Ballestasöarna
Strax utanför vårt hotell i Paracas ligger några öar som heter Ballestasöarna. Där formligen sjuder det av liv! Miljontals fåglar bor här året runt och här finns allt från rödfotad guanay, koromander, humboltpingviner och Peruanska Boobies, som slåss om utrymmet för sig själva och sina nästen. Vet inte om jag kommer att kunna klura ut vilken art som är vem, men det ska bli spännande att få se dem. Här finns även en av världens största kolonier av sjölejon. Öarna är numera naturreservat och man får inte gå iland på dem. De här öarna brukar ibland kallas för lilla Galapagos för sitt otroliga fågelliv. Vi ska nu ta en båttur ut till dessa öar. Vår båt är den lite större med tak där ute.
Först flytvästarna på och så kan vi dra iväg.
Bortifrån hamnen inne i Paracas kommer det fler båtar som ska ut till öarna.
På vägen ut passerar vi en hamn för lite större fartyg.
Där håller en flock pelikaner till. Det här är några utav dem.
På den ön finns också geoglyfen "El Candelabro" (Kandelabern), den är 60 meter hög och man ser den bara från havet. Ingen vet hur gammal den är, vem som gjort den eller varför. Den är ”inristad” i berget under sanden, och försvinner inte trots sandstormar och starka vindar från havet.
Vi börjar nu se fler och fler fåglar...
Nu börjar vi också närma oss öarna.
De har spännande former och många grottformationer.
Spännande djurliv och landskap, men lite irriterad blir jag för det var sagt att båten skulle vända runt så att det inte spelade någon roll på vilken sida man satt i båten. Nu har vi kommit till sjölejonen och båten ligger med bredsidan mot dem. Inte den sida jag sitter på så klart. Jag viftar och vill att de ska visa även oss på höger sida vad som händer. Kapten förstår inte men guiden vinkar och jag får komma fram och sitta i guidstolen. Högt och bra och med utsikt åt alla håll. Lönar sig att ha en riktig kamera med tele med sig.
Det som händer på den sidan är att ett sjölejon har fått fatt på en fågel och håller på och leker med den.
Den kastar sin fågel upp i luften, fångar den igen och igen.
Guden berättar att de inte äter fågel men vill gärna leka lite.
Vi fortsätter turen, inte genom den här passagen den är för trång och grund.
Vi fortsätter runt bland alla fåglar.
Det vimlar verkligen av fågel här.
Många bilder blev det vid dessa öar så det kommer en fortsättning snart.
Sjölejonets lek med fågeln ser hårdhänt ut, jag sökte på Google och fann detta:
http://www.fotosidan.se/blogs/logholm/sjolejon-inte-bitas-bara-leka.htm
Kände igen Lenas inlägg, hon var lite närmare sjölejonen där.
Jag tror att fågeln var död redan innan sjölejonen fick fatt på den. De är inte så snabba på land.
Lite överraskande med en till geoglyf när vi for med båten. Lättare att se också än de vi flög över i nazcaöknen.
Jag tror att fågeln redan var död innan den hamnade i sjölejonets gap.
Ha det gott/Stig
De som bor i trakten tror så, att det är budskap till högre makter.
Sten
Du har rätt, förstoring krävs, fast så är det väl i de flesta bloggar.