Chinggis Khaan
I dag lämnar vi storstadsjäktet igen, visserligen känns UB något sömnigt i dag. Det är helgdag och fortfarande Naadam, men många har lämnat stan för några dagar ute på landet. Tävlingarna pågår fortfarande i de tre grenarna, men vi har lite kvar som vi vill utforska.
Man behöver inte åka så många kilometer för att vara ute på landet. Här utanför storstaden finns det stora begravningsfält.
Det första vi vill se är den stora statyn med Djingis Khan, eller Chinggis Khaan som hans namn stavas och uttalas här.
Chinggis Kaahn behöver kanske ingen närmare förklaring, men för de som eventuellt missat den historielektionen så var han mäktig krigsherre på 1100-talet. Förutom att han var världens störste erövrare så var han också en av de råare. Han var kropsligen väldigt stor, men hyllas i Mongoliet även som en stor hjälte. På många platser finns det statyer av honom och här strax utanför Ulaanbaatar har man rest en 40 meter hög staty.
Den kan man gå in i och gå ut på hästens huvud. Det gjorde vi.
Där uppe har man en fin utsikt över området.
Där nere står några i Chinggis armé och väntar på sin härförare.
Man har även tillverkat Chinggis ridpiska, i storlek som passar statyn.
Här har vi honom i egen hög person.
Här träffar vi också på hans fyra söner. Det här är den förstfödde Zuchi (Jochi) , han föddes när Chingis var 16 år.
Tsaagadai (Tjagatai) är hans andra son.
Tredje sonen Uguudei (Ögödei).
Slutligen den yngste sonen Toulul (Tolui) han är far till Khubilai Khan.
Det där med att Chinggis bara hade fyra söner är en sanning med modifikation. Forskning kring mitokondriskt DNA har visat på att över 0,5 % av alla nu levande människor kan bära på hans gener. Vilket skulle innebära att 1 av 200 människor i världen härstammar från honom. Nästan 8% av männen i det forna mongolriket har i stort sett identiska y-kromosoner med en liten avvikelse ("markör") som antas härröra från en av Djingis khans förfäder. Kromosomerna har spridits genom Djingis och hans söners stora harem och deras övergrepp mot kvinnor i de erövrade folken
Här tronar Chinggis med sin fru Byrthe, som han förlovade sig med som trettonåring.
Vi går ut igen och blickar upp mot den höga statyn.
Nere vid parkeringen håller turistmagneter till, det är många som vill känna sig som en riktig krigare och få posera med en örn.
Så som Chinggis krigare gjorde.
Vi åker till vår tolfte och sista Ger camp.
Här är det näst intill hotellstandard i Geren, golvvärme, men sandfyllda kuddar.
Panoramafönster och en trevlig liten veranda.
Hälsn!
Finns så mycket att berätta om den herren som var så aktiv under sin levnad. Skulle kunna fylla hela fotosidan.
När Chinggis dog så delades riket i fyra delar, där var och en av sönerna fick ett rike.
Var väl inte lika lätt att styra landet då.
Det finns många historier om hans död, vet inte om någon vet säkert hur det var. Det man säkert vet är att ingen säkert vet var hans grav ör 😀 Några franska forskare tror sig ha hittat den, men regeringen tillåter ingen utgrävning.
Här i Lund vet vi bara av Hasse Alfredsson.
Ha det gott
Bob
Du får väl hylla Kalle dussin.
Ska ta och lyssna på det när jag kommer hem, just nu snurrar jag runt i Skottland.
Hälsningar, Bjarne
Man kan kanske begränsa sig till att beundra hans handlingskraft. Jämför man med sentida krigsherrar så ör de kanske jämbördiga i råhet.
Vem vet du är kanske ättling.
Storslagen utsikt från sista Geren.
Fina bilder.
MvH
Johnny
Det var fint på sista Geren, förstår att många från UB ville tillbringa sin ledighet där.