När helgen kommer så öppnar weekendmarknaden.

Den enorma helgmarknaden Chatuchak vill vi gärna se. Den marknaden är verkligen stor, ca 112 000 kvadratmeter, så det vi såg var bara en liten del. Vägen in kantades av en hel del försäljare.

Giftgröna läskflaskor.

Vi går in och tittar.

Eftersom vi hade hört att här kan bli rejält trångt och trängsel i kombination med värme är inte den optimalt trevliga upplevelsen, så vi startade tidigt och var där när de öppnade. Då var det ingen trängsel och lätt att gå runt och titta.

Det lär finnas både ett system på hur de olika varuutbuden är uppdelade och en karta över detta, men vi strosade runt lite planlöst och tittade på utbudet och på folk.

En del barn fanns det bland stånden, en del sysselsatte sig själva...

...andra hjälpte till i butiken.

Som sagt så var det stor variation på utbudet.

Många glada och trevliga människor träffade vi på där också.

Den här killen fick jag ingen ögonkontakt med. Han stod strax före ingången till marknaden, både då vi gick dit och när vi lämnade marknaden, och sjöng inne i sitt paraply. Om det var för akustiken eller om han var blyg, det vet jag inte, men jag tror inte han hade behövt skämmas för sin sång.

Brukar bli mest att gå runt och titta lite och se på folklivet på dessa marknader, men här blev det faktiskt ett inköp. Den här väskan kunde jag inte motstå.

under strecket_______________________________

En tripp till nostalgins högborg.

I går sken solen och lockade iväg oss på en liten tripp. Efter Södertälje letade vi oss bort från de stora vägarna och hamnade nästan under ett helt lass med bilar, fast de var också på väg någonstans.

Bilarna svängde åt ett håll och vi åt ett annat. Åker man småvägar kan man träffa på fordon som gör att man känner sig ganska liten.

Efter att ha slingrat oss fram i ett sommarfagert landskap kom vi fram till dagens första mål, nämligen Nostalgimuseet i Sparreholm. Håll i er för nu blir det mycket bilder.

Femtio kronor i inträde var inte så blodigt.. ...och jag tänkte att lite bilder och ett blogginlägg kunde vara bra reklam för dem, men fru Gråfors var lite smågrinig och tveksam för att vara med på bild. Efter en del diskussion om värdet med bilden och om jag tänkte sälja den eller ej så gick hon med på att vara med ändå.

Vi var de första besökarna för dagen och blev välkomnade med positivspelande.

Stefan Gråfors berättade att han började samla redan som treåring och då var det apelsinpapper som gällde. Här visar han oss en raritet från samlingens begynnelse.han var mer villig att posera framför kameran.

Apelsinpapper minns jag att även min bror samlade på; själv höll jag mig till klippdockor.

Samlingarna här är verkligen rikliga och spänner över de flestas intresseområden. Gillar man burkar så finns de i mängder.

För att inte tala om gamla kameror; där var hyllorna välfyllda.

Även tillbehör.

En sådan här manick minns jag att vår granne hade då jag var barn och det var en högtidsstund då hon plockade fram den och vi fick titta på bilder med djup i.

Det här kan man nog kalla för tjock tv.

Här finns också en fullmatad varuautomat.

Vem minns väl inte slogan, "Ta det lugnt, ta en Toy!"

Godis kan också vara hälsosamt.

En hel färghandel finns inrymd här på museet.

Gamla skyltar är kul.

En välutrustad frisersalong.

Vet inte om jag skulle våga sätta mig en sådan manick för att bli permanentad.

Miljövänliga locktänger.

Ett helt rum fullt med leksaker.

På väg ner till källaravdelningen ser jag något som jag inte sett tidigare, gissar på att det är något slags rullskidor men ser mer ut som att höra till en stridsvagn.

Här kommer vi till godisavdelningen. Godis av alla de sorter, en del kommer jag ihåg, andra har jag aldrig hört talats om och en del skulle vara förbjudet i dag.

Här nere finns också en hel del fordon samlade.

Som den här Blomster 1902, 50 CC. Det är Sveriges äldsta 2-taktare. Förgasaren till den här ska vara byggd av en cykelpump av Blomsters son.

Minns att min första cykel såg ut som någon av de här.

ock vem samlade inte på sådana här vimplar på 50 och 60-talet.

På baksidan av huset finns det en hel bensinmack.För den som vill besöka Nostagimuseet så finns det en hemsida här.

Vi fortsatte vår färd och hamnade vid en museispårväg.

Får ta och kolla tidtabellen om det kommer någon spårvagn.

Hittar en passande blomma.

Vi har tur för se där, nu kommer det en vagn.

Den rundar väntkuren.....och återvänder till Malmköping.

Sedan kom vi till Strängnäs...

...såg en fin bil...

...sedan åkte vi hemåt.

Funderar på nytt stativ...

Vad tror du, kan det här vara något för mig.

Jag har ju dragkrok på bilen så det borde inte vara något problem med transporten, värre blir det kanske på flygresor. Vikten på bagaget är ju så hårt reglerad.

Kanske dags att uppdatera kameran också. Den här ser stor och imponerande ut. Kändes något närgånget då den här killen kom och ställde upp sitt stativ och kamera framför mina fötter och började filma. Nästan på mina fötter. Vad han filmade? Vet inte, det var var en vägg bakom mig. Han förklarade inget heller. Rejält stativ har han också.