Tour de France VI. Åter till Paris

Dags att lämna Normandie och Jeanettes gästfrihet. Det gör vi i regn. Och genom Paris mer eller mindre igenkorkade in och utfartsleder. Tillbaka till det lite småsömniga Saint Maur. Och huset som aldrig blir riktigt färdigt. Där just nu en farfar är på väg ut och en barnfamilj är på väg in, samtidigt. Ett litet svenskt sällskap ovanpå det. Då får man ta det där med flyttkartonger på det mest oväntade ställen. Vi trivs i Saint Maur.


   En ledig dag skulle man kunna tänka sig att åka in till Paris centrum, gatufota så där lite grann. Men jag hamnar i köket istället.

Finhackar grönsaker inköpta på marknaden, får ansvaret över ratatouillen. Det finns lika många recept på ratatouille som det finns franska kök. Lök, tomater, paprika, aubergine, zucchini kan det vara enklare? Man får laborera med proportioner, hur fint eller grovt hackat, koktider, ordningen som ingredienserna hamnar i grytan. Man landar sällan under tre timmar.

Vi har haft ett par trevliga veckor, inte minst tack vare den ”franska familjen” som hela tiden växer. Till sommaren är det kanske vår tur. Då ska Brigittte få se mjukslipade granithällar och segla bland kobbar och  skär (och en eller annan grynna). Det blev nu  inte en dedikerad fotoresa. Fotografi på den nivån fordrar en annan disciplin. Men det  går väl fler tåg.

Om att åka tåg. SJ till Köpenhamn fungerade bra. DB Köpenhamn till Hamburg. Försening mellan Hamburg och Frankfurt löstes enkelt och smidigt av tågvärden. Franska TGV, snabbt, smidigt och bekvämt. Och det är lite speciellt att åka på marken i 320 km/t. Samma erfarenhet på tillbakavägen. SJ-vagnar från Hamburg som skulle gå tio på kvällen men blev framflyttat till klockan nio istället varefter det blev försenad avgång till klockan tio. SJ-sovvagnar är helt ok fast det där hur man härbärgerar två personer med två normalstora resväskor i en sovkupé tål att fundera runt. I Eslöv blev vi stående. Stort signalfel. Fem timmars försening. Och vad gör man? Man börjar snacka med grannarna i kupén intill. Och fann efter ett tag att segling var en gemensam nämnare. En man från Finland på väg hem efter en resa som mest gått ut på att äta fisk. En canadensisk pensionerad arkitekt, som ritat sina egna båtar,  på väg till Kirkenes för att åka Hurtigrutten.  Möten som  inte sällan sker just på tåg. På fem timmar hinner man prata om väldigt mycket.
SJ:s sovvagnar har inte WiFi. Deutsche Bahn har men ofta mycket svajigt. Franska tåg, exemplariskt.
  Åka tåg är att resa. Gör det.

Inlagt 2023-09-28 19:21 | Läst 759 ggr. | Permalink
Jag läste först nu igenom dina inlägg från Frankrike, mycket trevlig läsning. Fina resebilder med sådan variation att jag gärna tittar på dem!

Tommy S.
Svar från mombasa 2023-09-28 19:57
Hej. Tack och bock. Kul att bilderna ”når fram”.
/Gunnar S
Ratatouille är ju en obligatorisk rätt så här års om man har någon form av egen odling, och plötsligt har ett överflöd av aubergine, tomater, zucchini och paprika. Ett perfekt sätt att förädla dessa produkter och spara dem i frysen i lagom stora portioner. Visst kan man träffa intressanta personer på tåg och få en extra minnesvärd stund (x timmar) på en resa. Men om man helt vill komma från A til B, och har en tid att passa (en dag då man måste vara framme) känns tåg väldigt osäkert numera. Men det varierar väl mellan länder, som du också beskriver. Trevligt att följa er resa.
Hälsningar Lena
Svar från mombasa 2023-09-29 17:41
Så sant. Fast våra auberginer blir inte riktigt vad vi förväntat oss. Tågen i Europa är nog att lita på. Lite värre i Sverige är det men kollar man statistik över tågförseningar jämfört med flyg så är skillnaden inte så stor som man kan tro. Och mycket flygande kan säkert undvikas. Våra universitet ärr väl inte världsbäst på det här. Min fru mer eller mindre flygpendlade till Gotland och universitetsfilialen där. Många resor hade nog klarats av på länk tror vi.
Kul att få berätta om en resa i alla fall.
Ha det gott
Gunnar S