Stjärtmesar!

Trots duggregn och ISO 5000 förhållanden gick jag ut på lunchen för att kolla in fågelmatningen i skogen endast några minuters promenad från jobbet. Stjärtmes har rapporterats från matningen i stort sett varje dag i Artportalen och jag behövde inte vänta många minuter. De kom en flock på 6-8 stycken, de åt intensivt på talgen under ivrigt "svirrande" (ljud) och drog.  

Men de kom tillbaka. Ungefär var 10:e minut kom hela gänget och jag stannade i 30 minuter dvs jag fick tre möten med dessa bedårande småfåglar. Föga ovetenskapligt tror jag att deras huvuduppgift i livet är att vara söta. 

De satt korta ögonblick på pinnar runt talgbehållarna och hukade lite i regnet...

...tittade på tunga vattendroppar som föll...

...och pratade med varandra. De snackar hela tiden och ljuden är ofta ett svirrande läte, inte så högt men man hör ändå när de är på väg in mot matningen. 

Det är en stor fågelrestaurang med många olika rätter på buffén. Alla vanliga småfåglar är förstås på plats men jag la inte så mycket energi på dessa. Denna nötväcka satte sej dock fint framför mej och den kunde jag ju inte motstå. Jag såg också blåmes, talgoxe, koltrast, större hackspett, svartmes, rödhake (på långt håll), grönsiska, grönfink, en-eller talltita, ett stort gäng björktrastar som passerade och...

...trädkrypare. Den ser jag inte så ofta därför blev det några bilder på denna fågel som är rätt svår att få syn på då den klättrar på en trädstam.

Om den däremot klättrar på sidan av stammen, så man ser den vita undersidan, hittar man den direkt.

Det rapporteras också kungsfågel vissa dagar i denna matning, men jag varken såg eller hörde någon. Man måste nog ha tid att stanna längre än jag hade. Jag var ändå väldigt nöjd med stjärtmesarna för det var första mötet för i år. 

Ljuset i skogen är däremot ännu mer bedrövligt än hemma i trädgården. Även om jag skulle återvända hit en dag då solen lyser ligger platsen bakom en ås och det är bara en kort stund på förmiddagen som det kan sippra in lite ljus bland automaterna. Annars skulle man kunna få fina flygbilder här, men då krävs ju minst 1/2000 s med dessa små tättingar. 

Hälsningar Lena

Lucka 16. Äntligen, en trädkrypare!

Nästan dagligen rapporteras trädkrypare vid skogsmatningen strax intill mitt jobb. Men inte har jag fått se någon....förrän idag! När jag precis var på väg att ge upp fick jag plötsligt syn på något litet som raskt försvann runt en trädstam. Den skymtade fram igen  högre upp och då såg jag den tydligt, den charmiga lilla trädkryparen som får bli lucka 16.

Det är väl inte idealiskt att ha mataren med i bild, men jag har aldrig sett trädkryparen i något typ av automat eller talgbollshållare. Här var det också väldigt mörkt vilket krävde ISO 10 000. Kolla in de imponerande klorna.

Här verkar den ha klättrat upp längs en alldeles för tunn stam, men det gick bra det också. 

Så här är det väl vanligast att man ser den. Otroligt väl kamouflerad mot den grova stammen, tills den visar sej från sidan och man ser det vita bröstet 

Den här individen kom också ner på marken, vilket jag bara sett en gång förut och det var vid stammen till ett stort träd. Här satt den under en liten gran och plockade bland de spillda fröna.

Avståndet var inte alltför långt och ljuset ganska OK för att vara på marken.

Undrar om den funderar över vilken trädstam den ska klättra på härnäst...för i nästa sekund flög den.

Hälsningar Lena