"Kom och stå med mig vid hagens grind"

Färden i dag går mot Kopparberg.

Tågen kommer och går i Kopparberg , inte fick vi någon körv här ändå så huppä vi inte älva i Köppäbä.

Men vi hittade en liten undanskymd plats där det nog var mycket livlig verksamhet förr, i de här båsen rostade man svavelrik malm från närliggande gruvor. Man la ved i botten i olika lager ovanpå det malmen och träkol, tände på veden och det fick brinna i två till åtta dygn. Röken var mycket giftig.

Det här är stora grytan där sägs det att koppartackor avkyldes i vatten eller att man smälte blymalm, det är tydligen lite olika uppfattning om vad den användes till.

Bakom stora grytan ser man hyttbälgen, två lådor som passar precis i varandra. Den ena är rörlig så när lådor pressas samman uppstår det blästerluft till elden. Nu ser det ut som om myrorna tagit den i besittning.

Går man upp i skogsbacken finns det mer lämningar kvar, men jag fastnade på uppvägen vid några träd med tickor på.

Vi lämnade Kopparberg och hamnade på Skäret, där i ett gammalt virkesmagasin på det nedlagda sågverket håller Opera på Skäret till.

Just nu övas det för "Maskeradbalen". Vi var lite för tidiga för att kunna gå och se den.

På vägen därifrån uppmanas vi att akta barn och djur. 

I Ställberg, nära Grängesberg, levde en man som gjort stort avtryck eftersom han fått en egen staty. Han kallades för "Ställbergsjätten". Han hette Anders Gustav Andersson och levde mellan 1857-1918. Han var 220 cm lång och hade skostorlek 62, vägde runt 160 kg.

Han ska ha ådrog sig en svår ryggskada när han räddade livet på sju män från en fallande bergvägg i gruvan. Han ska då ha hållit emot denna vägg med sin egen rygg. 

Vid ett tillfälle klagade hamnchefen i Oxelösund och sa att man skickade för stora malmblock från Grängesberg. Han hänvisade till att det skulle vara handlastad malm. Grängesbergsbolaaget svarade att hade man lastat malmen för hand i Grängesberg så skulle man också kunna lossa den för hand. Och så skickade man ner Ställbergsjätten till Oxelösund och där lastade han av de bergblock som han själv lastat på tågsättet i Grängesberg. Efter det besöket kom det inga flera klagomål.

Dagens lunchpaus blir vid sjön Björken nära Grangärde. Namnet Grangärde får mig att tänka på Dan Andersson, därav dagens titel på blogginlägget.

Runt omkring oss där vi slår oss ner är det fyllt av liljekonvaljer. De finns i stora fällt åt alla håll.

Har nog aldrig sett så många samtidigt förr.

På en liten skogspromenad den här dagen ser jag lite skogsstjärnor också. Ser dem sällan hemmavid.

Tar ett sista stopp vid Saxå, innan vi återvänder till nattvilan i Grythyttan. Här i Saxå finns också lite rester kvar från brukstiden.

2023-06-21 16:23   niniz

Så fin vandringstur i den naturen och den lilla orten är rätt fin men det är ändå den låtdängan som både fastnar och tankarna är i när man hör kopparberg.
Mycket tung trafik också i det lilla samhället.
/N

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2024-07-21 14:55

Tack Nina!
Bra att backa lite i sina inlägg och se vad man missat.
tack än en gång för din kommentar.

Svara

2023-06-21 19:50   pdahlen

Intressant läsning, ser ut att ha varit en händelserik dag.

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2024-07-21 14:56

Tack Peter!
Bläddrar bakåt för att kolla vilka oinloggade jag missat och ser att jag även missat inloggade. Tack

Svara