Konsten att fotografera en sten.
Jag har kommit till Stones of Stenness och jag vill ha en bild på den högsta stenen där.
Men det är jag inte ensam om, den här mannen vill ha en bild han också men han vill ha den där han står och beundrar stenen. Han dirigerar sin fotograf både ingående och länge, så länge att det börjar bli en kö bakom mig på folk som vill ha en bild på just den stenen men utan mannen.
Så där, äntligen är han nöjd med sin bild och går vidare. Jag kan ta min bild, jag vill ha med gravkullen i bakgrunden...men vad hände?
Krympte stenen plötsligt? Den resliga stenen ser plötsligt så liten ut, jag lovar det är samma sten.
Jag tar och kryper ihop lite och tar en ny bild, sådär då var ordningen lite återställd. Stenen växer upp och i bakgrunden får jag även med gravkullen.
Fast störst såg den ut med mannen på.
Människan är viktig här i livet, även i fotot.
Ha det bra!
//Micke
Så rätt så, både vinkel och avstånd har sin betydelse.
Rolf i Djurås
En riktigt bamsesten är det, fascinerande hur de har baxat dit den för så länge sedan.
Den krymte rejält stenen.
Kul var det att träffa dig i dag och få en pratstund.
Hälsningar Lena
Håller med, det är ofta så att jag gillar de bilder där något stör, allra bäst.
Kanske ett tips.
Du har säkert rätt, men roligare så här.
Mannen gjorde verkligen nytta denna gången.
///Gun-Inger
Bra att han syod där och såsade. ;)