Bra grej för alla gatufotografer och en del andra också för den delen.

En tur till Enköping och Awnis fotokurs. ( Jag är där som språkstöd och "observatör".) Så här i början är kursen rätt Basic och behandlar idag kort och lång slutartid. Kanske lite för "basic" en del deltagare.
MEN. På vägen hem i bussen (och jag konstaterade helt utanför ämnet att det finns många vackra ensamma träd på slätten, särskilt i snö) kom jag att tänka på en övning jag körde i kursen Fotografisk bild 1. När deltagarna började bli hyfsat varma i kläderna och vi började närma oss olika genrer och hur sådana bäst tillämpas, gjorde vi gatufoto-inslaget så här:
Nu går ni ut och fotograferar på stan. Motiven får vara vad som helst. Vi träffas nästa lektion och går som vanligt igenom bilderna, det vill säga rensar och plockar ut de där sex-sju som känns bäst i magen. Så efter en snabb genomgång får eleverna en mall eller matris. ( mallen är gatufotografiets "tio budord") Gå nu igenom era bilder ( det här görs två och två) och se om bilderna uppfyller matrisen krav. Det visar sig så klart ganska snabbt att vissa bilder faller ur direkt, men också att en del bilder om inte matchar helt och hållet så uppfyller  de iallafall vissa av kriterierna. Vi blir också överens om att bilder som uppfyller matrisen för den skull inte alltid har bäst kvalitet i alla avseenden. Det kan vara oskärpa på fel ställe, nånting i ögonblicket som inte riktigt stämmer och så vidare. Vi brukade stoppa där för nu var vi snubblande nära långa resonemang om bilders olika kvaliteter med mera. Och det spar vi till ett annat tillfälle.
 Det är faktiskt inte helt fel, även för gamla fotorävar att ibland gå tillbaka till ruta ett. För att se vad man egentligen håller på med. Prova själv!

( den här bilden är inte helt överraskande svartvitt. Vi tyckte att tillvaron var lite svartvit idag. Och jag har drabbats av en svårartad pedagog-abstinens.)

2019-01-23 08:05   Frekeman

Hej Gunnar! Givetvis intresserad av vad gatufotografiets ”tio budord” är! Lust att dela med dig av dem?
Mvh
Fredrik

Svar från mombasa 2019-01-23 17:55

Hej Fredrik! Nja, budord och budord. Snarare kanske den gängse definitionen om urban miljö och nån form av mänsklig aktivitet. Det räcker nog inte till tio "budord" riktigt. Men poängen med övningen var att läsa in något i en redan tagen bild. Och att upptäcka att olika genrer har olika kriterier.
En aning märkligt var att flera elever i olika årskullar, oberoende av varandra ställde frågor vad man ska ha, färg visavi svartvitt, brännvidd och andra tekniskt orienterade frågor. Min fråga var ofta, varifrån härstammade deras funderingar. Och väldigt ofta visade det sig att det härrörde från olika tutorials, youtube-klipp, olika trådar i sociala medier. Allt i en ganska rörig blandning. Det var förövrigt det som fick mig att börja fundera på att genren kanske rent av hade ett problem i sin uttolkning.
mvh
Gunnar

Frekeman 2019-01-23 19:29

Ok. Då förstår jag lite bättre. Mycket på YouTube om gatufoto är rent felaktigt men om det är en populär fotograf/vloggare med många följare som säger något så är det inte konstigt att folk får för sig en massa konstigheter. Bättre är att studera gamla mästare och de som följt i dessas fotspår samt utövar och utvecklar/förändrar genren utan att förkasta och glömma dess historik.

Men även bland dagens tongivande gatufotografer käbblas och argumenteras det om vad som är gatufoto. Nick Turpin som grundade In-Public för ca 15 år sedan lämnade nyligen sin skapelse under lite småtrista former på grund av ett gatufoto som tagits med panorama-funktionen i en iPhone, med en massa konstigheter i bilden som resultat av rörelse när bilden togs. Nick är rätt konservativ och jag håller med honom i mycket.

I augusti förra året på Street London så diskuterades gränserna mellan gatufoto och andra typer av genrer: http://streetlondon.co.uk. Mycket intressant förstås men jag vet inte om det utmynnade i något konkret resultat.

Jag tycker nog att det inte är genren som har problem utan de som tror sig utöva den men saknar kunskapen om genren.
Mvh
Fredrik