Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Vad är de rädda för.

I november då jag var i Peking hade partikonventet möte och det var fullt av politiska höjdare i stan. Dem såg vi inte så mycket av men de ville att vi skulle se att de hade möte. För på stora shoppinggatan finns det en enorm bildskärm och där kunde man följa mötet. Fast intresset verkade inte vara så stort från befolkningen, jag såg ingen som stannade upp för att titta.

Men det gick att se på annat sätt att det var något på gång i stan. För här var nu fullt av vakter av alla de slag. På vissa gator var de uppställda med 50 meters mellanrum. Som på den här gatan. Bilderna blev lite sneda och vinda eftersom jag fått lära mig att man inte ska fotografera poliser och soldater i Kina. Så för säkerhetsskull det blev lite bilder i smyg.

Det var inte bara soldater och poliser som var utposterade utan på många ställen satt det personer som bara fått en speciell jacka och röd armbindel, fast en del hade bara fått en röd armbindel. Den här pensionären hade dock fått både fana, jacka och armbindel.

En del som stod på post var inte speciellt intresserade av omgivningen.

Medan andra verkade hjälpa till med att hitta rätt i tillvaron.

Andra vakter passade på att göra sin yoga samtidigt som de läste tidningen.

Gissade att det bodde en del av delegaterna till konventet på det här hotellet. Här hade vakterna fått ett parasoll att ta skydd under och de stod tätt.

Vid Himmelska Fridens torg och Förbjudna staden var det värst. För att ta sig in till torget var man tvungen att passera flera säkerhetkontroller. Även här genomlysning av väskor och en del fick visa legitimation som poliserna kontrolerade mot registret via små bärbara datorer.

Köerna var enorma för att ta sig in till Himmelska Fridens torg, så eftersom jag varit dit förr så avstod jag från ett besök den här gången.

På trottoaren på motsatta sidan patrullerade soldater i stora grupper.

Även här blev folk stoppad och väskor gicks igenom och legitmationer kollades.

En dag kom vi traskandes och skulle gå förbi Förbjudna staden. Hade vi vetat hur tidsödande det var hade vi gått en lång omväg för att komma fram. Vi kom fram till en folksamling och tänkte bara gå förbi den men det gick inte. Vänligt men bestämt (mycket bestämt) blev vi invisade i en kö. Där stod vi och väntade i ungefär 10 minuter då kom en civilklädd polis fram och pekade på mig och min man och visade att vi kunde gå förbi utanför spärrarna. Västerlänningar var tydligen undantagna kontroll i den spärren. Vi gick förbi men den glädjen varade inte så länge för strax kom vi till en ny spärr som vi försökte passera utan att stå i kö. Även här blev vi invisade i kön, lika bestämt.

Här skulle man stå en och en i köerna och man fick inte byta kö. Då kom vakten genast och rättade till leden. Han syns, med vita handskar, lite längre fram mellan raderna här. Vågade inte fota genom att titta i sökaren så det fick bli ett höftskott.

Tog väl 40 minuter innan vi passerat båda köer och spärrar. Ingen kollade våra leg eller väskor men tid tog det.

In till Förbjudna staden var det inga köer, men det tog väl så lång tid att komma fram dit så det hann inte bli några köer.

På andra sidan torget var det samma sak för folk som var på väg åt motsatta hållet.

Träffade på lite vakter i en park som fick någon form av träning eller om det var morgongymnastik.

Postat 2012-12-10 10:33 | Läst 6331 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

21. Reveljen går klockan 18.00

Nu har vi hört dem varje morgon och varje kväll så nu är det dags att sälla sig till folket på torget och uppleva hela härligheten mitt ibland alla mexikanare. Mitt på det torget finns en enorm flaggstång med en lika enorm flagga och varje dag så händer det här klockan 18.00. Först så hörs det trummor och trumpeter från något avlägset håll och ut från regeringsbyggnaden kommer soldater marscherande. Drakflygarna flyttar sig lydigt åt sidan.

Den första gruppen sprider ut sig och bildar en fyrkant som ingen får gå innanför.

När hela mittpartiet på torget är tomt på folk kommer den övriga truppen intågandes. Hela tiden spelar musikkåren.

Fler och fler soldater kommer intågandes.

Flaggan är på plats.

De som fått hedersuppdraget att hala flaggan står otåligt och sparkar i gruset. Såg lite lustigt ut när de liksom marscherade i tomning utan att komma någon vart.

Så är det äntligen dags och alla gör honör.

Trummvirvlarna smattrar och trumpeterna spelar reveljen.

Nu kommer det roliga, det blir plötsligt fart på hederstruppen, för flaggan får inte nudda marken. De springer och de hoppar efter flaggan som svänger runt i vinden.

Fler och fler kommer till undsättning.

De enda som inte respekterar att torget ska vara tomt är duvorna.

Många av åskådarna hälsar också flaggan, med en hand och arm över bröstet.

Så där, nu är hela flaggan nere och ordentligt ihopvikt.

Då är det dags att marschera ut med den.

Önskar jag kunde lägga på ljud här.

Sedan fylldes torget snabbt igen med flanörer och drakflygare.....och vi packade väskorna och åkte hem.

Vid mellanlandningen i Frankfurt så var det första gången på alla mina flygturer som jag blivit stoppad för toppsning. Trodde att jag såg väldigt skum ut, men det var alla med lite större kameror som blev stoppade och det var bara kameran som kollades om den hade något spår av narkotika på sig. Min kamera var helt ren och det blev inget pip i kontrollapparaten.

Postat 2012-05-05 21:09 | Läst 8879 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Bloggar

Maggan mellan isbjörnar och pingviner

Vad är de rädda för.

21. Reveljen går klockan 18.00

Margareta Cortés

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Bloggar

Maggan mellan isbjörnar och pingviner

Vad är de rädda för.

21. Reveljen går klockan 18.00

Margareta Cortés

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Kategorier