Det sista från fågelparken
Vi har nu kommit till flamingodammen.
Här samsas två olika sorters flamingo.
Den här pelikanen har en lite lustig frisyr, fast den kanske inte har kommit till kamningen ännu i sin morgontoalett.
De här två är lite mer välfriserade.
Det flyger också runt en hel del småfåglar i parken, den här hade stora bestyr med att samla in torra grenar.
Western & Victorian Crowned-pigeon hade en så vacker och skir huvudprydnad, inte så lätt att få någon bild på den för den var inte stilla många sekunder.
Den hade också lite lustiga ljud för sig när den bockade och gjorde sig till för sin partner.
Det lät så lustigt så jag var tvungen att ta en liten filmsnutt för att få med ljudet. Western & Victorian Crowned-pigeon som spelar.
Efter flamingodammen fortsätter vi till den del av parken som kallas för Hornbill Park. Varför den heter just det vet jag inte, men något ska den väl heta. De fåglar som jag tyckte hade lite för små burar var just näshornsfåglarna. Inte lätt att få någon bild på dem heller genom det finmaskiga nätet i burarna. Med den överbyggnaden på huvudet så ser de ut som jag kan anta att man känner sig med baksmälla.
Strutsarna och emun hade det bättre då.
Men verkade ganska snälla, man fick mata dem och det var framlagt en slags grönsak som de verkade gilla.
man fick passa sig lite för näbben såg hård ut och jag kände att de hade styrka i den också.
Passade man sig inte så sträckte de sig ut genom gallret en bra bit.
Någon Southern Cassowary hade jag inte sett tidigare.
Det finns också ett gäng apor som tagit sig friheten att besöka parken, jag tror inte att de betalar inträde utan har nog fixat en egen ingång.
De här aporna är inte lika trevliga som de vi träffade på vid fortet, utan man får hålla koll på sina väskor och tillhörigheter.
Aporna förser sig frikostigt av fåglarnas mat.
Alla barns favorit i parken är nog det här huset.
Där inne får man se hur äggen kläcks och även titta på och klappa små kycklingar.
De har till och med lyckats bygga ett stort vattenfall här inne i parken, där kan man även gå bakom vattenfallet, men pelikanen föredrar att sitta ovanpå.
Den här bilden får illustrera hur man känner sig då man traskat runt flera timmar i den fuktiga värmen.
jag lovar, nu kommer det inga fler fåglar från den här parken.
//Tommy
Hälsningar Lena