Tulpantrappan och longitud 0 grader

Från Natural history museum åkte vi vidare till Greenwich. Först gick vi till Queen's House som började byggas 1616 till drottning Anne av Danmark, men hon hann inte uppleva det färdiga huset. Det blev istället nästa drottning, Henrietta Maria av Frankrike, som fick njuta av huset som stod klart 1635. Hon deltog i att fylla palatset med konst och det blev hennes "House of Delights". 

På den här oljemålningen från 1860 kan man se Greewich park med Queen's House i mitten och Royal Observatory på kullen till vänster (det kan man se till höger på första bilden). Man skymtar Themsen i bakgrunden. 

Inne i palatset är både väggar, golv och tak dekorerade. Jag fastnade för det här golvet sett från våningen ovanför. 

Huset är fullt med konst även idag och det hade man kunnat ägna timmar åt. Nu är dessa historiska oljemålningar inte riktigt den typ av konst som brukar titta på, men vissa tavlor fick mej att stanna upp lite längre. Det här är drottning Elisabeth I målad av en okänd konstnär år 1588 efter att England besegrat den spanska armadan. Tavlan kallas därför Armada portrait. En kvinna på 1500-talet med mycket makt.

Det här är största anledningen till att vi letade oss fram till denna byggnad, Tulpantrappan eller  “The Tulip Stairs”. Namnet har den fått då blommorna anses likna tulpaner, troligen ett misstag som en smed ansvarade för i slutet av 1600-talet. Numera anger muséet att det troligen ska föreställa svärdsliljor. Den kungliga franska liljan, fleur-de-lis, som valdes av Henrietta Maria av Frankrike när hon "tog över bygget" efter Annes död.  

Trappan är unik på så sätt att den är självbärande spiraltrappa, den första i sitt slag i England. Trappstegen sitter bara fast i väggen, de stöds av varandra och varje trappsteg är perfekt avvägt. Det kommer mängder med folk hit enbart för att fotografera trappan och jag hade tur som fick några bilder då det inte var människor med kameror i den. Återigen förbannade jag att jag inte hade mer vidvinkel med mej än 24 mm. Man fick inte gå hela vägen upp i trappan vilket begränsade effekten av att fotografera uppifrån och ner.

Färgen på räcket kallas för "smalt blue". Det är ett blått färgpigment med kaliumkoboltsilikat, det är gjort av pulvriserat koboltfärgat glas. När ljuset är rätt ser trappan självlysande ut. Själva räcket är gjort av järn. 

Från spiraltrappan gick vi ut och passerade en av de två pelarkolonnerna.

Vi fortsatte sedan upp för backen till The Royal Observatory. Om man besöker Greenwich bör man ju leta på "nollan", för den finns markerad här.

Utsikten från Observatory Hill ner mot Queen's House, floden och storstaden fixade jag med sex bilder i stående format. Jämför gärna denna med oljemålningen i början av inlägget. Det finns inte längre några hjortar i parken...

...men däremot nyfikna grå ekorrar. Den här kom fram och satte nosen i objektivet, där kunde jag förstås inte få fokus på den.

Jag hittade också longitud noll när min sambo var inne i observatoriet. Den var prydligt markerad som en linje på en promenadväg. Jag fick sedan en utläggning om att den flyttar på sej, men man flyttar förstås inte strecket, så jag för nöja mej med att det i alla fall var någonstans väldigt nära.  

Efter en lång dag med väldigt många steg i London hade det varit gott att gå in här och ta en "pint". Vi fick dock vänta tills vi kom hem till min systerdotter och kunde slå oss ner i deras lilla trädgård. Där blev vi sittande resten av kvällen. 

Hälsningar Lena

2024-06-28 06:01   pdahlen

Har också fotograferat det strecket, kanske var det mer precist för 50 år sedan. De kunde även förr i tiden, vackert palats, där har jag inte varit, vackert golv och vilken stilig trappa

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-06-28 16:32

Tack Peter,
det är nog så att besöker man Greenwich söker man upp denna plats och nollmeridianen är nog mer välbekant än tulpantrappan. Även om åtskilliga influencers (och brudpar) nog har poserat i den trappan vid det här laget.
Hälsningar Lena

Svara

2024-06-28 11:24   bildsten

Fina bilder och en pedagogisk reseberättelse om en historisk plats. Jag har aldrig varit i öriket som turist, bara helt kort som sjöman några gånger för sådär 60 år sedan.

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-06-28 16:36

Tack Sten,
jag hade inte varit i London sedan gymnasietiden förrän min systerdotter flyttade dit precis innan pandemin (och Brexit). Nu blir det ju en tur någon gång ibland, speciellt som de också väntar tillökning inom kort. Förutom min sambo är det min familj. Resten bor i Texas. Det blir mest digitala möten men ibland vill man ju ses IRL.
Hälsningar Lena

Svara

2024-06-28 19:32   Vibybo

Är alltid fascinerad av det svartvita engelska "tiles" och hur de läggs, ända in på pubtoaletterna. (Har läst vad Roger Penrose skrivit om dessa mönster, vill du testa finns boken "A guide to Penrose Tiling"). Så jag lade lite svart och vitt kakel i toan hemma också. Elisabeth 1 känns lätt igen, undrar om hon var lika lynnigt mäktig som i "Black Adder"? Trappan är ju helt fantastisk, en självbärande spiraltrappa som denna övergår mitt klena förstånd. Fascinerande färg den blå, aldrig sett den, men finns att köpa, måste testa. Min egen blå favorit är Winsor blå från Winsor & Newton.

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-06-29 10:15

Tack Stefan,
för din intressanta kommentar. Jag är inte så bevandrad i engelsk tronföljd men kände ändå igen Elisabeth den första. Nu inser jag att det nog hade med Black adder att göra och inte någon historielektion för 50 år sedan. Jag hade sett bilder på trappan och ville absolut se den när vi var i London, även om Greenwich var en bra bit att åka. Nu fanns även Cuttys Sark där och Maritime museum, som min sambo gärna vill se (fast han hade inte koll på det så vi hann inte). Det finns "risk" för att det blir fler turer till Greenwich när vi hälsar på familjen i London. Den blå färgen var lysande blå :-)
Hälsningar Lena

Svara

2024-06-28 21:44   Bjarne

Kul att se och jag har också stått på nollan uppe vid observatoriet. En kall novemberdag med snålblåst. Det här ser betydligt skönare ut! Bra bilder på tulpantrappan och jag gillar panoramabilden mot vad jag gissar är Canary Wharf.
Hälsningar, Bjarne

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-06-29 10:23

Tack Bjarne,
vi hade perfekt väder för att promenera omkring länge, inte för varmt och lite lagom vind. Om hela Ilse of Dogs kan kallas för Canary Warf så är det nog det. Där har vi inte varit ännu men det blir nog fler resor till London nu när jag har familj där.
Hälsningar Lena

Svara

ztenlund 2024-06-29 12:06

Skraporna är koncentrerade till Canary Wharf, vilket jag gissar var vad som avsågs, även om några nog står lite utanför rent formellt. Jag var i Greenwich på 90-talet och då fanns det väl bara någon enstaka skrapa i området, så utsikten såg inte riktigt ut så där... Det var inte lika bra väder då heller, utan det bör ha varit antingen på våren eller hösten, men jag minns inte riktigt på rak arm.

Svara

2024-06-29 12:32   ztenlund

Att vänta på att klotet trillar ned är väl den andra "klassikern", om man är där så dags.

Tydligen rör sig jordskorpan och påverkar exakt var meridianen går såsom den mättes då, men idag är det mycket mer "off" eftersom man har bytt mätsystem. Skillnaden är runt 100 meter. Det nämns lite kort på hemsidan, men det finns en längre utläggning här, som även används som referens på Wikipedia: https://link.springer.com/article/10.1007/s00190-015-0844-y

Det var lite annorlunda att ta bilden nere på gångvägen. Jag har nog negativ/papperskopia någonstans med den klassiska turistbilden någonstans uppifrån "gårdsplanen", där den går in igenom byggnaden. Fast jag har för mig att det inte var så fasligt med folk då i och med att det var väder av mer "brittisk" standard...

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-06-29 21:11

Tack Martin,
jag var inte så påläst på just den här sevärdheten utan vi hamnade här för jag ville se tulpantrappan. Jag visste ju att nollmeridianen fanns här och observatoriet, men min sambo var mer intresserad än jag (det var i slutet av en lång dag) och gick in på en guidad tur. Det var en hel del folk där, men det kan nog vara betydligt mer när semestrarna kommit igång ordentligt. När jag nu har familj i London blir det fler resor dit och vi kommer att göra såväl planerade som slumpmässiga utflykter. Ibland leder det ena till det andra.
Hälsningar Lena

Svara