Ankor, mat och hundar.
Till lunch i Bulgarien får vi lite omväxling, en utflykt till Ada safari.
Safari låter lovande, men safarin består av en sjö som man kan fiska i och sedan slänga tillbaka fisken till och några glada ankor att titta på. Här välkomnas vi av en mysig labrador.
Maten vi ska äta lagas på traditionellt serbisk vis.
Paprikorna som grillas här ska bli ajvar. En slags paprikaröra.
Vi blev inte bara välkomnade av labben, fick även bröd och salt. Även en slurk slivovist är det tradition att bjuda på, då det kommer gäster.
Musik ska det också vara på fest.
Glada gossar som spelade.
Inget fel på stämningen heller.
Tur vi inte fick det här bordet.
Hur var det med safarin då, jodå ankorna hittade vi utan problem. De var lite svåra att missa så högljudda som de är.
Var kanske snarare de som hittade oss.
Labradoren ville också hälsa på ankorna, men han var lite för stor för att klämma sig in bakom staketet.
Snyggt!
MvH
Johnny
Maten var god, bättre än den på båten.
Det där med ordet safari på platsen var lite lustigt.
Du har rätt om bordet på taket, ingen behövde sitta där. ;)
Tror inte vår "slivo" var så stark. Kändes inte så.
Hälsningar Lena
Kul att de hade traditionell matlagning.
Ajvar var i tillbehör till den mesta maten där och alla hade nog sitt eget recept. Vår guide så att ingen gick upp mot hennes mammas.
Ankorna var kul men de låter en hel del. Hunden var riktigt gooo.
Och anksafarin blev ju i alla fall lyckad i det att ni kunde komma nära de blåögda fjäderfäna så att du fick några fina bilder.
Förstår om du förväntade dig något mer när det angavs just ”safari”. Men ibland får man omdefiniera sina begrepp: kanske istället definiera safari som sightseeing till outforskade platser. Nu verkade ju inte platsen direkt outforskad men den var det för dig/er innan ni kom dit. Och vips – så är ni på safari 😁
Hälsar Christina
Bröd och salt som välkomst var nytt för mig. Maten var riktigt god där även vinet som bjöds till.
Nä, ingen ville ha bordet på taket ;) Ett kul inslag i dekorationen.
Ankorna gjorde sitt bästa för att ingen skulle missa att komma till dem, de var inte många men hördes desto mer. Jag gillar ankor, skulle gärna ha ett gäng själv. Fast jag tror att vår granne skulle li lite sur över oljudet då. Fiskarna såg vi inte någon skymt av, men hunden och ankorna var trevliga bekantskaper.