Överkalix.
Överkalix var det och dit for vi också. Där hittade vi en skylt som det stod Brännaberget på och på berg brukar det vara utsikt så den skylten följde vi. Där uppe blev jag nästan tillbakaförflyttad till 50-talet och min barndoms Folkets Park. Minns väl inte helt klart men nog tror jag det såg ut ungefär så här då. Biljettluckor och t.o.m de där snurrgrindarna som man skulle ut genom, fast här var spärren trasig så man kunde gå åt båda hållen i dem.
Den park som jag kommer ihåg, där var dansbanan utomhus, här hade de lyxat till det lite och dansade tydligen inomhus.
I dag såg det ganska ödsligt ut.
Det var fint ordnat för man kunde gå upp på taket till dansbanan...
...och titta på utsikten. Däruppifrån hade man en vidsträckt utsikt över omgivningen. man ser nästan ända bort till Polcirkeln. Här har jag lagt ihop fyra bilder så att man kan se hur storslaget det är.
Är man i Norrbotten så skulle det kännas lite tomt om man inte fick se några renar. Träffade på några vägrenar. Den första vi såg hade ett snyggt halsband och var ganska blasé vad gällde bilister och turister. Jag var tvungen att vissla lite för att den skulle avbryta ätandet för ett litet ögonblick.
Inte alla renar var lika orädda, en vaja med sin lilla renkalv hastade iväg.
Kalven var inte lika snabb som mamman.
/Per
/ Mvh Peter
Fullt solsken mitt i natten. Ingen ville gå och lägga sig för det var så ljust och fint väder ute.
Folkparksbilder väcker verkligen minnen till liv.
Ha en fin dag!
Ewa
Alla var där då det var något på gång, ung som gammal.
Älven rakt upp är Ängesån som rinner ut i Kalxälven som kröker runt kyrkbyn.
Fin bilresa i norr ni gjort med text och foto/bo-lennart
Tack för din kommentar.