glömd skulptör

Den egendomliga skulpturen utanför gamla Kemikum,(kemiska institutionen) numera Konstvetenskapen. Gjord av Robert Nilsson, för övrigt far till fotografen Pål-Nils Nilsson, vars bilder jag just suttit och bläddrat bland. Skulpturen heter Vågspel. Kanske en aning malplacerad. Jag ser få kopplingar mellan en kemisk institution och en söt sjöflicka, eller sjöjungfru kanske. Borde åtminstone vart en fontän i omedelbar närhet. Liksom lite Milles, solglitter. 

Skulpturen har för mig en omisskännlig doft och klang av femtiotal.( den är för övrigt gjord 1958)

 Jag minns den här skulpturen från den tid vi lekte i Engelska parken. Och det luktade ibland skunk från Kemikum.Vad mixtrade de med där innanför det öppna fönsterraderna? Men skulpturen hade en särskild lockelse. Hon sitter där, lite stiliserad och fingrar på en sjöstjärna medans hennes fiskstjärtsben böljar, inte olikt en bläckfisks armar. Hon håller huvudet stolt.

Robert Nilsson är nog ganska bortglömd trots en stor oeuvre med en hel del konst placerade i kyrkor och liknande inrättningar.

2017-05-15 00:00   Måns H

Intressant påminnelse! Blev nyfiken och kollade lite. Hittade bland annat detta om Markuskyrkan i Björkhagen, en internationellt mycket högt skattad byggnad av Sigurd Lewerentz:

"Utsmyckningen i Markuskyrkan skapades av konstnärsparet Barbro och Robert Nilsson. De formgav bland annat de två vävnaderna bakom altaret och krucifixet däremellan. Kyrksilvret, ljusstakar och bronsplattan i träporten är skapade av Robert Nilsson, likaså en klinkerrelief i fasaden ovanför porten." Jag tycker också att vattenspelsskulpturen i brons är en viktig del av upplevelsen.

Svar från mombasa 2017-05-19 12:07

Det var roligt att jag fick bidra med en påminnelse. Finns ju mycket offentlig konst som har hamnat lite i skymundan. Ibland för att de bokstavligen skyms av nåt eller för att de smält in miljön och vanans blickar. Trevlig helg