Porto
Jag menar inte de som man klistrar på brev utan här handlar det om en stad i Portugal, deras näst största.
Jag har precis varit där i fem dagar för en konferens. Här har jag precis anlänt till gamla stan där konferenscentret ligger. Jag åkte taxi med några kollegor och klev av här för att registrera mej. Sedan skulle jag gå till mitt hotell, en lagom promenad på drygt två km.
Det blir mycket stillasittande när man är på konferens och dagarna blir ofta långa. Då kan det vara skönt med en promenad morgon och kväll, dessutom får man ju se lite av staden. Hotellet jag bokat var dessutom avsevärt billigare än de som låg längs denna gata.
Det var fint att gå här i de gamla delarna av Porto. Staden har anor från 1200-talet och finns med på UNESCOs världsarvslista sedan 1996. Men jag hade också börjat förstå att mitt hotell låg avsevärt mycket högre upp än där jag befann mej. Jag skulle upp ovanför kranen på bilden och en bra bit till. Jag hade förstås ingen aning om detta när jag bokade hotellet.
Men innan jag började klättra tog jag en närbild av denna balkong för den såg kul ut. Här bor uppenbarligen en man som använder blå eller blåmönstrade kalsonger och svarta strumpor. Söndagstvätten hänger på tork inför en ny arbetsvecka.
Sedan var det bara att hugga tag i kabinväskan, rätta till kameraväskan över axeln och börja klättra. Trapporna började utanför konferenscentret.
Här hittade jag rulltrappor, puh. Tyvärr fungerade bara den första och jag fick gå nästa trappa.
Jag knatade på i uppförsbacke och stannade här för att blicka ner och ta en bild. Det är mycket brantare än det ser ut.
Efter ytterligare en stigning var det dax att hämta andan och titta på utsikten. Det var 23 grader varmt och blåste lätt bris. Här hade jag kommit upp så högt upp att det fläktade skönt.
När jag tittade ut över denna del av Porto kunde jag se gamla renoverade hus, några nyare hus och en del ruiner, de var dessutom var fyllda med bråte och växtlighet. Det blev mer av det under veckan i en väldig blandning, kakelplattor, kullersten och nya betongklossar om vartannat. Insåg här att jag bara gått drygt 500 m och hade sålunda 1,5 km kvar.
Mera trappor...
Promenadvägen planade ut något vid dessa hus och ungefär 200 m. Här är några exempel på hus med kakelplattor i olika färger och mönster. Efter det svängde jag höger och det blev mer kontor och bostadshus, typ lägenheter i betong. Dessutom uppförsbacke men inte lika brant. Det tog ca 50 minuter att gå till hotellet, med några fotostopp. Nästan morgon knallade jag ner samma väg på 20 minuter och insåg att de enda skor som skulle fungera under veckan var de med mönstrad gummisula.
Hälsningar Lena
det kändes tungt första dagen då jag dessutom hade en kabinväska med laptop och en fotoväska (med en stor kamera och ett tele). Men sedan valde jag att knega på och gick alla dagar. t o m två gånger vissa dagar. Man kunde gå lite olika rutter och även om det var branta trappor och lika stor höjdskillnad var det kul att se de smala gränderna. Att gå ner kändes också i benen och ffa i knäna.
Hälsningar Lena
Hälsningar Lena
jag gick ner en dag och kom på att jag glömt just plånboken. Men eftersom jag ofta använder telefonen för att betala så gick det bra ändå. De flesta ställen har ju den typen av kortläsare som man kan "blippa" kortet mot och då fungerar mobiltelefonen utmärkt. Det var mysigt att gå längs de smala och branta gränderna, även om uppförsbackarna var tuffa på sina ställen.
Hälsningar Lena
I samband med konferenser är det skönt med promenader.
Mvh Bengt
det var en fin stad och absolut värd ett besök. Konferenser blir ofta väldigt mycket sittande och för mycket god mat som man måste smaka. Kaffe med goda kakor på eftermiddagen t ex. Då är det ju perfekt att ha ett par rejäla promenader "inbokade".
Hälsningar Lena
Det är tufft att vara på konferens. Man fick ofta spydiga antydningar om att man åkte på gratis semester, av vänner och bekanta.
Med tiden försökte man att bo i konferenshotellet eller så nära som möjligt. Men man hann göra alla misstag under sin tid i tjänsten.
Har aldrig varit i Portugal, men man har nog missat ett fint land kan jag se.
Tack för din story.
Ha det väl
Bob
jag åker sällan på konferens och efter Covid är jag ännu mer ringrostig. Jag tyckte dock att jag hade tänkt till när jag bokade mitt hotell för att promenera två kilometer avskräcker mej inte alls. Tvärtom kan det vara precis vad man behöver efter en stillasittande dag med föredrag och möten. Det är definitivt inte någon gratis semester att delta i en konferens då man även förväntas svara på e-mail och delta i arbetet som sker på hemmaplan på kvällstid eller närhelst det passar.
Hälsningar Lena
Men kan tro att det var rätt jobbigt med dessa trappor, speciellt med packning.
Det brukar ju vara någon liten hållhake om något är billigare än andra.
Ing-Marie
första promenaden, söndag eftermiddag, blev lite av en chock för kroppen. Sedan var jag ju inställd på att gå denna sträcka en eller ibland två gånger om dagen och då blev det en utmaning och samtidigt ett sätt att se staden. Jag valde lite olika rutter och det blev tufft ibland men samtidigt fick jag se väldigt mycket. I övrigt sitter man bara still på konferens och äter på tok för mycket :-)
Hälsningar Lena
Bra jobbat att gå upp där, fast ner kan fresta på knäna.
Fin stad ser det ut som och fin utsikt på din väg.
Tvättbalkongen var lite extra kul.
jag härdade ut och tog inte taxi en enda gång, inte ens efter den stora middagen i går kväll som avslutade hela konferensen. Min kondition räckte i alla fall för att göra denna klättring en eller ibland två gånger om dagen och om jag valde mina bekvämaste skor var det helt OK. Jag fick se väldigt läckra gränder och fantastiskt utsikt som mina kollegor aldrig fick uppleva. Tvätt på tork gav en del bilder en personlig touch tycker jag.
Hälsningar Lena
Men det verkar vara en spännande stad att upptäcka i och du fick lön för promenadmödan i fina bilder. Och den med tvätten var ju rolig. Och så prydligt upphängt…
jag hade ju egentligen inte så mycket packning för jag hade inte checkat något bagage. Kameraväskan var dock ungefär lika tung som kabinväskan och jag funderade allvarligt på om jag inte skulle uppgradera min telefon :-) Men det var en fin stad att promenera i och det blev promenad varenda dag, dessutom inte den kortaste vägen till hotellet för det fanns ju mer att se.
Hälsningar Lena
Hälsningar, Bjarne
det var en trevlig stad att gå runt i även om det var väldigt jobbigt på sina ställen. Jag fick flera gånger korta varningar i telefonens kartsystem att vissa rutter var "tunga" att gå. Men jag gick alla dagar och betydligt längre turer än bara till hotellet. Solen gick ju inte ner förrän vid åtta så det fanns tid att se sej omkring i dagsljus.
Hälsningar Lena