Australian cattledog och en nostalgitripp

En sex veckor gammal tuffing med en liten rosa tunga. Den bedårande valpen döljer också ett helt gap med sylvassa tänder....ändå helt oemotståndlig. 

Efter min resa till Porto var jag åter på jobbet och på måndag eftermiddag/kväll åkte jag till en gammal kursare och numera kollega som har en kull med Australian cattledogvalpar.  

Enligt svenska kennelklubbens hemsida tillkom rasen omkring 1840 i Australien genom korsning av skotska släthåriga highland collies och den inhemska vildhunden dingo. Boskapsskötarna behövde hundar som kunde hantera de vilda eller halvvilda boskapshjordarna. Man fick fram hårdföra hundar som tålde ansträngning och hetta och som hade dingons sätt att arbeta tyst. 

Eftersom det är  Australiska vallhundar hade jag tagit med lite rekvisita till vår fotosession bl a ett par Blundstone arbetsboots. Valpen gör sitt bästa för att sätta tänderna i mina kängor. Det här är skodon som numera går att köpa på såväl Lantmännen som modeskoaffärer och mitt nyaste par är köpta i Sverige. Det här är dock precis samma typ av boots som jag bar varje dag då jag jobbade på en gård i Australien i början på 90-talet.  

Jag hade också tagit med min gamla luggslitna Akubra hatt som jag fick ärva av min chef "Down under" och bar varje dag när jag jobbade utomhus. Valparna var måttligt intresserade av hatten och bootsen visade sej vara mest intressanta på undersidan. Jag hade visst trampat i något smaskigt som fastnat mellan räfflorna (dvs fågel-, häst- eller koskit). 

En valp gav sej i alla fall på hatten.

För att sedan ta ett jätteskutt vidare mot andra sevärdheter på altanen.

En annan valp tyckte att fotoutrustning var mycket roligare än gamla boots och en hatt. Den här hade jag ju kunnat stoppa i väskan och ta med hem...fast den var redan såld.

Som ni nu kanske har sett förekommer de i två olika färger, röd och blå (den mörka). 

Det här är en "blue heeler" eller i alla fall en blivande "blue heeler". Rasen kallas "heelers" för de vallar genom att nafsa boskapen i bakbenen. De små dingoliknande hundarna fick rykte om sig att vara oöverträffade som vakt- och vallhundar. Första rasstandarden i Sverige godkändes 1903 av kennelklubben.

Jag jobbade på en gård med mest får och där hade man valt kelpie som vallhund istället. De var inte så hårda och fungerade bättre då man skulle valla t ex tackor med lamm. När jag skulle flytta gårdens nötboskap valde dock hundarna att dra hem och jag fick jobba själv med att få en flock kor, kalvar och deras jättelika pappa att korsa en pytteliten ström med vatten. De ville absolut inte bli blöta om fötterna...

Min kollega ville gärna ha bilder på alla fyra valparna då de stod uppställda, lite halvhyfsat i alla fall. Hur får man en sex veckors valp att stå stilla? De fick stå på min gamla oljerock men det var ändå en kamp att få bilder på dem. 

När den blir vuxen är mankhöjden för hanar är 46–51 cm och tikar 43–48 cm. Det är en kraftig, kompakt och robust hund som samtidigt är smidig. Jag mötte flera tuffa cattledogs i Australien bl a Monty och Cap (egentligen Montague och Capulet, Romeo och Julia alltså). Första gången jag svängde in på deras gårdsplan kunde jag inte kliva ur bilen förrän jag blivit "presenterad" av deras husse och godkänd. Nästa gång visste dom att jag var OK.

Det finns inga bilder på tiken till valparna men hon var förstås hemma och jag träffade henne i köket innan fotosessionen. Hon kände inte mej och var mycket vaksam. Jag fick muta henne med godis och hon accepterade att jag satt i köket. När vi skulle fota var det enklast att inte ha henne med för hon hade varit överallt och vaktat sina småttingar. Det var bara de närmsta i familjen som fick hantera hennes valpar.

Den här underbara valpen kommer att bli kvar hos sin mamma och jag kommer förhoppningsvis att möta den igen.

Det var allt från valphagen.

Hälsningar Lena

2022-09-15 19:49   Susan Hanserkers

Men jösses! Jag ”behöver” en blå cattledog. Eller snarare, jag önskar att någon på ”min” brukshundklubb skaffar en blå cattledog. Själv tror jag inte att jag skulle orka ”hålla i dem mentalt” varje gång man ska gå in i en fårhage, där är mina pumi alldeles tillräckligt för mig att jobba med mentalt och attityds-mässigt.
Klokt att lämna tiken inne. När min tik hade valpar så gick hon hela tiden mellan besökare och valparna, minsta lilla så hade hon nog kunnat tänka sig att sätta tänderna i en vad… och cattledogen biter nog hårdare än pumin om den vill.

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-15 21:12

Tack Susan,
mina erfarenheter av att arbeta med vallhundar kommer enbart från Australien och där var "cattledogs" inte ett förstahandsval om man hade får. Jag jobbade mest med får och hade tre kelpies som jag kunde använda hur jag ville. Jag valde dock oftast att inte ta med alla hundar som jag hade tillgång till om jag skulle flytta t ex tackor med lamm. Då fick bara min favorit Bud följa med och han var väldigt mjuk mot alla. Om en tacka stampade med foten mot honom bad han nästan om ursäkt. Jag fick dock uppleva cattledogs in action på en annan gård och har fått se vad de kan göra. Här hemma har jag varit extramatte åt en ung cattledoghanne när matte jobbade utomlands. Det var nog den mest lyhörda och känsliga hund jag lärt känna men samtidigt såg jag också hur de begynnande slyngelfasonerna skulle bli ett jättejobb att hantera. Då kom tack och lov matte hem och fick ta de konflikterna.
Hälsningar Lena

Svara

2022-09-15 20:26   Border

Oj, vilka läckra bilder, dom är så fina. När dom blir vuxna behöver man inte oroa sig för något, spöar upp en lastbil utan problem, skarpa hundar men tillgivna, var inne på en sådan, men det blev en Kelpie i stället..

//Arnold.

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-15 20:51

Tack Arnold,
min erfarenhet från Australien stämmer med din kommentar men det fanns också problem med att de gärna "spöade upp bilar" för en del av dessa fina hundar hamnade under däcken på dessa bilar av misstag.
Hälsningar Lena

Svara

2022-09-15 20:43   gunte

Bastanta småttingar, blir nog rejäla arbetshundar. Två sista bilderna blev extra trevliga.
HaD/Gunte..

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-15 20:53

Tack Gunte,
det här är tuffa arbetshundar som man måste ha vettig sysselsättning för om man inte har en ranch med nötboskap. Men de är intelligenta och läraktiga och passar för en mängd andra arbetsuppgifter.
Hälsningar Keba

Svara

2022-09-15 21:06   begust

Vilka gulliga valpar. Krävande så klart att uppfostra och sysselsätta.
Många härliga bilder
Mvh Bengt

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-15 21:15

Tack Bengt,
det här är läckra hundar, väldigt smarta och lyhörda. Men det är en ras som ska jobba med något vettigt och har man inte flockar med djur måste man hitta på något annat för dem att göra.
Hälsningar Lena

Svara

2022-09-15 22:43   Khalad

Otroligt fina bilder! Jag riktigt känner lusten att skaffa hund igen, men nog inget för 82-åringar....Väldigt roligt att höra mer om dina australiska äventyr, förstår att djur alltid haft ditt hjärta. Superbilder hälsar Björn!

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-16 20:32

Tack Björn,
nej det här är nog inte en ras för 82-åringar om ni inte skulle få ta en äldre hund som också pensionerats. De är väldigt mysiga hundar men jag skulle nog själv inte skaffa en för jag skulle inte kunna sysselsätta den på ett bra sätt. Det är länge sedan jag var i Australien och jobbade men det var ett spännande år och ett land som jag verkligen gillar.
Hälsningar Lena

Svara

2022-09-15 22:43   Khalad

Otroligt fina bilder! Jag riktigt känner lusten att skaffa hund igen, men nog inget för 82-åringar....Väldigt roligt att höra mer om dina australiska äventyr, förstår att djur alltid haft ditt hjärta. Superbilder hälsar Björn!

Besvara

2022-09-15 23:07   mombasa

En av mina viktigaste hundkompisar, Derko, en Australian Cattledog som dog för många år sedan dök upp i minnet. Vi sågs kanske en gång i kvartalet på den tiden men varje gång vi sågs var det som när gamla vänner ses. Det där vänliga, igenkännandet fast vi ännu var utanför en hunds doftvärld. Tack för bilderna.
/Gunnar S

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-16 20:38

Tack Gunnar,
jag har också haft en catteldogkompis. Han bodde hos mej några gånger när hans matte var utomlands och jobbade. Han kunde vara en prövning men på äldre dar blev han en supermysig hund.
Hälsningar Lena

Svara

2022-09-16 07:04   pdahlen

Fina bilder och intressant läsning. Tycker den med mörkt öga var fräck. Kommer de att valla får i framtiden? Såg en hund som sprang runt en fårskock i Kungsbacka, det var imponerande att se hur den här ensamma hunden kunde samla ihop en hundra får

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-16 20:47

Tack Peter,
ett par av dessa skulle till Norge och de skulle visst till gårdar med djur. Det är lättare för en hund att samla ihop ett par hundra får än t ex fyra-fem stycken. Jag jobbade med en hund och hade fårflockar på upp till 1500, det var inga som helst problem. Det tog ju en stund och den fick springa mycket, i synnerhet om det var kuperat och det fanns träd och buskar.
Hälsningar Lena

Svara

2022-09-16 07:36   Joakim88

Vilka söta små valpar. Mycket fina bilder på dem :)

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-16 20:48

Tack Joakim.
alla valpar är ju söta men de här tycker jag är lite extra. Det var ju därför jag åkte hem till henne och fotade dem. Retrievervalpar är också bedårande.
Hälsningar Lena

Svara

2022-09-16 09:45   pic-tor

Väldigt trevliga bilder på den här för mig okända hundrasen. Robust är nog bara förnamnet på den här rasen. Associerar till rugbyspelare.

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-16 20:50

Tack Torbjörn,
det var en bra association för det är tuffa hundar, fast de inte är så stora. Jag skulle aldrig ha klivit ur bilen om en sån här vaktade utanför.
Hälsningar Lena

Svara

2022-09-16 13:52   Erik Madsen

Hej Lena.
Som sædvanlig en informativt og velskrevet blog med meget flotte fotografier. Ovenikøbet med et emne om en for mig ukendt hunderace - gillas mycket.
Med mange venlig ehilsener fra Erik.

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-16 20:52

Tack Erik,
det finn en del cattledogs i Skandinavien men i Australien är de nästan som en nationalsymbol, även om det finns flera andra hundraser som är bra vallhundar.
Hälsningar Lena

Svara

2022-09-16 13:55   imse 59

Så fina bilder på de bedårande små tuffingarna !
Smart att du tog med dig rekvisita så det blir lite variation på bilderna.
Så mysigt att se !
Ing-Marie

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-16 20:55

Tack Ing-Marie,
det slog mej att jag kanske skulle ta med bootsen och så kom jag på de andra prylarna som jag också hade kvar. Det var ändå svårt att få till bra bilder på dem och väldigt svårt att få ögonkontakt med dem. Men de var väldigt goa och mysiga.
Hälsningar Lena

Svara

2022-09-16 14:29   Vibybo

De är otroligt söta, särskilt bilden med de tre vid staketet där jag började fundera på vad detta gäng kan hitta på lössläppta. Föreställer mig att detta är en mycket frisk tålig ras med få hälsoproblem och mycket allmänt hundvett.

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-16 21:00

Tack Stefan,
just bilden vid staketet tyckte jag var väldigt mysig fast de är vända med rumpan mot fotografen. Det fanns mycket intressant i det där hörnet och så hörde de även sin mamma som inte fick vara med när vi fotade. Det är friska hundar om man jämför med många andra raser men man hörseltestar valpar för det förekommer dövhet. Det finns mycket hundvett i huvudet på dem men slyngelåldern kan vara en prövning och de är mycket envisa.
Hälsningar Lena

Svara

2022-09-16 14:45   Sabud

Fina bilder på riktiga tuffingar! Själv har jag bara erfarenhet av Border Collie. Läste att att man ganska tidigt upptäckte att hundarna blev vekare efter tid och behövde `fylla på´ med Dingo var tionde generation. (undrar hur man gör i dag). Vidare hade dom egenskapen att blixtsnabbt efter bettet slänga sig platt på marken för att undvika boskapens ofta skoförsedda klövar. Gissar att dagens svenskuppfödda Blue Heeler är en ganska snäll och sällskapsanpassad kopia av jyckarna från mitten av 1850-talet ;)

/Stephan

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-16 21:06

Tack Stephan,
jag tror inte man korsar med dingo idag men jag är inte förvånad om man gjorde det historiskt. Idag nöjer man sej nog med att selektera på de egenskaper man vill att den ska ha. Jag hade inte en aning om att man satte skor på klövar, verkar helt otroligt. Hästar dock, men nötkreatur. Det är nog ganska stor skillnad på hundar från förr och nu men det är inte en ras som man bara kan ha som sällskap utan att ge den något vettigt att jobba med. Det behöver inte vara vallning men något där den får använda både sitt huvud och röra sej mycket behövs.
Hälsningar Lena

Svara

2022-09-16 15:30   Margareta Cortés

Ingen ras jag har hört talats om tidigare, mes så underbart söta valpar.
Lite farligt att besöka valpar, man vill bara ta med dem hem.
Fast vi nöjer oss med Ronja som är lagom gammal och foglig nu, är ju extrahem för henne då vi är hemma.

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-16 21:12

Tack Margareta,
jag visste att alla dessa redan var sålda så det var "ofarligt" att åka och hälsa på dem. De var bedårande. Jag är väl egentligen en "retrievermänniska" och jag förstår till fullo att ni är nöjda med att ha Ronja hos er. Jag tog själv över en sju år gammal labradorhanne för många år sedan och lättare hund att leva med kan jag inte tänka mej. Han flyttade bara in hos mej och fann sej till rätta på en gång trots att han träffade sin gamla matte med jämna mellanrum (vi jobbade på samma ställe).
Hälsningar Lena

Svara

2022-09-17 14:15   Bjarne

Men jösses så fina! Oj, vad jag önskar jag varit där. Måste ha varit en fantastisk upplevelse med dessa sötnosar. Toppenfina bilder!
Hälsningar, Bjarne

Besvara

Svar från Lena Holm 2022-09-17 15:37

Tack Bjarne,
jag hade en mycket mysig session med dessa valpar och de sprang ju rakt på mej när jag fotade liggande på gräsmattan.
Hälsningar Lena

Svara