Den nödvändiga oskärpan.
För någon månad sedan tog jag den här bilden. Den har legat på mitt skrivbord sen dess. Jag tror att den går att läsa på flera sätt. Ingångströskeln är ganska hög, Oskärpa ligger inte riktigt i den fotografiska tiden. Men den är antagligen en solitär. Inget att upprepa för ofta.
Oskärpan och andra brister måste ha det perfekta att spegla sig mot. Det är där konflikten uppstår. Och då menar jag det dramaturgiska begreppet konflikt. Motsättningen. Och att läsaren har så mycket på fötterna att den förstår konflikten.
Inlagt 2020-10-23 21:52 |
Läst 1327 ggr. |
Permalink
Och att man kan jämföra med mer triviala fyra fötter på två personer längre upp i bilden bidrar på sitt sätt.
Tack Gunnar, tack Bengt!
Kul att du noterade det där med tre fötter. Och att bilden får mungiporna att åka upp. Då är bilden inte betydelselös. Ett gott skratt förlänger käften om man får citera Oscar Anderson OA.
Ha det gott
/Gunnar S
Hur mycket tid tar vi på oss att kolla en bild, och vad vill fotografen förmedla? Eller är vi inte tillräckligt starka, för att vi ska stanna upp, vid bilden?
Jag har ibland eller ganska ofta eller nästan alltid tagit, och tar bilder, som jag tycker speglar allvar lycka, eller på något sätt ska ha någon form av budskap men fått märkliga komiska kommentarer om en rolig figur. osv.
Din bild, oskarp som här förmedlar en bild som väcka tankar, och fördjupning. Varför blir en sådan bild bra medan en oskarp semesterbild anses misslyckad? Jag vet varför.
Bengt H.
.
Ha det gott
/Gunnar S
/B
Ha det gott
/Gunnar S
Hälsningar Jörgen
Ha det gott
/Gunnar S
kroppar som är på väg
Bilden är digital. Så fotograferar jag numera mestadels. Jag använder nästan alltid ett objektiv motsvarande 35mm. Eftersom kamerans sensor medger en ganska fri beskärning av filen utnyttjar jag det, Det blir så att säga att jag byter brännvidd i förstoringsapparaten. Ett ”35mm negativ” klarar idag en beskärning upp mot förmodan ”135mm” utan att tappa allt för mycket kvalitet.
Ha det gott
/Gunnar S