Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Störst, nyast, minst och äldst.
Sista hamnen för den här dagen är Rørvik.
Vet inte varför det heter Rørvik, men tror inte att det beror på alla rör på kajen. Är nog en slump. 😀
Även här har de en stor fin bro. Ser ut som det är en Hurtigrutbåt som kommer där borta.
På andra sidan om vårt fartyg Finnmarken ser jag att Hurtigrutbåten Spitsbergen börjar lägga ut.
Bakom oss ligger Lofoten. Det var den som kom under bron.
På sedvanligt vis så vinkas det från alla båtarna och lite kul är det att den största Hurtigrutbåten, den minsta och äldsta och även den nyaste möts vid samma hamn.
Spitsbergen som är nyast och Lofoten som både är minst och äldst lämnar Rørvik. Båda går norrut, har en lite annan rutt än alla andra Hurtigrutbåtar. Färre nattliga hamnar och fler längre stopp dagtid.
Kvällen blir till natt och även vår båt lämnar kaj, men seglar söderut.
När kvällen den kommer...
...och solen gått ner.
Vi fortsätter vår resa med Hurtigruten, det är kväller och vi är på väg mot Berlevåg.
Vad kan passa sig bättre då än att passa på att ta ett litet dopp i poolen.
Havet ligger ofta hårt på Berlevåg och före 1975 fick hurtigrutbåtarna ankra upp på öppet hav och gods och passagerare fick ta sig över i en mindre båt för att ta sig in till kaj. År 1975 blev emellertid de nya vågbrytarna färdigställda och därefter kan man lägga till i hamnen.
Vi tänkte oss en liten kvällspromenad där. Här blippar man hyttkortet när man går av och även när man kommer tillbaka. Bra för personalen på fartyget att veta om man akterseglat någon.
Vi är lite försenade till Berlevåg och medan vi väntar på att komma i land får vi en trevlig pratstund med en norrman som berättar om sitt liv som fiskare och även som räkfiskare uppe i Svalbard.
Fast nu var vi så försenade att stoppet i Berlevåg bara blev en minut, vi avstod från enminutspromenad och kollade in stället från promenaddäck i stället.