Nu börjar äventyret.

Nu är det dags, vi har utforskat staden San José i två dagar och längtar nu efter att få komma iväg på den riktiga resan.

Tidigt på morgonen, redan före frukost blir bi upphämtade på hotellet.  Vi har bokat resan genom ett resebolag,  men det är ingen grupp vi reser i och ingen sammanhållande reseledare utan vi kommer att träffa på en hel del lokala guider och vi kommer att träffa på människor från jordens alla hörn. Dennis heter vår guide för de här första dagarna. Dagens resesällskap består av holländare, tyskar och amerikanare och även några costaricaner.

Dennis är förutseende och vet att dit vi ska finns det ingen bank och inga ATM-maskiner för att hämta ut kontanter, så då han hör att det är flera som har behov av att fixa det stannar vi vid en penningautomat. Vi har redan fixat det så jag kan sitta kvar i lugn och ro och kolla in vägmärkena. Den här har jag aldrig sett förut.

Men när alla är kontanta så kan vi lämna storstaden och bege oss ut i landet. Dagens tur ska gå till Mawamba Lodge i Tortuguero. Vi åker genom ett varierande landskap, det är regnperiod men floderna vi korsar ser väldigt torra ut och än så länge har vi bara haft en enda skur. Den kom i gårkväll och visade oss hur en störtskur ska vara, det fullkomligt öste ner i en kvart ungefär.

Resan går genom Braulio Carillo National Park och vi får se många varierande naturvyer, vi åker till och med genom en tunnel som går genom vulkan.

Efter två timmar i bussen är det dags för frukoststopp.

Här kan vi se vad vattnets kraft kan ställa till med, tur vi inte ska över den bron.

Här får vi även en första kontakt med den rikliga vegetationen. Det är som en vägg ner mot floden.

Gott om blommor, vackra fjärilar och andra djur som hörs inne i växtligheten.

Men hur vackert det än är vid frukoststället så måste vi åka vidare. Vi har förutom bussturen till hamnen en kanaltur på över en timme innan vi är framme vid vår lodge. Vi ska till väglöst land och enda transportmedelet där är båt. Som grädde på moset börjar det regna innan vi kommer fram till hamnen. Men det ÄR regnperiod så vi är beredda på det och plockar fram våra regnkläder. Lite värre är det med bagaget som ska förflyttas ner till båtarna. det är lerigt och geggigt där. Men vad gör det, är det äventyr så är det.

Nu åker vi.

I början på vår tur regnar det så kraftigt så sidorutorna på båten är nedfällda, men vi har tur. Det klarnar upp och sidorna rullas upp och vi får se lite av kanalen och regnskogen.

Det finns till och med vägskyltar i de här kanalerna.

Molnen ligger över trädtopparna.

Allt som behövs ute i de här väglösa områdena transporteras ut med båt. Visserligen är det fastland och inte några öar, men marken här är mer eller mindre våtmark.

Efter en trevlig båttur är vi så framme i Tortuguero. 

Och till vår lodge. Mawamba Lodge.

Här blir vi mottagna med kalla handdukar och något gott att dricka.

Vi bor i små mysiga stugor.

Efter lunchen ska vi åka till den närliggande byn för att få en liten inblick i hur lokalbefolkningen lever här ute.

Men det tar vi i nästa inlägg.

                                                             - föregående -                - nästa -

Livet vid Saen Saep kanalen.

Den kanalen vi såg när vi var ute och promenerade en kväll såg intressant ut och där hade vi hört att det även skulle vara trafikerat av kanalbåtar. Så vi beslöt oss för att gå dit på dagtid för att titta.

Vi hittade tillbaka till kanalen, men upptäckte att där kunde man inte komma vidare. Bara att vända och hitta en annan väg, där man kunde gå utefter kanalen.

En färgglad trappa ledde oss ner till promenadvägen som gick utefter en del av kanalen.

Även muren är målad i glada färger.

Här kunde vi iaktta kanalbåtarna.

Konduktörerna levde ett äventyrligt liv. De klättrade på utsidan för att ta betalt.

En del av dem hade hjälm. det blå skynket på sidan är stänkskydd för att slippa få det smutsiga kanalvattnet på sig. Båtarna drar på ibland så att vattnet stänker rejält.

Här nere vid kanalen vimlade det av trollsländor, det var sådana mängder att det likande myggsvärmar.

De syns även här, men då kräver det förstoring.

Promenadstråket tar slut och vi kommer upp på nästa bro.

Området här är lite ruffigare än borta i de centrala områdena.

Vi slinker in i en överbyggd affärsgata som går utefter kanalen.

Där inne finns det mesta som butiker, frisörer, matställen och även ett tvätteri.

Här är också den stora knutpunkten och hållplatsen för kanalbåtarna.

Många människor passerar här och det är full fart med båtarna. Ett företag håller till på andra sidan med ett reklamjippo och delar ut ett slags majschips.

På vägen tillbaka till hotellet kommer vi förbi en del järnhandlare. Undrar hur de hittar något i den butiken?

Eller i de här.

Nästa generation av handlare verkar vara tryggad.

under strecket___________________________________