Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Har varit ute och rest lite.
Har varit lite tyst från mig i bloggvärlden ett tag. Har varit på resande fot och inte haft mycket tid över för vare sig kommentarer eller ens att läsa några blogginlägg men upplevt desto mer den tiden. Tänkte börja lite smått att gå igenom mina bilder och även skriva lite om resan.
Denna resa gick med Finnair med mellanlandning i Helsingfors och jag blev imponerad över vilka vackra glas de serverade sin dryck i på flyget.
I glasen Iittala Ultima Thule såg det så inbjudande ut. Likaså är Marimekkos servetter snygga.
Resan gick bra utan några komplikationer. Bra det, men ska man ha något att berätta om så måste det ju till lite händelser och ovanligheter så vi hoppar direkt till ankomsten. Där nere ser vi landet och staden som vi nu ska landa i.
Vi brukar oftast resa på egen hand, men till vissa resmål är det lättast att ta sig med en organiserad resa. Så här blir vi mötta av en reseledare vid ankomsten.
Alla är en aning förväntansfulla inför vad denna resa ska bjuda på.
Vi och bagaget lastas in i en buss och vi beger oss ut i den hektiska trafiken. Det tutas och körs runt omkring oss som om det inte fanns några som helst trafikregler.
Du som varit i det här landet och den här staden har nog redan gissat var vi hamnat men ni andra, kom gärna med en gissning. I det här landet får man inte bli överraskad om man möter en elefant lite lugnt lufsande mitt i trafiken.
Man ska väl inte heller bli förvånad om man möter en gris eller två på parkeringen. De betraktas som stadens renhållningsarbetare.
Efter att fått en liten inblick i vad vi har att vänta oss de närmaste dagarna kommer vi till vårt hotell och inser att här går säkerheten främst. Både skanning av väskor och visitering av oss gäster blir det innan vi får komma in. Vi pustar ut lite i foajén i väntan på våra rumsnycklar.
Ser att luften är ganska så förorenad och diset ligger tät över staden. Inte konstigt med så mycket trafik men gladorna seglar friskt på jakt efter byten och en av dem slår sig ner utanför fönstret till vårt rum.
Efter att ha beundrat gladan utanför fönstret och tvättat av oss resdammet så är det dags att dra ut på stan och inspektera några sevärdheter.
Det kommer mer om det bara jag hunnit titta igenom mina bilder, då ska jag även berätta var vi hamnat om det inte redan kommit några bra förslag. Den här platsen är nu bara ett delmål före vårt egentliga resmål.
En liten gnutta Malmö och knökfullt i Skanör.
Malmö var inte inprickat som stopp på vår skånetripp men när vi nu var så nära och såg skyltarna till utsiktsplatsen över Öresundsbron så passade vi ändå på att åka ner dit. Gassande solsken var väl inte det bästa fotovädret men kul att komma dit och jämföra om det var några förändringar från förra gången vi var där. Den enda förändring jag kunde upptäcka var vädret. Då hade vi annalkande åskväder och dramatiska moln och jag fick mycket mer spännande bilder än nu.
Det konstigaste tyckte jag ändå var att platsen där de byggt en stor anläggning med utsiktsplattform och vad som ser ut som stora lokaler under, stod lika tomma och öde nu som när vi var dit första gången för 12 år sedan. Då trodde jag att det inte kommit igång ännu, bron hade ju bara två år på nacken då, men nog blev jag ganska förvånad när det var lika tomt och öde nu. Antar att det kommer en hel det som vill titta på bron så åtminstone en servering för fikasugna borde löna sig.
Vänder i alla fall blicken åt andra hållet och ser en annan välkänd silhuett.
Vill man så kan man ta en liten, liten promenad ut i Öresund torrskodd och få en annan vinkel på bron men de avstod jag ifrån, ljuset var strålande solsken från alla håll ändå.
Nu var det inte Malmö som vi tänkt besöka utan Skanaör och Falsterbo. Vi kör vidare spanar lite ut mot Danmark och alla vindsnurror som på det här hållet mer ser ut som ett spjälstaket.
När vi har en mil kvar till Skanör upptäcker vi att vi var inte ensamma om att ha kommit på samma tanke. Trafiken står helt stilla. Tror först att det är någon form av trafikstopp och inte kö hela vägen. Men de visar sig att man bara kommer någon cm i taget. Vi ger upp och vänder. Skanör och Falsterbo får klara sig utan oss och vi får ta och besöka det någon annan gång när det inte är så fint väder och inte mitt i sommaren.