Fiskelycka

Att äta middag eller frukost där vi bodde på Bali var alltid underhållande men efter att ha släpat med mig stora kameran de flesta gånger så tyckte jag att jag fått tillräckligt med bilder på häger, så den sista kvällen tog jag bara med mig min lilla Sony men för säkerhetsskull satte jag på telet med 55-210 mm, utifall att. Så klar blev det utifall att den här kvällen.

Ni som inte tycker det ska vara mycket bilder i bloggen kan sluta läsa nu.

Den stora vita hägern verkade var på alerten. Den hade något annat än vår mat i blicken.

 Den verkade mer sugen på det som simmade nere i sjön..

Den valde lite olika platser för spaning.

Den lilla natthägern verkade ha på känn att det var något på gång.

Den spanade också från lite olika utsiktspunkter.

På andra sidan sjön så fanns det några till som var nyfikna på vad som var på gång.

Är det någon som har tips om vilken sorts häger dessa två är så berätta det gärna.

Så plötsligt, efter att ha spanat och kollat läget i sjön så händer det.

Upp kommer det något sprattlande och jag är irriterad på mig själv att jag inte tog med min stora Canon den här kvällen. Nu när det för första gången på veckan blir napp då hägern fiskar.

Gott om fisk finns det i sjön men ändå är det första fiskelyckan som jag ser.

Nu gäller det att säkra bytet.

...och även få det att sluta sprattla.

Någon i bakgrunden är mycket intresserad av bytet.

Den spanar från olika vinklar.

Ankorna inser att det är bäst att dra och ägna sin uppmärksamhet till de som har bröd på bordet.

- Jaha, var ska jag gömma mitt byta nu då?

- Många som verkar vilja ha min fångst.

- Hur ska jag fixa det här då? 

- Bäst att stycka fisken, den var lite stor.

- Glup! En bit slank ner.

Men pass upp, ögon i nacken skulle du behöva.

Det är fisktjuvar i farten.

- Såg han mig?

- Bäst att säkra det här lättfångade bytet.

Högt uppe i trädet verkar vara ett säkert ställe.

Det gäller att vara stor i truten även när man är en häger.

- Jaha, vad hände egentligen. Hade jag inte en fisk här?

- Bara att börja om då.

Nästan som att sitta vid Råstasjön.

Att äta frukost på Bali är nästan som att sitta vid Råstasjön, fast lite varmare förstås. Vi slår oss ner med vår mat och det första som dyker upp är två duvor.

Lite i smyg föser jag ner några smulor på golvet till dem. Fast jag hade inte behövt göra det i smyg för personalen matade också fåglarna och ibland fick vi gammalt bröd att mata dem med.

Nästa som dyker upp är en lite blygare fågel, den sitter uppe vid takbjälkarna och spanar. Liknar lite vår nötväcka med sitt svarta över ögonen men den här är större.

Den är lite försiktigare av sig och gör bara en störtdykning efter smulorna och iväg, så för att få en bild på hela fågeln får jag ta den borta i buskaget. Är det någon som vet vad det är för sort så berätta det gärna.

Nu har även ankorna vaknat och kommer kvackandes i en lång rad och vill ha mat.

Det är bara jag och maken som har kommit till frukostmatsalen än så länge, så vi blir flitigt uppvaktade av de söta ankorna.

Det var inte bara fåglarna som tiggde godsaker här, även fiskarna var duktiga på att tigga.

Fick de något så kom det genast ett helt gäng som ville ha.

De fullkomligt simmade ovanpå varandra. Vi fick veta att en av dessa fiskar var 20 år gammal.

Men sedan får vi finbesök och känslan av Råstasjön blir mer påtaglig, för även om den här hägern är en aning mindre än de i Solna så påminner den om gråhägrarna där.

Personalen kallade den för Black Crown Heron, så om det stämmer ska det vara en natthäger.

Det kommer fler till frukost och det är inte bara människor som är hungriga, även fågellivet utökas.

De här fåglarna fick vi sedan sällskap och mycket nöje av under vår vecka och jag återkommer till dem senare när jag hunnit gå igenom fler bilder.