Hantverk

Där, in bakom den lilla kyrkan ska vi gå nu.

Där inne hittar vi ett litet hantverkställe. Där väver man fantastiskt vackra bonader, mjuka sköna halsdukar och stickar gosiga tröjor.

För att färga garnerna använder man en liten lus som håller till på kaktusar, för övrigt samma lus som fixar den röda färgen i läppstift. 

Här har vi den lille gynnaren. Den ser ganska oansenlig ut tills den blir krossad...

...då kommer den röda färgen fram.

Sedan blandas lussmeten med lite olika beståndsdelar,  så som vulkanaska, fårurin, lime och annat och får då fram en hel del olika färgnyanser.

Det blir fina garner att väva med.

Vi förflyttar oss till en annan typ av hantverkare. 

Det handlar inte om matlagning och inte ens vitlök,  den flätan och flugan råkade bara vara där just då. Nu ska det handla om musik. Först får vi en lektion i hur man gör en liten panflöjt av några bamburör.

Färdig för provspelning.

Sedan lite uppvisning i hur man spelar på en del olika traditionella instrument. 

Och till slut en musikuppvisning av familjen, även lille sonen är med. 

Fast han är inte så road av det i början,  vill helst hjälpa till och stämma gitarren när mamma spelar.

Fast till slut rycks han med i rytmen och går lös på sin lilla gitarr.

Hittar en del trevliga väggmålningar i den byn.

Mysigt när hönsen går fritt omkring.

Finurligt placerad målning i tredimensionell tappning och integrerad med levande blommor.

Skön slapp stil på hundarna vid fiket.

Å så dessa skyltar.

Taquile - ön där männen stickar.

Taquile är den ö i Tittikaka som är mest känd för att det är männen som stickar där. Låter väl inte så märkvärdigt egentligen, men det är bara männen som stickar inte kvinnorna.

Vi har samlats på en av marknadsplatserna för att få veta lite mer om deras hantverk på ön. Kvinnorna spinner och männen stickar.

Kvinnorna väver också.

Se bara på männens bälten som kvinnorna väver. Vackra konstfulla skapelser. Det bältet sägs var orsaken till att männen på Taquile inte har någon kulmage. 

Vi får också en liten lektion i hur de gör sitt tvättmedel, det växer en ört på ön som man krossar till en massa.

 I vattnet blir det till en skummande tvållösning.

Förutom att man tvättar kläder och sig själva så används den till att tvätta ullen.

Den mörka lite smutsiga ullen blir vit och mjuk.

Under tiden vi får se hela den proceduren så stickas det flitigt.

Så här ser de gifta männens mössa ut, jag fick känna på den och den var väldigt tätt och hårt stickad. Kändes nästan som om den var vävd.

Pojkmössan ser ut så här.

Så ska vi få lite dansuppvisning också, en av de äldre kvinnorna kommer med sitt lilla lamm.

Hon börjar byta om till danskläderna, tar på sig kjol...

...efter kjol.

Tills hon har hela dräkten på sig och börjar dansa.

Efter att ha beundrat alla fina handarbeten och naturligtvis köpt med oss lite minnen hem så är det dags att åka vidare. Vi får en fin promenad i solen genom byn och kan beundra alla blommor och växter, som passionsfrukt...

...och Quinoa.

Återvinning är bra och gamla skor kan man använda till gångjärn på grinden.

Vi ska tillbaka till vår båt och nu är det lättare väg när det bär nedför.

Vi kommer ner på en helt otrolig sandstrand. Inte många som badar här för vattnet i sjön är ganska kallt.

Men bada fötterna kan man ju alltid göra bara för att ha doppat något i Tittikaka.

Till och med fåglarna tyckte det var för kallt i vattnet.

Vi hoppar ombord på vår båt och far till en annan ö för lunch. Ön äldste man står där och tar emot oss. Han är 89 år.

Han visar mig att han har fått en fripassagerare, på hans jacka sitter en neonfärgad liten varelse.

På lunchstället är det några studenter som håller på med ett projekt och de ber att få filma oss. Vet inte vad de skulle ha sina filmer till.

Mätta och belåtna efter att ha fått smaka på en del specialiteter åker vi vidare mot nästa ö, men först hälsar jag på gårdens lilla gris.

Nu far vi mot vassöarna.