Muta och risfält.

Trevligt att ha lite bilder att pyssla med i perioder då det inte blir så mycket luftande av kameran. Har den här tiden ägnat träningen av min opererade fot lite mer uppmärksamhet än att fota, det har också gett resultat för nu kan jag gå som normalt folk i en trappa (även om det inte går så fort ännu) och jag får också på mig en normal sko och slipper hasa omkring med sandalen som jag fick på sjukhuset. De röda kryckorna har fått återvända till källaren också. Tittar ut och ser att det blir nog en fin vinterdag i dag, frosten klär alla träd och buskar i vitt och solen färgar horisonten i ett guldskimmer, men det är lite för halt för att jag ska våga mig ut och testa gångförmågan, får drömma mig tillbaka till Bali ett tag till.

Den här dagen styrde vi kosan mot risfälten, inte de risfält som är världsarvsklassade men i mina ögon var det nog vackrare här. På vägen dit så fick vi se hur det fungerar med poliskontrollerna här. Våra killar i bilen fick plötsligt väldigt bråttom att leta i fickorna efter något då vi närmade oss en plats där det stod några poliser och stoppade bilarna. När det var vår tur så smusslades det ut en sedel och polisen vinkade bara förbi oss. Killarna skrattade och frågade om vi såg, jo nog såg vi. Men jag vågade mig inte på att fota. De berättade att om man inte mutar polisen så hittar de mängder med fel på bilen och det blir en komplicerad historia med troligtvis böter också innan färden kan fortsätta. Jag kollade sedeln och omräknat i svenska kronor var det ungefär 7 kr som polisen fick. Inte så dyr biltull egentligen.

Lite längre fram åkte vi förbi fruktodlingar och vid alla var det sådana här ställningar uppbyggda. Måste undersökas.

Vi stannade och fick veta att det odlades basilika i dessa ställningar.

När plantorna i bäddarna vuxit sig större planterades de ut mellan fruktträden.

Gott om frukt var det också.

Det var risodlingar som vi skulle titta på nu och vi kommer också fram till en plats där de är extra vackra men här är jag  glad att vi inte hyrde bil för att köra själva för fickparkering får en alldeles egen betydelse här. Det är trångt, mycket trångt och även livlig trafik.

På platser dit där det kommer turister växer det också upp försäljningsställen, här hade jag kunnat gå länge runt och titta på alla vackra handarbeten.

Även taken på husen var lite kul att titta på.

Men det var risfälten som var det verkliga målet på den här etappen på trippen. Håll med, visst är de vackra här.

Lite närmare.

Borta bland hyddorna kommer det någon.

Något jag ville se var risfält där det fanns vatten eftersom jag inte sett det tidigare, fel årstid sas det, men önskar man så kan det bli verklighet...

...och min önskan blev uppfylld, tur att killarna hade bra bromsar på sin bil för här ville jag stanna.