Turistväg Riksettan från Jönköping och några makalösa manicker.
Vi lämnar Jönköping och letar oss ner till det som här kallas för Turistväg och är en del av gamla Riksettan. Det dröjer inte så länge innan vi träffar på det första minnet från den tiden då det var Riksväg ett.
Vi ser att det inte bara är vi som valt den lugna fina vägen som slingrar sig söderut utefter Lagan. Bakom oss stannar en tysk bil och de går också ut för att ta några bilder.
Vägen leder oss vidare och nästa stopp för att sträcka på benen blir vid Hallsjö kyrkoruin. Den ligger fint uppe på en backe med många blommor.
Kyrkorna på den här tiden byggdes ofta av storbönderna för att visa sin ställning och även för att manifestera sin nya kristna tro. Det var inte heller ovanligt att de byggdes nära hedniska gravfält. Så har de gjort även här för vi ser flera gravfält i närheten. Den här ruinen är troligtvis från medeltiden.
Det är varmt men alla blommor har inte hunnit torka bort.
Som jag sa så slingrar sig vägen utefter Lagan och jag vill gärna stanna och ta en närmare titt på den ån. Mitt enda förhållande till ån är när jag i skolan skulle lära mig de halländska åarna "vi ska äta, ni ska laga", förmodar att det var för att jag bodde norrut som de var den ramsan där man räknar upp dem norrifrån som var den vi lärde oss.
Vi har kommit till en lugn liten oas vid Lagans kant. Någon vänlig själ har klippt gräset, ställt fram fint målade bänkar och hållit R1-skylten i fint skick. Det finns även en skylt om att det är privat område men att man får vara där om man inte skräpar ner.
Tyvärr är lanthandeln stängd och ändå är vi inte här i ottan. Det ser inte ut som om den skulle vara igenbommad för gott för när vi kikar in så finns det både smör och mjölk i kyldisken. Vi hade nog bara otur att det var stängt.
Lovar, vi ställde ingen cykel mot väggen.
Om jag inte mins helt fel så finns dessa makalösa manicker i Skingeröd. Det ligger inte så långt från Perstorp. Många fler än de som jag har här var det. De flesta rörde på sig på olika sätt.
The star in the team, heter den här skulpturen och kan då få vara med i stor upplaga.
Så kommer vi till Skåne. I Perstorp står den här fina gården.
Långa ståtliga Humlestörar har de här. Vi har humle som växer och trivs på vårt lantställe, jag har försökt att ta hem några plantor och få humlestörar hemma men där vill de inte växa.
Nu när vi har kommit till Skåne far vi genom lummiga bokskogar som ger välbehövlig skugga.
Kommer förbi Kalle på Spången. Där känns det lite väl turistiskt med stor scen och allsångskvällar.
Till slut hamnar vi på Röstånga gästgiveri, ett trevligt gästis där maten är god och mer än riklig till portionerna.
Daniel
Vackra platser som vi passerade där.
Många manicker hade den personen byggt.
Han var någonstans inne i huset men vi fick ingen kontakt med honom, bilen stod med motorn igång så vi tänkte att han skulle komma ut men ingen kom så vi vet inte så mycket om orsaken till manickerna.
Det var en kul tanke, den med gumman och gubben.
Bättre service på den tiden. Osäkert om det finns motell kvar utefter den vägen.
Du har så rätt, då kom det dessutom ut någon och tankade bilen och putsade vindrutan.
Har sett att det finns kvar i många länder fortfarande, i Brasilien kommer de dessutom ut och tar betalt vid bilen.
:))
/G
Tack Gunte!
Sten
Det var rena nostalgin att åka den vägen.
Vill man ha den servicen på macken numera så får man åka utomlands.
I Sao Paulo kom de ut och tankade och tog även betalt vid bilen. Såg i Tokyo och Seoul att det var bemannade mackar.
Hälsningar Lena
Visst är det kul med bloggarna man kan resa över hela världen och behöver inte förflytta sig från datorn.
Perstorp är mest känt för ättikan och sitt museum om plast.
Skäms jag har inte varit där ännu men står på den där listan du vet.
Vid Lagan är det mycket naturskönt.
Vilka installationer ni hittade en sådan vore inte dumt ha i trädgården.
Sov gott
Gun-Inger
När jag hör Perstorp så tänker jag på vårt gamla köksbord.
Vi såg mycket fin natur och en hel del kul saker också.