Lite mer om optik och hur man egentligen ser saker
Såna här sällsynta högtrycksryggar med 21 grader i badvattnet och en stillsam sjöbris nån dag efter midsommarhelgen lockar väl vem som helst ut till ytterskären. Särskilt då man vet att de flesta löneslavar åkte hem till grottekvarnen i går kväll. Men med ett barnbarn som kompanjon utforskar vi en (mycket välbekant) liten ö. Familjen svan, en labyrint, badvatten med tångruskor (”hötter” på roslagsmål) och spigg. Det är en unge som sakta men säkert gör sig bekväm i det här hörnet av världen. Och lär sig ro en båt så snart fyllda sex år som man är, och andra nyttigheter.
Bilden visar Svartlögafjärden i Stockholms skärgård och vid horisonten förtonar sig Ljusterös siluett. Vad en observatör från vår utsiktspunkt inte ser, knappt ens med en fältkikare 10x42 är två stycken vindkraftverk med totalhöjden 150 meter (navhöjd 95 meter och rotordiameter 110 meter.) Förutom vindsnurrorna kan en skarpögd observatör, helst då alltså med fältkikare urskilja inte mindre än fem mobilmaster utmed horisonten. Avståndet mellan vår observationsplats (cirka 4 meter över havsytan) och kraftverken är ungefär 23 kilometer, sikten ca 20-50 km enligt SMHI:s observation. Bilden är tagen med 23mm objektiv för aps-c. Ett lite snävare utsnitt vore kanske mer rättvisande om man jämför med ögats aktiva synfält ( ja det är det där med tappar och stavar och hur synapparaten egentligen fungerar) och observationen tar ingen som helst hänsyn till observatörens förväntningar på vad denne egentligen ser, eller förväntar sig se, för om nu observatören befunnit sig i riksdagshusets plenisal ser denne ingenting av detta.
det finns mycket värt att observera en solig dag.
Som du kanske vet har ingen vindsnurreverksamhet inom Sverige varit lönsam under åren 2017-2021, trots bidrag. Detta trots att avvecklingskostnader inte medräknats. Dom glasfiberförstärkta vingarna planeras att grävas ned. Ju fler vindkraftverk som byggs, desto olönsammare blir dom - när det inte blåser producerar dom ingenting, när det blåser produceras massor av el varför priset blir lågt på elbörsen. Ludvika har ett strålande fint vintersportområde uppe vid det som kallas Ljungåsen. Där finna en rad olika spår, välgjorda spår för klassisk åkning i många längder, rena nybörjarspår, hundsspår, skatingspår. Sist jag var där hade området 17 vindkraftsnurror, du kan inte åka något av spåren utan att ständigt höra snurrornas svischande eller se dom skymta fram mellan granarna. Det är framtiden för en stor del av Sverige om vi fullföljer det här spåret.
Men en fin bild från skärgården, utan synliga snurror! Hälsningar/ Björn
Ditt räkneexempel får mig att dra lite på mun, det är lite Tage Danielson-formulering över det hela. Men nu ska ju heller inte all energiproduktion ske vindkraftsbaserat, det finns ju fler saker, vattenkraft, solkraft, energieffektivisering (som lite otippat resulterade i bortåt 20% energivinst förra hösten) med mera. Mig veterligt har vindkraften inte haft subventioner sen 2011. Vad gäller glasfiberarmerade rotorvingar är det väl samma problem med att destruera dem som med plastbåtar, bilkarosser med mera, saker som få beskärmar sig särskilt mycket över.
Det är säkert så att man kan höra snurrornas svischande i skidspåren eller se en skymt av dem. Det finns mycket låter och påverkar landskapet, flygtrafik, motorvägar, gräsklippare, lövblåsare, listan kan bli lång.
Min lilla tanke med kåseriet var helt enkelt att man från vissa politiska hörn målar upp en bild som inte stämmer förmodligen för att knipa lättköpta populistiska poäng inte sällan med en visuell retorik som är helt missvisande.
(Något senare på dagen då eftermiddagsdiset drar upp som så ofta såna här dagar, ser man inga snurror ens med kikare..)
/Gunnar S
Jag minns då masterna kom, den första jättehöga för cirka 50 år sen var väl nån sorts radarspaningsgrej, skärgården krympte plötsligt, från att ha varit ett oändligt myller till att bli några öar och en del vatten kring den där masten. Vindkraftverken kanske har en liknande effekt, att det som kändes oändligt blir upptaget.
/Gunnar S
Ditt inlägg här fick mig att minnas finaste naturupplevelsena i livet också. En gång Kallskär och öarna i utanför, normalt var vi morronsömniga men en gång kom pappa o mamma o jag överens om att starta vid 04.00, "magiskt" är ett numera slitet ord men så var det att stillsamt ta sig fram och titta och lyssna.
En annan gång trevade vi, den gången en morbror och jag, oss i stilla väder fram genom grynnorna och skären innanför Söderarm. Segelbåten hade köl så man fick se sig för, vattnet dåförtiden tillräckligt klart- Vi fick upp en gädda som morbror rensade.
/Gunnar S
/B
/Gunnar S
Hälsn!
zooma gärna ut.. https://kartor.eniro.se/?c=59.132252,18.847509&z=20&l=hybrid&g=59.132252,18.847509
Med nuvarande båt ligger nog Tärnskär lite grann utanför aktionsradien. men det man har i minnet, det har man.
/Gunnar S
/Ulf
/Gunnar S