Bratislava med det vita slottet.

Vi lämnade Wien på kvällen och har under natten sakta förflyttat oss till Bratislava. Stilla flyter Don, i Sjolochov romansvit, men Donau flyter ganska stilla den med. Vi åker medströms och vår båt tar oss fram i max 20 km/h. Jag vaknar vid tretiden och just då passerar vi under Nový Most bron.

Ser inte så mycket av staden mer än en massa ljus.

När det ljusnar går jag upp på soldäck och det första jag då ser är slottet. Dit upp ska vi och jag är lite oroad över hur det ska gå till. Det är ganska långt och jag vet att det även är brant upp dit.

Men oron var obefogad, vi ska åka med tåg. Ett tåg på hjul.

På vägen ser vi förstås en massa fina hus och byggnader.

Helt smärtfritt har vi tagit oss upp till Bratislava slott. Lite uppförsbacke har vi kvar, men den besegrades galant.

Slottet har en historia från 900-talet. Då var det ett litet stenslott som senare byggdes om till gotiskt slott på 1400-talet för att under 1500-talet byggas om till ett slott i renässansstil. Inte nog med det för på 1600-talet blev det ombyggt till barockslott. Men drottning Maria Theresa av Österrike var inte nöjd med slottet så hon lät bygga om stora delar av slottet i rokokostil. 

Sedan på 1800-talets början, blev slottet bostad för 1.500 soldater, det var ingen höjdare för först bombade Napoleons trupper slottet och efter en blöt kväll  1811 lyckades soldaterna tända eld på slottet.

Så mycken möda för att skapa en ruin.

Slottet låg sedan i ruiner ända fram till 1950-talet då började man bygga upp slottet igen. 

Svätopluk som var kung av Stora Mähren står staty här. Stora Mähren var ett rike som grundades omkring år 830. Imperiets centrum låg längs floden Morava, i dagens Tjeckien och Slovakien, men det sträckte sig till att omfatta det nuvarande Ungern samt delar av Polen, Serbien, Ukraina, Österrike, Tyskland, Kroatien och Slovenien.

Här uppe måste man passa på att titta på utsikten. Den är storslagen man kan se både till Ungern och Österrike och, långt där borta på andra sidan den raka bron ligger vår båt och någonstans långt där borta är Ungern.

Här kan vi även kika in i restaurangen som ligger på toppen av brospannet till  Nový Most bron. Ser att det redan är folk där och även högst upp på utsiktsplattformen. Tornet är 80 meter högt och formen på restaurangen har gjort att bron kallas för Ufo-bron.

Om vi i dag ser till Ungern är jag osäker på, men de här vindkraftverken står i Österrike.

På baksidan av slottet finns en fin barockträdgård.

Tur jag har min fotoassisten med, som med raska ben kan springa uppför trappan och få en bild över trädgården och på köpet kom även jag med på bild. Står längst bort och kämpar med att få ordning på min röda krycka och kamera. Inte så lätt.

Vänder man sig om, som jag gjort på den här bilden...

...så ser man att trädgården fortsätter där bakom muren. 

Dags för oss att ta oss tillbaka ner till stan.

Road trip north XIII - Kiruna

Det är dags att lämna Henningsvär och åka vidare, men innan vi packar in väskorna i bilen så måste jag få ge en eloge till kocken på Knusarn som fixade vår frukost. Vi var, som jag berättade tidigare, de enda gästerna på hotellet och trots det så kom kocken dit på morgonen och lagade i iordning en riklig frukost. Förutom nybakat bröd och en massa olika pålägg, frukt, grönsaker och flingor så erbjöd han sig att laga äggröra, bacon,  omelett eller vad vi ville ha. Även våfflor kunde vi grädda. Vilken service för oss två.

Mätta och belåtna med vår vistelse på Henningsvær och Lofoten åkte vi iväg innan det hade ljusnat ordentligt.

Farväl Henningsvær. 

På många ställen varnades det för älg, men trots det så såg vi bara en enda älg på hela resan. Den stod i några snår och betade. Naturligtvis där det inte gick att stanna. 

Några sista bilder från Lofoten.

En av alla Norges broar. 

Här har vi lämnat Lofoten och är på väg mot Riksgränsen och Sverige. Vindsnurrorna står i givakt där uppe på fjället. 

Här har vi de svenska fjällen.

Anar ett litet ljus borta över Nuolja och Slåttajåkka.

Ser du Lapporten, det gjorde inte vi den här gången, men den finns där bakom molnen.

Vi börjar närma oss Kiruna nu.

Det blev inte så mycket fotande i Kiruna för besöket var mest ämnat för att hälsa på släkten. men uträttade några ärenden i stan först och fick syn på lite nya dekorationer.

Nalle Puh har tydligen skaffat sig en ren.

Ett besök på Thornéus är förstås obligatoriskt, torkat renkött och kaffeost måste jag bara ha med mig hem.

Min äldsta morbror fick ett besök, så det är klart att morbror Kalle 96 måste få vara med i bloggen och kusin Kicki också.

På kvällen gav vi oss ut för att äta middag. Brukar inte vara några problem att få bord där, men då ska man inte underskatta kirunabornas vilja att fira Alla hjärtans dag.

Trodde ett tag att vi skulle få nöja oss med en korv och Cola på Empes.

Men Mommas som ligger i Ferrum hade faktiskt ett bord till oss och hade dessutom en mycket god souvas. Fast vi bodde inte på Ferrum den här gången, de hade tydligen fått hybris och ville ha över 3.000 kr för ett dubbelrum 

På Kebne bodde vi bra och till ett betydligt bättre pris, utsikt hade vi också.

Lite skotsk natur.

Det är inte så många turister i Aberdeen, det märks speciellt då vi är på turistbyrån för att försöka boka en utflykt. Dit vi vill åka är vi de enda som bokat den veckan och blir det inte två till så körs inte utflykten. Lite spännande väntan till måndagsmorgon för att se om vi kommer iväg.

Vi hade tur, för det är två till som bokat, två som bor i Norge.

Trevligt att se lite landskap och inte bara grå granithus.

Tyvärr är det inga fotostopp på vägen så jag försöker få till några minnesbilder på landskapet som vi susar förbi. Det är gott om får i Skottland, det är dubbelt så många får som människor.

Kommer till byn Elgin. Stannar till vid Johnston Courtyard för en fikapaus och titta på lite dyra hantverk i kaschmir.

Fast vi är inte fikasugna ännu utan går iväg till den gamla Elgin Cathedral.

Det är inte så mycket till katedral längre, mer en ruin efter den ståtliga katedralen.

Elgin Cathedral började byggas redan 1224 och växte under åren till en pampig domkyrka. Men den mötte sitt öde vid den skotska reformationen då den skotska protestantiska statskyrkan grundades och de katolska mässorna förbjöds.

Man kan se att det varit en rejält pampig byggnad.

Inte så mycket kvar av den nu, mycket av kyrkan återanvändes av traktens innevånare då de byggde hus och vi fick höra att taket monterades ned och skulle skeppas till Norge. Det var uppenbarligen en högre makt som inte uppskattade tilltaget och skeppet förliste.

Ett gulligt litet hus som ligger nära kyrkan.

Vi far vidare och vår guide Karl berättar att Skottland satsar massor på vindkraftverken.

Fascineras av det vackra landskapet och alla linjer som det bildar.

Lite hotande mörka moln tornar upp sig på himlen, få se om vi klarar oss utan regn.

Ser på åkrarna att det blåser en hel del.

Skörden har varit god.

Nu börjar vi närma oss målet för dagens utflykt.