Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Vildmarkståget 2023. Östersund - Vilhelmina
Vår resa med Vildmarkståget går vidare.
Vi vaknade upp till ett nypudrat Östersund, staden hade fått en rejäl dos med snö innan vi kom och i natt har det kommit lite till vilket gör att det är ganska halt ute. Bäst att gå försiktigt ner till stationen.
Vårt tåg är inte riktigt klart ännu, men vi är klara och lite spända på att få se vårt nya lok som dra oss till Vilhelmina.
Så ser det ut att vara dags för påstigning och alla drar sig mot perrongen.
Spår 3 ska vårat tåg gå på men för att komma dit måste det backa en bit och växla över till rätt spår.
Jodå, här kommer vårt tåg med nytt lok för dagen, fast ett ganska gammalt lok. Det är ångloket E2 094 som är byggt 1907 som ska tjänstgöra i dag. Först backar det och vi får en fin bild av dagens skönhet.
Strax kommer det tillbaka på rätt spår.
Längst bak har vi ett diesellok från järnvägsmuseet T43 235, det är med för att vi ska ha el och värme ombord. Det skymtar lite på bild 3. Här i Östersund står även Inlandsbanans nya ellok, Elektra.
Ett ånglok måste ha erfaren lokförare och där inne i loket får man lite patina av arbetet.
Med rälsdunk och pustande ånga tuffar vi iväg på nya äventyr, första upplevelsen är att få se vad vi får för gott till fikat i dag. Smarriga havtornspraliner var det i dag.
Vi har ett stopp i Lit och Hoting. I Hoting får vi två nya passagerare de ska förbereda vår ostprovning.
Kul att se att även stinsen är klädd i tidsenliga kläder för att matcha vårt tåg.
I Hoting finns det tid för hågade att besöka loket, jag lovar att det är inte bara lilla Wille som ville in där.
Det går åt mycket kol för att driva ett ånglok, eldaren fick skotta rejält. Det går åt 200 kg kol/mil.
I Hoting finns det ett gammalt lok som står som prydnad.
I Sikås bor det visst en man som gillar att visa upp sig tämligen lättklädd, i dag tyckte han nog att det var för kallt att var ute i bara mässingen.
Vi ser att ånglok väcker intresse, många är ute och fotograferar utefter vägen och till och med hundar verkar gilla tåg.
Nu är det dags för ostprovning. Ida och Johan från Norråker har kommit ombord med massor av tallrikar med ost. Ida berättar för oss om alla ostar och hur de tillagats.
Vi får prova vit fårost från Rafsjögårdens Gårdsmejeri, Fagerhamns ost på obehandlad komjölk från Hillsands Getgård och Hilsands Blå, till det ett kex med västerbottensost i från Neom Fjellä. Goda alla tre.
Omtänksamheten på det här tåget är väldigt stor, har man en junior ombord som inte uppskattar vin och ost så ser de till att han får en egen bricka att provsmaka, en som är mer i juniormodell.
Ånglok behöver vatten så när det är dags för påfyllning stannar vi vid en älv för påfyllning. Personalen pulsar ut i snön för att se var det är bäst att komma ner till vattnet.
På andra sidan tåget där fanns det gott om vatten.
Nu börjar vi spana efter ren, vi spanar och spanar. Mycket spår efter ren och andra djur men ingen ren, kanske vi får syn på några i morgon.
Så småningom kom vi fram till Vilhelmina, men först måste vi bestämma om vi ville ha röding eller oxkind till middag. Hekie tar upp beställning. Lätt val för mig.
Middagen blir på Bergmans Fisk & Vilt, där snöade det.
Den middagen var utsökt, jag hade valt röding fiskad i Malgomaj, gott var bara förnamnet.
En smarrig dessert fullbordade kvällen.
Wille gillar inte fisk så han valde oxkind, den var inte så god så när personalen såg att han inte ätit serverades han en hamburgare istället. Den försvann i ett nafs. God var hans bedömning.
Kan man ha det så mycket bättre på en tågresa, jag tror inte det.
Det var dag två på vår resa med Vildmarkståget.
I morgon ska vi se lite av Vilhelmina och sedan tuffa vidare mot nya spännande mål.