, bara göra omvänt. Men då behövs nog mycket mer folk så att spränga var väl billigare.
Hoppas dina öron slutat ringa och att eran hund mår OK!
(Att det blr ett oherrans liv ibland där man bor kan nog inträffa överallt. Här inne i Norrköping fyrverkerier, skjutningar mm. På landet på Gotland biltrafik, motorcyklar, överljudsbangar och en gång en tragisk dödsolycka att en bil landade i diket vid tomten.)
Den kraften i smällen överraskade mig verkligen. Hörseln klarade sig och hunden är sonens, hon var inte här då det sprängdes. Fast hon är av den lugna och trygga sorten och skulle nog bara tagit det med ro.
Helikoptern är här i närheten fortfarande för de är inte klara med ledningarna på alla ställen än.
Händer inte så mycket här i vanliga fall, fast nu en tid har det varit mycket väsen. Tunnel för avloppsledningar sprängs och den går mycket nära vårt hus så vi har haft en vibrationsmätare på huset, men de sprängningarna har inte synts bara hörts. Dessutom verkar de ha en evighetsgrop för att borra en trumma ner till tunneln.
Men att på nära håll se hur stolpen och ledningarna togs ner var lite spännande.
HaD/Gunte..
Händer lite i vårt lilla område ibland.
Hälsningar Lena
Det var mycket förberedelser inför den stolpens nedtagning. Många turer om hur det skulle gå till och de här norska killarna löste det bra. Var lättare att spränga ner de stolpar som inte stod nära hus.
Ronja tyckte det var spännande med lite rörelse utanför, fast då de sprängde var hon inte här.
Kommer snart en fortsättning för hela stolpen ska bort.