Åter till pålitliga uppkopplingar och svenskt aprilväder
Vid lunchtid i tisdags flög vi in över detta landskap och fick uppleva en guppigare landning än vi varit med om på mycket länge. Den här bilden försökte jag lägga in som Blogg 50/100 men fick ge upp. Vår slutdestination hade, som så många gånger annars, inte alls den internetkapacitet som krävs för att hålla igång en blogg utan att det tar halva natten. Jag fick släppa Blogg 100 för denna gång.
Vi hämtade ut en hyrbil och körde norrut. Landskapet var kuperat och motorovägen utmärkt, men den kostade en hel del att åka på.
Vi passerade mängder med terasser som såg ut som stora trappsteg i naturen. En del såg mycket gamla ut, andra såg ut att vara nygjorda eller väldigt välunderhållna.
Odlingar med enorma mängder små träd kantade vägen. Vi listade snart ut mesta var apelsinträd, men att det även fanns mandariner och citroner.
Vår slutdestination låg i Real de Gandia, ca 8 mil söder om Valencia, i Spanien. Min sambos syster hade bjudit in alla i familjen till detta spännande hus för att fira hennes 50-års dag.
Huset hade fyra våningar och låg i en mycket brant bergssluttning. Hyresvärden bodde på bottenplanet och vi hade tillgång till de övriga planen, dvs 240 kvm med sovplatser för 15 vuxna, flera balkonger, poolområdet och en mycket kuperad trädgård. Valencia med omnejd hade också "aprilväder" som växlade mellan mulet/regn och 10 grader till strålande sol och 25 grader. Ibland under samma dag.
Det stod krukor överallt men det gick nog bara åt två stycken, trots att vi hade två stora hundar i vårt sällskap (som fick bo utomhus). När solen sken var det en utmaning att fotografera här och jag är mycket tacksam över vad man kan "rädda" i LR.
Kaktusar och suckulenter blandade med pelargonier och hibiskus, allt i stora eller små krukor uppradade på varenda möjlig yta. Det gav en mycket charmig stämning till hela stället (och vi behövde ju inte vattna).
Många trappsteg när man kom hem efter en lång dag och dessutom hade matvaror med sej från affären. Dricksvatten var man också tvungen att köpa och bära upp.
Men i gengäld en fantastisk utsikt från balkongen där vi satt och åt middag flera kvällar.
I går kväll kom vi tillbaka till Arlanda vid 23-tiden och fick uppleva blixthalka på motorvägen strax utanför Knivsta. Minst 6 bilar hade kört på varandra men det verkade inte vara några allvarliga skador och inga ambulanser. Vår taxichaufför kunde inte förstå varför brandbilarna körde så sakta med blåljus förrän han började bromsa....men han fick stopp på bilen utan missöden och vi kom hem. Nu börjar en ny, helt vanlig vecka.
Hälsningar Lena
Jag var på föredrag om norr om Florens häromdagen där hade de också krukor
överallt på detta sätt. Inget planterat ....spännande få se hur ni haft det.
Här haglar det nu sedan skiner solen. Tänk så annorlunda hus och miljö.
Förstår det kommer mer bilder.
Ha fin vecka på er.
Gun-Inger
Som hostar så jag spricker snart.
vi fick också en rejäl hagelskur idag, typiskt Sverige känns det som. Sambons syster har sin äldsta dotter utanför Valencia så det fick styra lite när de letade efter ett lämpligt hus att hyra. Det här fungerade toppen för oss alla och det gick bara åt två krukor på hela veckan :-)
Krya på dej och så återkommer jag snart med mer bilder från våra vistelse i Spanien.
Hälsningar Lena
Ha det bra!
det var ett väldigt läckert hus som de lyckats hyra och betydligt billigare (och coolare) än att bo på hotell för alla oss tillsammans. De hade dessutom inget emot att systerdottern (som bor utanför Valencia) hade sina två hundar med sej, vilket verkligen underlättade för dem. Mer om det här stället i ett senare inlägg.
Hälsningar Lena
Mot en ny arbetsvecka!
det var ett jätteläckert hus om än inte helt utan skavanker. De hyrde huset för en ganska rimlig kostnad och värden bjöd verkligen till för att vi skulle trivas (mer om det senare). Jag hade inga planer på att ge upp Blogg 100 på denna resa för det skulle finnas wifi i huset. När jag insåg hur dåligt det var fick emellertid umgänge med familjen gå före bloggen. Jag hade ju redan insett att det skulle bli problem mot slutet då vi ska till Svalbard. Inget wifi där heller :-)
Hälsningar Lena
//GöranR
jag kan ingeting om området mer än att det hette Gandia. Jag har aldrig varit i Spanien förut och var positivt överraskad av den kuperade terrängen med alla odlingar och det väl utbyggda vägnätet som vi åkte på. Vi såg även en del hus ute på landet där standarden var betydligt lägre men klimatet är också helt annat än hemma,.
Hälsningar Lena
trots det ombytliga vädret hade vi några fina dagar och mycket trevligt sällskap på kvällarna då vi lagade mat i det stora huset och åt tillsammans. Varmare än hemma och lite omväxling skadar aldrig.
Hälsningar Lena
Hälsn!
jag får samma känsla som du har när jag flyger över Europa men det finns en del små plättar kvar och vissa fåglar trivs i odlingslandskapet. Vi var ute en dag med en fågelexpert och fick se en hel del. När risfälten blötläggs (de var nu helt torra) blir tydligen hela området vi passerade igenom ett hektiskt fågelparadis. Jag återkommer i en senare blogg med lite mer om fåglarna.
Hälsningar Lena
Hälsn!
det var ett gigantisk hus när man började gå runt i det. En rolig detalj var att det stod en flygel på fjärde våningen. Visserligen en mindre variant men ändå en stor pjäs att få upp för de smala stentrapporna.
Hälsningar Lena
Underbart med alla krukor och blommor, ser verkligen fint ut. Så skulle jag vilja ha det också om jag slapp släpa in allt inför vintern och om rådjuren kunde låta bli att smaka på allt.
Hoppas du visar mer från det spanska landskapet.
jag har sett att vissa bloggar med telefonen men jag gillar ju inte ens att ta bilder med den så det kändes inte heller som ett alternativ. Det hade antagligen också tagit en evig tid att få till. Det fanns inga rådjur och huset inhyste i normala fall två schäfrar i trädgården och på nedre botten som nog hade klarar av det problemet om det uppstått. Dock måste nog vissa av växterna ha vatten under de varmaste månaderna, men värden bodde ju där och hade nog inte så mycket annat för sej.
Hälsningar Lena
Tur att ha släkt som befinner sig på så vackra platser och två krukor var ju inte så farligt!
Hälsningar/Kirsten