Morgonmarknad i Pakbeng.

Tidigt på morgonen långt innan solen gått upp väcks vi för att gå på morgonmarknad. Sakta letar sig solen upp och färgar floden med sitt sken.

Vi traskar iväg in till staden, som inte är så mycket till stad. Den är bara lite mer än en väg kantad av några hus men det finns bilväg hit. Den blev klar 2005 och då fick de även elektricitet draget hit, tidigare var det floden som var den enda vägen och ström fick man klara sig utan om man inte hade egen generator.

Ute på gatan har befolkningen börjat lägga upp sina varor till försäljning.

Gatan kantas av försäljare de flesta med grönsaker.

Det finns även andra varor, i den här boden fanns det mycket intressant att botanisera bland. Jag funderade på att slå till på ett inköp av en begagnad glödlampa eller ett dammigt fat.

Vår laotiske guide Pat visade och berättade vad det var för något vi såg. Här är det någon slags frön som odlas och äts som de är.

Vi fick även provsmaka.

Men det var inte allt som jag ville provsmaka, som det här buffelfettet, där avstod jag för doften var inte helt angenäm.

Chilipepparn doftade desto bättre men den var stark.

Många godsaker fanns det här till försäljning.

Vi traskade vidare och kom in till den egentliga marknaden, där var det mörkt och trångt.

Så mörkt så att de levande grodorna i en tunna var väldigt svårt att få någon bild på.

Kommersen var i full gång.

Någon som vill smaka? Nygrillad ekorre.

Här styckas det en buffel. Rejäla verktyg har de och marken nödtorftigt täckt med lite papp fungerade som styckningsbord.

Tror inte att det vankades buffelkött varje dag för det var mer eller mindre huggsexa på köttet.

Det bara  svischade till så var de bästa bitarna borta.

Under bänken låg lilla jag och hoppades på att någon liten bit skulle falla ner på backen.

Två till som hoppades på en smakbit.

Den här lilla pojken hade inte sett västerlänningar förr och tyckte att vi så förfärligt otäcka ut.

Mera grönsaker, det äts mycket grönsaker här i Laos.

De här pinnarna är lite mer ovanliga för oss, de heter Spice wood och skördas för att ha att tugga på och även kokas med i grytorna.

Jag går ut på huvudgatan igen och nu har det hunnit bli ljusare. Munkarna är ute på sin morgonritual för att få ihop mat. Folk skänker dem oftast ris och lägger i deras skålar. Då blir de som skänkt välsignade och stärker sin karma.

Är man hungrig så finns det frukost av olika variation att köpa.

En bar finns det i staden, och den är den enda.

Hönsen och kycklingarna vandrar fritt omkring.

Men tuppen, han får inte ha sin frihet.

Det här fiket har nog stans vackraste dörrar.

Lungnet före lunchrusningen?

Lite svårt att överblicka vad den här klädförsäljaren hade i sitt sortiment. Ser mer ut som om hon länsat en insamlingslåda.

Tar en liten sväng ner till hamnen och tittar på folklivet där, fast det var ganska så lungt.

Flodbåtarna ligger och väntar på uppdrag och geten står på vakt. Vad det står på skylten vet jag tyvärr inte. Vår flodbåt syns i bakgrunden.

Gamla traditionella hus varvas med nyare.

Det här nya moderna guesthouse har även restaurang, tänk så praktiskt att lägga det i garaget då man ändå inte har bilen där.

Tittar på några fina odlingar innan jag återvänder till vår logde för att äta frukost och se till att väskan kommer ner till båten för nu ska vi åka vidare på floden.

 Blir nog ett besök i en by med minoritetsbefolkning.