Visuell tradering, var börjar man?
För ungefär femtiofem år sedan läste jag en artikel i februarinumret 1969 av tidningen Foto. (Jag har tidningen kvar.) Anders Petersen " Mina bilder är äckliga", tredje resan till Hamburg och St Pauli. Jag hade sett en del tidigare bilder av Petersen men i den här stunden var det som att jaget mötte bilden, påståendet, berättelsen och det gick upp för mig att bilder inte behöver följa KW Gullersnormen. Att det finns utrymme för det fula också. Så alltså även i fotografi. Att det fanns fult och äckligt i annan konst var nu ingen nyhet för mig. Den moderna konsten hade släppt taget om den vackra realismen och naturalismen långt tidigare. Att det fanns flera sätt att göra bild, och att se bild var en upplevelse i sig. Geten på Moderna granne med en racingrön Lotus formel 1. Eller Niki de Saint Phalle; Hon, ett allkonstverk 1966. Francis Bacon, Lucien Freud med mera, med mera. Konstigt vore om fotografi inte var kapabelt det också. Tänkte en femtonåring om konst, bild och fotografi. Och det var ju fotografiet också, kapabelt alltså.
(Övergiven padelbana. Januari 2024 Nikon F 24/2.8 Fomapan 200.)
Nu kom jag aldrig att i något avseende som helst bli en Petersenefterföljare. Jag traderade varken bokstavligt eller bildlikt, men jag förstod att alternativet fanns.
(Tjockan ligger tät. Xpro2 18-55) Fotografi som ett nödvändigt ont.
Och här är uppslaget och artikeln. Inser att jag har skrivit om det här en gång tidigare. (https://www.fotosidan.se/blogs/omvantperspektiv/betydelsefulla-bilder-191011.htm)
Tror jag! :)
/B
/Gunnar S
När jag däremot kan värja mig - så gör jag det.
Jag håller på KW Gullersnormen.
/Gunnar S
30 böcker och hundratals utställningar senare är det bara att lyfta på hatten tacka för ett makalöst fotografiskt livsverk. Anders Petersen är unik och fullt i klass med de stora namnen i den fotografiska historien.
En del klagar på hans estetik, t o m att han exploaterar dem han fotograferar. Jag håller inte med. De ”fula” bilderna är för mig alltid intressantare än de slätstrukna och till formen perfekta. De berättar ofta något BAKOM bilden, om närvaro, värderingar och i bästa också något om detta med att vara människa på gott och ont.
”There’s more to the picture than mest the eye”. Eller som Leonard CohEn uttryckte saken; There is a crack in everything, That’s how the light get’s in.
Allt gott/per-erik
Ha det gott
/Gunnar S